Finns nutidens möjligheter i 1900-talets pedagogik?

Även i detta blogginlägg vill jag göra en tillbakablick på pedagogiska idéer som är framsynta, men myntades på 1930-talet.

Skolan är en arbetsplats, sa Celestin Freinet. Han var fransk pedagog och verkade från 30-talet i Frankrike. Freinet (1896-1966) var från början byskollärare och byggde senare upp ett nätverk för lärare, som inspirerats av hans praktiska arbete. Freinets arbeten har bl.a. påverkat utformningen av de senaste svenska läroplanerna.´

Freinets idéer genomsyras av följande tankar:

• Skolan ska vara arbete, inte tidsfördriv.


• Skola och förskola ska vara en arbetsplats, där barnen känner sig motiverade av arbetet.


• Barnet ska ha användning för det det lär sig. Först då blir kunskapen meningsfull.


• Handens arbete är lika viktigt som intellektets för barnets utveckling.


• Kontakt med naturen och samhället som omger barnet är viktig i skola och förskola. Där ska det som vuxen verka som samhällsmedborgare.


• Barnet ska kunna se vart dess arbete strävar.


• Barnet ska i lärosituationen utvecklas till en självständig individ med egen identitet och med förmåga till kritiskt tänkande.


• Lärarens pedagogiska uppgift består i att så långt som möjligt hjälpa barnet till förverkligande av sina möjligheter.


• Barnet lär sig ta ansvar för sitt eget arbete under pedagogens ledning.


• Dagens skola och förskola skapar morgondagens samhälle.


• Barngruppens sociala liv är viktigt inom Freinetpedagogik.


• Barnet lär sig ta ansvar, inte bara för sitt eget arbete, utan i lika hög grad för gruppens gemensamma liv.


• Demokrati och gemensamt ansvar är grundläggande i Freinetpedagogik.

Om man tittar lite närmare på vad Frienet myntade så känner vi lärare igen oss i hans tankar, främst då i de senaste läroplanerna. Men i de flesta fall har Frienets ideer stannat på papperet, menar jag. Det här blogginlägget anknyter till det tidigare, det som handlade om elevinflytande med ansvar för det egna lärandet.
Även idag har vi mycket att lära av tidigare pedagoger. När Frienets tankar genomfördes hade Frankrike en ekonomi i kris liksom världen i övrigt. Det var under dessa knappa omständigheter han arbetade, nu vankas liknande tider i Sverige .......

Det finns en fara i att skylla på att kommunerna har dålig ekonomi. Jag menar att pedagogiska inriktningar inte har med pengar att göra i första hand. Faran med att göra skolan till "bara" ekonomi sprider ofta hopplöshet och fördunklar de pedagigiska sinnena. Detta är den verkliga faran för framtiden, enligt mitt sätt att se.