NO EXCUSES – en skolpolitisk lösning för Sveriges utanförskapsområden?

De låga kunskapsresultaten bland elever med utländsk bakgrund i allmänhet, och i utanförskapsområden i synnerhet, är Sveriges kanske största utbildningspolitiska utmaning. Det finns möjliga vägar som används i andra länder bland annat Storbritannien, USA och Chile som har liknande problem. Säkert är det så att anpassningar kan göras till Sverige för att få en möjlighet till. Jag är inte säker på att vi är på "rätt" väg nu, åren går och många börjar rycka på axlarna och resignera.

Elevdisciplin och kunskaper
Grundbultarna i No Excuses - modellen är således ett starkt fokus på elevdisciplin* och kunskaper. Man lägger mycket fokus på att utveckla elevernas karaktär, inklusive självdisciplin och samvetsgrannhet. Man har höga förväntningar på alla elevers akademiska prestationer och uppförande, kombinerat med tydliga konsekvenstrappor som inkluderar möjligheten att stänga av elever vid upprepade och/eller allvarliga förseelser.

* Elevdiciplin = "ordning och reda"

Mera skoltid
Man har ofta längre skoldagar, skola på lördagar och obligatorisk sommarskola. Man använder prov frekvent för att diagnosticera eventuella problem och för att följa upp elevers framsteg över tid. Skolor säkerställer strikt respekt för sina värdegrunder och regler, som eleverna inte har något inflytande över.

Bilder Rapport Näringslivet skolforum, Stockholm

Små problem blir snart stora
Vad som ofta uppfattas som rigida regler, nolltolerans för minsta avvikelse och omedelbara åtgärder så fort en regel inte efterlevs är en viktig ingrediens i No Excuse-modellen. För risken är stor att små ordningsproblem sprider sig och blir större, om man inte tar tag i dem på en gång. Det sänder nämligen en signal om att det är okej att bryta mot regler och normer mer generellt, vilket skapar en snöbollseffekt – och snart följer ingen några regler och rutiner över huvud taget.

Konstaterande resultat
"Genom att lära eleverna att bete sig i linje med reglerna som används på skolan skapas ordning och reda på ett effektivt sätt, via positiva förändringar i elevernas normer. Kanske är det därför som eleverna själva ofta är väldigt positivt inställda till No Excuses-skolorna som de går i. Det är inte ovanligt att eleverna kallar skolorna för ”ett andra hem”, vilket är indikativt för skolornas fokus på fostransuppdraget. Betoningen på ordning och regler till trots tenderar skolkulturen vara varm och välkomnande"(Heller-Sahlgren 2023),

Skapa självdisciplin
Det är dock viktigt att notera att utbildningsmodellen inte handlar om att maximera den externa disciplinen i sig. Målet är i stället att via fostran uppnå förändringar i elevernas normer och därmed skapa självdisciplin. (I Sverige = "ordning och reda")

Forskningen
I en av de första rigorösa analyserna studerades charterskolor i Boston, som i princip alla använder en No Excuses-approach. Forskarna finner starka positiva effekter. Effekten av ett extra år på dessa mellan- och högstadieskolor motsvarar exempelvis inlärningen som normalt sker under cirka ett år på denna nivå.12 Med andra ord lär sig elever ungefär dubbelt så mycket per år i No Excuses-skolorna jämfört med skolorna som de icke-antagna eleverna hamnade på. Effekten är starkast bland initialt lågpresterande elever (Abdulkadiroğlu m.fl. 2011, 2016).

 Senare forskning har också funnit att effekterna i Boston är starkast bland elever med särskilda behov samt elever med utländsk bakgrund och svaga språkkunskaper i engelska – och att dessa effekter i hög grad korrelerar positivt med i vilken utsträckningen skolorna har anammat No Excusesmodellen (Setren 2021).

Effekterna är i flera fall starkast bland elever från etniska minoriteter samt elever med utländsk bakgrund och svaga språkkunskaper. Forskning tyder också på att modellen är skalbar.

Hinder för metoden i Sverige
Problemet är att No Excuses-modellen i sin helhet, så som den har applicerats framgångsrikt i andra länder, idag är svår att införa i Sverige, på grund av juridiska hinder. Skolpolitiken grundas nämligen fortfarande på progressiva pedagogiska idéer, med betoning på elevledda metoder och - inflytande, något som kan spåras till ett skifte som ägde rum strax efter andra världskrigets slut och som nådde sitt crescendo under slutet på 90-talet och början på 00-talet. Dagens skollag och läroplan är fortfarande starkt influerade av progressiva grundidéer, vilket i praktiken har skapat svårigheter för skolor som vill anamma metoder och särdrag som tillhör No Excuses-filosofin (se Heller-Sahlgren och Sanandaji 2019).

Ett av de största problemen är just skrivningarna om elevers inflytande på skolors regler och undervisning – elevinflytandet är lagstadgat sedan 1991 – något som går helt emot No Excuses-modellen. Den baseras tvärtom på principer kring skolors organisation där elever i praktiken inte har något inflytande alls över regler och undervisning.

Frågan finns där
Har vår nuvarande väg varit framgångsrik fram till nu, med de problem som finns i många skolor. Att ta en metod rakt över brukar sällan fungera. Men att anpassa tankarna till svenska förhållanden är en väg förstås. Kanske ett av problemen är att det kan vara "för mycket" elevinflytandet även på organisationsområden när det gäller den pedagogiska och didaktiska undervisningens utformning?  Det finns många möjligheter till elevinflytande i skolan utan att "inkräkta" på pedagogiska metodområden och pedagogiska möjligheter som t ex elever i grundskolan har svårt att ta till sig eller ...? Kanske svårt att se för en elev i åk 3 när slutmålet ligger i åk 9 i grundskolan.

Källor
Abdulkadiroğlu,A,  Angrist J D, . Dynarski, Thomas J. Kane och Parag  S, A. Pathak. 2010. ”Accountability and Flexibility in Public Schools: Evidence from Boston's Charters And Pilots.” Quarterly Journal of Economics 126(2):699– 748.

Heller-Sahlgren G (2023), presenteras forskning från USA, England och Chile.  Information – ett verktyg för bättre skolsystem. Stockholm: SNS Förlag.

Heller-Sahlgren, G och Jordahl.H (2016).  Information – ett verktyg för bättre skolsystem. Stockholm: SNS Förlag.

Setren, E. 2021. ” Targeted vs. General Education Investments: Evidence from Special Education

Rapport, Institutet för Näringslivsforskning | London School of Economics Augusti 2023 Näringslivet skolforum, Stockholm. Heller-Sahlgren G (2023)

https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/rapporter/3p5fro_rapport_230829_nlsfpdf_1202097.html/Rapport_230829_NLSF.pdf