Är kunskap ett statiskt begrepp?

 Kunskapsdebatten finns alltid när skolan debatteras. Nu i läroplanstider blir atlt mycket aktuellt igen. Man använder ordet kunskap som om begreppet är helt klart för alla, vad det handlar om och vad det innehåller. Ordet "Kunskap" är flitigt använt i läroplanerna.

”Det finns inget enhetligt svar på vad kunskap är utan begreppet kan ha många innebörder. Om kunskapsbegreppet ändå ska definieras på något sätt så kan det definieras som en allmänt accepterad sanning eller en tillförlitlig uppfattning om något” (Drott 2002)

Antiken
Kan vi då var säkra på någon kunskap egentligen? Värdefull kunskap under antiken ansågs vara den kunskap som kunde komma samhället till nytta i den mening att det krävde välutbildade medborgare som kunde vara med och bestämma.  Platon tog upp hur viktig förståelsen var av kunskapen, det vill säga att individen skulle ha ett kritiskt förhållningssätt till det som hon eller han trodde sig veta och kunna. Platon menade vidare för att uppnå kunskap skulle eleven i undervisningen inte bara lära sig påståenden utan hen var tvungen att ha förstått vad de innebar.

 

Bilder www.google.com

Empiriska och rationell kunskapsteori
”I den empiristiska kunskapsteorin är det alltså de erfarenheter som människan gör som är det framträdande. Det finns inte någon medfödd kunskap, utan kunskap tillägnar individen sig genom sina sinnen”. (Stömnes

 ”Rationalistisk kunskapsteori är att kunskapen finns utanför människan och hon måste arbeta målinriktat för att finna den. Man hävdar även att människan har medfödda egenskaper som förnuftet råder över”. (Werner 1984)

En rationalist skulle kunna säga att kunskap har två källor. Det ena är varseblivning och det andra är förståndsverksamhet, det som vi upptäcker med våra sinnen måste vi sedan värdera förnuftsmässigt med vårt intellekt.

 Redan nu förstår vi att begreppet kunskap är mångfacetterat och inte så lätt at ta till sig när det ska beskrivas. Att bara ”Slänga ur sig” ordet kunskap och så är allt förklarat, så fungerar det inte.

Progressivistiska strömningar
 ”Genom USA, Europa och även i Sverige drar under 1900-talet olika progressivistiska strömningar, som inte är kunskapsteorier utan pedagogiska riktningar. Gemensamt för dem är att de framhåller att kunskap tillägnas genom att eleven själv är aktiv och utför uppgifterna och sedan reflekterar han eller hon över de utförda uppgifterna” (Drott 2002)

John Dewey är amerikansk filosof, psykolog och pedagog (didaktiker), som framför allt är känd som en av pragmatismens frontalfigurer. Pragmatism är en filosofi och sanningsteori som uppkom i USA vid slutet av 1800-talet och som kännetecknas av fokus på handlingars och påståendens praktiska konsekvenser.

Kunskapen visas genom att man är van vid eller bekant med olika saker. Den djupast inpräglade menar Dewey är den kunskap som handlar om hur man gör. Detta kunskapsmaterial överlagras och djupnar sedan i andra stadiet genom att information  förmedlas till individen.

Utbildningens funktion
Utbildningens funktion är enligt Dewey att ge elever levande kunskap som de har praktisk nytta av yrkesmässigt och personligt. Det bästa sättet att lära sig menade Dewey var genom praktiska övningar som i så hög grad som möjligt fjärmade sig från ett konstruerat inlärningssätt.  Begreppet ”Learning by doing”, är förknippat med Dewey. I detta citatet gör Dewey mycket klart hur han anser att en individ bäst når fram till den värdefulla kunskapen, det vill säga genom handling.

 Dewey har haft en stor påverkan på svensk skola, anser jag. Här finns grunden till de pedagogiska metoderna som grundar sig på ett ”elevaktivt lärande”, där eleven själv försöker förstå ”världen, stöttad av läraren. Dewey framhåller hur viktigt det är med elevers nyfikenhet och att som lärare är det viktigt bevara denna nyfikenhet så att eleverna fortsätter söka kunskap. Kunskap har inget värde förrän kunskapen kommer till användning, menar han. eller till nytta.

 1940-talet
Under slutet av 1940-talet förekommer termerna aktivitetspedagogik och ett aktivitetspedagogiskt arbetssätt i pedagogiska skrifter. Aktivitetspedagogiken framhåller att ett aktivt tillägnade av kunskap är bättre än ett passivt mottagande av färdig kunskap. I artikeln ”Aktivitetspedagogiskt arbetssätt”, anger författaren att värdefull kunskap är själva processen där eleven själv tillägnar sig kunskap genom ett aktivt sökande av information. I tidens anda finns begreppet hjälp till självhjälp. Detta innebär att eleven får hjälp av läraren och sina kamrater för att på så sätt kunna utveckla sig själv och sin kunskap.

1950-talet
1950-talet var en försöksperiod där skolan prövade arbetsformer för den kommande grundskolan. De erfarenheter som gjordes jämfördes sedan med de gamla traditionella skolformernas resultat. Det som också är genomgående i artiklar från slutet 1950-talet är att undervisningen ska vara individualiserad. Vad innebär då detta när det gäller kunskapssyn? Till att börja med så menas med individualisering i artiklarna att undervisningen målmedvetet tar hänsyn till att eleverna har olika individuella egenarter, har olika förutsättningar och olika intressen.

1960-talet
Den kunskapssyn som går att ana i pedagogiska strömningarna är att de är emot den klassiska katederundervisningen där eleverna ses som tomma kärl som bara ska fyllas på med kunskap. Var och en lär sig mest genom sin egen erfarenhet och genom sina egna försök. Även ”trial and error” innebär ett sökande efter en intelligent lösning. Det är inte ett blint trevande. Vid inlärningen i skolan angriper eleverna problemen genom att använda sin insikt och intelligens så mycket de kan.

 Grundskolan -
Vi alla som arbetar eller har arbetat i skolan känner igen resonemanget om kunskap och hur kunskapsbegreppet uppstår enligt kunskapsteoretikerna. Deras tankar genomsyrar även dagens skola. Många är de pedagogiska metoder som grundar sig på föreställningar som tidigare kunskapsteoretiker och ”kunskapspraktiker” har myntat. Det som slår mig är hur tidigt man använde begrepp som lära genom nyfikenhet, lära på egna villkor. Hur förståelsen framhålls som motsats till att lära passivt. Att reflektera när man lär och använda den inre monologen för att befästa lärandet. Drar vi den nytta av tidigare teorier och praktisk tillvägagångssätt i dagens skola, det är frågan.

Källor

Arfwedson, G (1994) ”Traditionernas framväxt”

Dewey, John (1990) ”The School and Society” i The School and Society and The Child andthe Curriculum, red. Philip W. Jackson

Drott C (2002) Vad är kunskap?

Johannesson, B (1981) ”Individualiserad undervisning – Några psykologiska och pedagogiska synpunkter”,

Strømnes Å L (1995), Kunskapssyn och pedagogik

Werner A, (1984) Kunskapsteorins historia