Finns det en sorteringsfunktion - I samhället eller skolan?

Diskussioner om skolans plats och funktion i samhället är evig. Hur man ser på skolans plats och funktion skiljer sig beroende på ställningstagande, politisk hemvist och det historiska perspektivet. Genom åren har olika mer eller mindre radikala förslag initieras för skolan som organisation. Förslag som ofta fått ett maximalt motstånd med önskan att återgå till det som är "det vanliga". Om man hävdar att skolan sorterar eleverna så blir man inte populär eller rent av inte ”rumsren”.

En skola för alla
Alla medborgare har en önskan att skolan ska vara till för alla, i den betydelse att alla ska lära sig, få en social tillhörighet och en tro på samhället. Men menar man då att alla ska lära sig på samma sätt och lika mycket så blir det en annan sak.

I Läroplan 11 står det:
”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper”.

Bilder www.google.com

I ordalydelsen finns en underton att elever är olika och har olika förutsättningar genom arv och miljö. Menar man med det här i bokstavlig mening att eleverna redan är ”sorterade” innan skolan?

Forskningen har visat att elevernas begåvning inte är enda faktorn som spelar in för att lyckas i skolan. Det kan vara bostadsort, ekonomiska möjligheter och andra sociala faktorer som också spelar in. Enligt Skolverkets beräkningar förklarar elevens hemförhållanden hälften av deras studieresultat. (Skolverket)

Reella förutsättningar
Pierre Bourdieu, var en fransk sociolog, kulturantropolog, medieteoretiker, forskare. I hans teoretiska arbeten finns begreppen bland annat, social påverkan och socialt ”livsrum” (habitus)  och kulturella och symboliska trossystem med sina egna underförstådda föreställningar (fält).

Habitus bestämmer alltså vilka förutsättningar eleverna har i kampen om resurserna, säger Bourdieu. Exempel på symboliska resurser är betyg, förmågan att uttrycka sig i tal och skrift på en hög nivå eller en elevs erkännande från sin lärare. Elever som erkänns och får höga betyg stärker sin position i förhållande till andra elever. 

Skolan idag och anpassningen
Vi har alltså en skola för "alla", men inte på samma villkor för alla. Bourdieu och Carle  (1989) har myntat begreppen att alla elever inte har samma möjligheter att ”gå i skolan”. I ett skolsammanhang skulle det kunna innebära att samhälle, föräldrar, lärare och rektorer, alla hävdar, elevers lika möjligheter utan att beakta de strukturer som bestämmer elevernas förutsättningar. Men eleverna upptäcker snart att det finns stora skillnader i vad man säger och hur verkligheten ser ut.

En elev vars habitus inte ligger i linje med fältets symboliska trossystem (olika föreställningar) måste förändra och anpassa sina sociala erfarenheter för att förstärka sin position i striden om fältets symboliska resurser (Carle 1989:353). Detta är det som i dagligt tal ofta kallas ”klassresa” Ska individen förflytta sig från en klasstillhörighet till en annan måste individen också lära sig de sociala mönster som är gängse inom skolsystemet. (Bourdieu 1999:15).

Vad är vad?
Vad är då den springande punkten? Är det skolan som är "sorteringsplatsen" eller är det samhället? Många undersökningar i våra utanförskapsområden stödjer tesen om miljöpåverkan i ett samhällsperspektiv är mycket utslagsgivande. Detta medför att individens sociala bakgrund påverkar hur lätt respektive svår skolgången kommer att vara för många elever.

 “För många upplevs också utbildningens innehåll som abstrakt, och många förmår inte upptäcka att de kanske måste omforma sina ursprungliga sociala erfarenheter till det som andra samhällsklasser mer eller mindre föds in i” (Carle 1989:353).

 Nu är vi tillbaka på den grundläggande tesen - arv och miljö. Elever som har god begåvning och god social kompetens, har större möjligheter att göra en ”klassresa” om de måste för att nå ”framgång” det har visat sig i praktiken

Vi ser dagligen i rapporter från utanförskapsområden att elever som bor där oftare har problem i skolan av olika slag, språket, de ekonomiska resurserna, föreställningar om det svenska samhället, framtidstro mm.

Men ligger felet i dessa områden?
Har vi en skola för alla med den ”normalstudiegång” och "normalspråk" som allmänt presenteras i skolan? Det sätt som man vanligtvis bedriver klassundervisning. Det är frågan. . Allt sett ur detta perspektiv, så är inte skolgången likvärdig och skapar heller inte samma möjlighet för alla oavsett social bakgrund. Har alla elever lika möjligheter egentligen? Skolans oförmåga att möta eleverna, beror ofta på ekonomi och personaltäthet, synen på utbildning, förväntningar och som tidigare nämnts - språket.

Utanförskapsområdens skolor får ofta en stämpel att vara sämre än andra skolor. Detta trummas ofta in av media och av olika debattörer. Denna bild kan göra att man inte förväntar sig något annat för sig själv eller att omgivningen har låga förväntningar. Barn och elever behöver förebilder och positiva signaler för att lyckas, menar jag.

 Källor

Bourdieu, P. & Passeron, J. (2008). Reproduktionen: bidrag till en teori om utbildningssystemet
Bourdieu, P. (1999). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori.
Carle, J. i Månson, P. (red.) (1989). Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker.
Melander A,  Nilsson F & Vikengren A (2014)”Skolan är inte designad för alla elever” - en studie om lärarrollens konsekvenser för skolsegregationen
Skolverket ”En likvärd utbildning”
Skolverket "Grundbegrepp inledning av Lgr 11)
Skolverket Rapport (2009), Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer