Hög tid att ändra fokus med de nya läroplanerna

 Vi har haft en diskussion om Lgr 22, sedan den kom. Åsikterna om den har varit många, bland annat kursplanerna och fixering till innehållets delar.

 ”Under våren har säkerligen många skolor på något sätt berört den nygamla läroplanen Lgr22 och de reviderade kursplanerna. Många delar är oförändrade, men vissa formuleringar i syftet, liksom i det centrala innehållet, kan ha försvunnit och andra tillkommit” Fredrik Sandström (2023)

Inläggets rubrik är hämtad från Fredrik Sandströms krönika i Grundskolläraren. I denna för han fram inriktningen på skolans uppdrag,  eleven ska lära i skolan inte bli bedömd.

Bilder www.google.com samt "författaren"

 ”Sorgligt nog har skolan i stor utsträckning blivit en plats där eleven ska visa vad denne kan och inte en plats för att lära sig”, skriver Fredrik Sandström 2022)

 Eleven går inte i skolan för att bli bedömd, säger Fredrik Sandström
Låt oss en gång för alla fastslå – läroplanen är lärarens bok. Inte någon del är avsedd för elever eller vårdnadshavare att läsa och försöka förstå. Det finns många andra sätt att presentera planering och resultat som är mer effektiva än att hänvisa till läroplanen och som dessutom riktar fokus mot ämnets innehåll, det vill säga vad eleven ska lära sig alternativ har lärt sig. 

Prestigetänkande
Under arbetet med Lgr 22 såg vi ett prestigetänkande som gällde att hävda "sitt" ämnes viktiga roll genom att jämföra kursplanerna  med andra. För många läsare som följde detta kivande, förstod ganska snabbt att många argument var tagna ur luften, genom en historisk syn, rent tyckande som grundade sig på hur det var förr. Eller högljutt skrikande och argumenterande i media för de egna idéerna och önskningarna.  Att man jämkande med innehåll och tyngdpunkter visad åtminstone för mig godtycke och tyckande. Att byta fot och få "samma" innehåll enligt svensk "lagommodell" ser för mig en omöjlighet.

Jag önskar därför en tillämpning av Lgr22 där strålkastarna riktas mot varje ämnes unika prägel och hur eleven ska tillägna sig så mycket kunskap som möjligt. Ämnets utmärkande drag återfinns i syftet och framför allt i det centrala innehållet.

Det är nog mångas uppfattning att läroplanen ska förklara skolans innehåll och kunskapssyn för alla, både inom och utom skolan. Visa på en tydlig och förklarande väg för detta. Var finns den?

Kursplanerna ska visa på undervisningens innehåll och omfattning
Läroplanen kompletteras av kursplaner som ska visa på det lärostoff som undervisningen ska ”meddela”. Vi som arbetar, eller arbetet i skolan vet detta med tydlighet. Allt blir en teknisk konstruktion som ska ”avbilda” elevens ”kunskaper” för bedömning. I systemet ligger dolda bedömningar och analyser på just undervisningens innehåll. Det är svårt att få en enhetlig undervisning med ett nationellt perspektiv, från Kiruna till Karlskrona, den enskilde lärarens perspektiv och analys, elevgruppens sammansättning mm. Det är lätta att konstatera att möjligheterna till en normaliserad nationell undervisning är mycket liten för att inte säga omöjlig.

Alla som arbetar i skolan känner ju till problemen, lika så skolledningar och kommunledning. Att få översikt och en fair chans att på något sätt få en översiktlig bild, så litar man till de digitala möjligheterna.

Digitala redovisningssystem sätter möjligheterna menar man i flera kommunen
Lärare blir påtvingade uppifrån att utföra meningslös administration och dokumentation tids- och energikrävande digitala system. Dessa system är dessutom konstruerade av företag som ofta saknar kunskap om skola, lärarens arbete, planering och bedömning.

Många av dessa IT-plattformar har kunskapskraven centrala i dessa plattformar, både i planerings- och bedömningsfasen. Elevens resultat bokförs ofta med färgkodade matriser och kommuniceras till vårdnadshavare där indirekt kunskap och lärande förminskas och formaliseras. Väldigt sällan kommuniceras vad eleven har lärt sig, analyserat eller tolkat i de olika ämnena – det står nämligen inte i kunskapskraven och matriserna. Jag ser direkt en svårighet med redovisningen som gärna blir till ”avprickningslistor” typ ”statiska faktalistor”. Dessa avprickningslistor inbjuder till ett statiskt tänka, med fakta som ”inlärts = bedömts.  Problemet med faktainlärning är att detta anses vara bestående

Läroplanernas hållbarhet c:a 10 år
Grundskolan fick nya läroplaner 1962 (Lgr 62), 1969 (Lgr 69), 1980 (Lgr 80), 1994 (Lpo 94), 2011 (Lgr 11) och 2022 (Lgr22) Jag menar att dessa byten visar på den omöjliga uppgift att redovisa en ”gångbar” läroplan för hela Sverige. Varför är en läroplan bara gångbar i c:a 10 år? Om den tidigare skapade ansågs vara gångbar, varför byta?

Omöjlig uppgift
Täta byten med nya läroplaner, visar på, menar jag, den omöjliga uppgift en läroplan ska kunna tjäna alla Sveriges skolor. Jag vet inte vilken del av problemet men ser till, ”att det inte går att skapa en rättvis, kunskapsinriktad, vetenskaplig och verksam läroplan” eller ”att man tror på att det går att göra”.

Min uppfattning är att skapa nya läroplaner som för skolan framåt är svåra att göra. De täta byten indikerar för mig att detta är en omöjlig uppgift, där tro och önskningar överträffar de reella möjligheterna.

PISA 2022

Ovanstående inlägg referera till olika farhågor om läroplaner och kursplaner effektivitet för ett optimalt lärande. PISA 2022 visar på en stor tillbakagång när det gäller kunskaper för 15 åringar i matematik, läskunskap. Under pandemin framhöll man metoden "att läsa på distans" som en likvärdig metod att läsa ordinarie undervisning i klassrummet. Nu i efterhand ser vi bara ett önsketänkande. Dock menar jag att pandemin inte är hela sanningen utan olika undervisningsmetoders effektivitet. PRIO 1, måste vara arr det behöver bli flera legitimerade lärare som undervisar i skolan.

EN SVENSK INSTÄLLNING
Det finns en utpräglad svensk inställning, att inte låtsas om problemet. Man jämställer 30 % lärare utan lärarutbildning och kunskap i pedagogik med utbildade lärare. Allt i samma andetag. För att inte skapa problem, så blir dess obehöriga personer i skolmyndigheternas ögon fullgoda lärare. och man har därmed "fyllt på" antalet lärare i skolan utan att tillföra något.

VAR FINNS SYSTEMFELET? Ingen vill säga hur allt ligger till - jämför "Sagan om Kejsarens nya kläder" Alla ser problemet men ingen vill uttala det" En svensk feghet att gömma problemet bakom fina ord och låtsas vidare i skolans skuggvärld..

Nya läroplaner och nya kursplaner löser inte problemet. De  6 senaste läroplanerna med kursplaner har misslyckats. Varför har man ett önsketänkande att nya läroplaner löser problemet?

Varför blir skolans problem ett elevproblem? I betydelsen att eleverna "lär sig för lite". Problemet är i stället ett lärarproblem dvs för få legitimerade lärare i skolan med kunskap i pedagogik och didaktik.

 Källor

Sandström F ”2022), KRÖNIKA Sorgligt nog har skolan i stor utsträckning blivit en plats där eleven ska visa vad denne kan och inte en plats för att lära sig
Skolverket, Läroplan 2022
Wikipedia, Läroplaner – inriktning och omfattning

PISA 2022, resultatrapport

Forskningen släpar efter verkligheten, men också inriktningen

 Regeringens skolsatsning har framförts med trummor och trumpeter med klumpsummor med miljoner kompletterade med antaganden och ändrade förutsättningar, men även en stor portion önskningar, kan jag uppleva.

Lång tid att förändra att arbetssätt
”Det tar lång tid att förändra arbetssätt, vilket betyder att åtgärderna verkar på lång sikt. Vi kan se positiva trender i elevernas resultat under de tre år som en insats varar, men de stora förändringarna syns sannolikt först efter ännu längre tid”, (Martin Rogberg  2021)

Väntan är en svår konst när man inte ser förändringar i det korta perspektivet. Jag har väl ibland drabbats av svårmod. När det mesta presenteras i förslag av ljusa bilder som ska införlivas på sikt.

Stabiliteten
"Stabiliteten i den grundläggande organisationen är viktig – inte bara rektor och lärare, utan hela systemet inklusive arbetslagsledare och elevhälsa behöver fungera. Om det gör det funkar en skola i allmänhet bra, om inte kan det bli problem”. (Martin Rogberg  2021)

”Ett av de vanligaste problemen hos de deltagande skolorna – liksom på många andra håll – är hög personalomsättning. Det kan enligt Martin Rogberg leda till negativa spiraler, till exempel genom att det uppstår rykten om att det är rörigt på skolan, vilket gör det ännu svårare att rekrytera” (Martin Rogberg  2021).

 

Bred problembild
Jag kan konstatera att problemet med att lära svenska från dag ett, som blivit ett slagord mot framgång, är mycket bredare och för den delen också djupare. Då hjälper föga med antal satsade miljoner på ett optimalt läge, som inte finns, enligt mitt sätt att se. Om förutsättningarna med 30 % obehöriga lärare oftast  utan pedagogisk högskolutbildning och till detta kanske bristande ämneskunskaper.

Att man vill satsa på skolan är förstås bra, men ett antal miljoner ”utslängda” i luften ger i dagssituationen föga hopp menar jag. Jag har hittills sett alltför många löften ”flyta under bron”

 

Ett genomgående drag är att ge eleverna längre lärotid. Med detta sagt är problemet lagt hos elevernas enbart. dvs sitter man i skolbänken lär man sig. Detta är förstås en kraftig förenkling – att ha undervisning, med obehöriga med brister i pedagogisk insikt och ämneskunskap försvårar. Då spelar någon veckotimme extra ingen som helst roll. Det blir ju oftast mera av det tidigare och inget av det är revolutionerande .

 

En "obehörig" sommarskola
En ”risk” finns att den som är anställd på ett år i taget, ser en möjlighet att få några veckors ”extra” tjänstgöring. Är den intresserade obehörig kanske med svaga ämneskunskap, så tillför denne inget optimalt enligt mitt sätt att se. Då försvagas också denna åtgärd till mycket av "barnpassning" för att stilla samvetet, kan jag misstänka. I sinnevärlden är det svårt att med några veckor arbete kompensera hela terminer. Även om en önskan om detta säkert finns.

Antagandet att problemet ligger hos eleven blir lite bakvänt då ett antal faktorer måste samverka för ett effektivt lärande som eleven inte råder över. Här menar jag att systemfelet ligger, men kan inte fokusera enbart på elevens möjligheter och problem. Det måste till en pedagogisk insats för att komma vidare.

Slutligen måste jag konstatera att den anträdda vägen, i mina ögon, inte är optimal eller att den beskriver verkligheten som den är. I dagsläget hamnar mycket av detta "under broarna", tyvärr. Så länge prio 1 inte är behöriga lärare, så försvagas alla satsningar.

Källor
Regeringen (2023), satsningen på skolan
Rogberg M, Leder FOU och samverkan. Utvecklar organisation och ledarskap.
Skolporten (2021), att vända en skola