Kan elevinflytande försvåra lärandet?

Detta diskuteras ibland bland lärarna , där synpunkterna blir tydligast över generationsgränserna, med olika läroplaner som referenspunkter. Jag anser att elevinflytande ska vi ha inom demokratins ramar i skolan, men inte som skendemokrati, där man påstår att eleverna kan medverka inom de flesta områden, även de man inte har kunskap om eller de som är lagligt reglerade.

Det är dock viktigt att både elever och lärare vet vilka frågor som eleverna kan ha inflytande över och inte. Ibland blir detta inte tydligt utstakat, kanske av försiktighet eller att elevinflytandet inte syns tydligt i elevgruppen och för andra.

 

Elevinflytande för demokrati

Elevinflytande i skolan är viktigt för ett demokratiskt synsätt

”Elevinflytande är en viktig del av skolmiljön och kan bidra till att öka elevernas motivation och lärande. Genom elevinflytande kan eleverna lära sig hur demokratiskt beslutsfattande fungerar, ta ansvar, kommunicera, leda och lyssna på andra”. (Skolverket)

Dialogen är viktig, men har eleverna redskapen för den? Jag har alltid tyckt att man lämnar eleverna och elevernas möjligheter till sitt öde och att man ibland hamnar i ett skendemokratiskt synsätt och allt rinner ut i ett vakuum. Det slår mig alltid att ett sätt att gå vidare i processen är "skola in" och att ta ett ”föreningsperspektiv”, för att visa och driva en demokratisk process i grunden på demokratiskt sätt.

Bilder www.google.com

Med Lgr 69 slog pendeln över
Vi som var med och arbetade med Lgr 69, som var en läroplan som använde gruppmetodiken och elevinflytande som en framträdande faktor minns säkert det ”öppna fältet” för elevinflytande. Då var läroplanen mycket progressiv och syftade till att få en jämlik skola med ett optimalt lärande genom samarbete. Siktet i grundskolan var inställt på vidare studier, så grundskolan inte blev en återvändsgränd. Nu i backspegel ser man vilka orimliga krav man ställde på eleverna och elevinflytandet i olika undervisningssituationer.

Man envisades med att eleverna skulle osett eller bara genom att bläddra i t ex läroböcker välja ut dessa, och därtill använda olika metodiker för lärande, ibland mot alla pedagogiska och metodiska rön, att därtill också planera undervisningens utförande och planera för utvärdering. Trots att man inte hade perspektiv på vad slutmålen från grundskolan skulle innehålla. Vilka vägar som ligger öppna för detta. Inte sällan gick den mesta tiden till diskussioner runt detta, vilket minskade möjligheterna för undervisning. Erfarenheterna visade ganska snart att elevinflytandet i de vida ramarna inte fungerade. Snart blev inriktningen att kraftsamla i de delar eleverna kunde ha verkligt inflytande i med bakgrund i sina erfarenheter, i forskning mm och tydliggöra dessa.

På skolverkets webbplats kan man läsa 2023
”Elevinflytande över undervisningen kan handla om vilket läromedel som ska användas, i vilken takt och ordning olika uppgifter ska göras, vilka arbetsformer man ska använda, och på vilket sätt en uppgift ska redovisas” (Skolverket 2023)

 

Det är viktigt att eleverna förstår i vad de har inflytande i och hur de kan agera inom dessa gränser. Lagar och förordningar gör ju att inflytandet begränsas, men också lärarens ansvar för undervisningens innehåll. Skolan ska ju meddela medbestämmande och elevinflytande, inte skendemokrati. 

 

Dilemmat

Har finns ett dilemma genom det formaliserade elevinflytandet, som elevråd mm som är lätt att genomföra och de informella delarna i skolarbetet som är mer ”osynliga” och mer individuella i olika elevgrupper.

 

Förhandling

”När eleverna talar om inflytande visar det sig i Rönnlunds studie att man talar om elevinflytande i termer av rättigheter. Deras tal om deras egna och andras rättigheter har något som Rönnlund kallar ett ”här och nu-perspektiv” som saknar ett lärandeperspektiv. Eleverna talar eller pratar om skolans personal som den andra ”parten”. Enligt Rönnlund verkar det finnas ett synsätt på skolan kan liknas vid en politisk arena där olika synsätt finns, eleverna befinner sig på ena sidan och lärarna på den andra (2013, sid 73”).

”Lärarna själva anser att de har införlivat inflytande både som en rättighet och som en del i den demokratifostrande verksamheten. Vidare upplever eleverna i Rönnlunds studie (2013, sid 75) att de inte har inflytande i den utsträckning de önskar, det verkar vara en allmän uppfattning där eleverna säger att lärarna lyssnar på eleverna men att de ändå inte händer så mycket”. (Törner 2016)

Ett problem kan bli om förställningarna hos eleverna om elevinflytandet inte kopplas till lärandet och lärandesituationer utan att det lever ett ”eget liv parallellt” som ”rättigheter” i form av en ”förhandling” med en annan part.

 

Elevinflytande kan hindra lärandet säger Skolverket

”Det finns dock situationer där elevinflytande kan hindra lärandet. Enligt studier visade det sig att för mycket elevinflytande kan leda till att eleverna inte lär sig tillräckligt mycket. Det är därför viktigt att hitta en balans mellan elevinflytande och lärarledd undervisning”. (Skolverket).

För mig blir kopplingen elevinflytande och lärarledd undervisning minst sagt konstig. De ska ju inte vara frikopplade från varandra, anser jag. Det går ju att få elevinflytande då också.

 

Om ovanstående studie visar på en allmän tendens, så kan mycket väl elevinflytandet bli ett hinder för undervisningens effektivitet. Troligen kommer avgörande ofta att kanske bli en kompromiss som långt från alla elever tycker är bra. Vi vet alla hur det känns att arbeta i ”motvind” och vad det kan innebära för motivationen.

Lösning är förstås en utförlig redovisning vad man som elev kan göra inom de ramar som är fastställda. Om man kan skapa en god förståelse för detta, så är man en lång bit på vägen till demokrati som vi ser den i vårt övriga samhälle. Skolans elevinflytande ska ju spegla samhällets. Skendemokrati och utlovade orimligheter blir bara skadliga och i värsta fall ses de som ett svek.

 

  

Källor

Ifrig U, Svanberg E (2003), Elevinflytande påverkar det lärande och motivation

Lärarnas Historia ”grundskolan utveckling”

Rönnlund, M. (2013). Elevinflytande i en skola i förändring. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för Didaktik och Utbildningspolitik, 2013, Vol. 22. Nr 1, (s. 65-83) https://www.oru.se/globalassets/orusv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-ochdemokrati/2013/nr1/maria-ronnlund---elevinflytande-i-en-skola-i-forandring.pdf

Selberg G (2001) Främja elevers lärande genom inflytande

Skolverket elevinflytande

Törner P (2016), Informellt elevinflytande, en skendemokrati eller bra för lärandet