Vad har hänt med grundskolan?

(Återpublicerad –“sommarläsning”)

Enligt den publicerade PISA-undersökningen, så tappar Sverige och den svenska grundskolan mark mot andra länder. Det man undersökt är läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Av 66 länder återfinns Sverige på respektive 15, 20 och 23 plats. Ett medelresultat i undersökningen.

Då kan man fråga sig vad som hänt? Har eleverna blivit mera obegåvade kan man undra? Om man tittar på en population elever i Sverige (normalfördelning), så ser det ut som det brukar göra om man exempelvis tittar på begåvning (IQ-mätningar), så får man samma utfall som man fått tidigare år. Då betyder detta att här kan vi inte hitta förklaringen.

Var finns förklaringen?
Då måste man leta efter möjliga förklaringar inom skolans organisation och utförande för att komma vidare. En förklaring som ofta framhålls är att läraryrket förändrats kraftigt under senare år och den administrativa bördan har blivit mera omfattande. Detta är naturligtvis sant om man ser innehållet i yrket som statiskt. Det jag menar med det är att ännu i denna dag så arbetar lärarna på många håll ensamma med hela sin arbetsbörda, även om man sitter i samma rum som ett antal kollegor. Då kan man inte nå några rationaliseringsvinster genom att dela med sig till kollegorna med lektionsmaterial, förberedelser och planering.

SKL (Sveriges kommuner och landsting) visade i sin undersökning att det är inte mängden lärare som avgör om resultaten i skolan blir bra, utan vad lärarna gör i klassrummen. Om fler lärare gör samma saker som de som redan fanns sedan tidigare, så når man ingen “ny” effekt av detta.

Lärarnas utbildning
En annan viktig del som framhålls av skolforskare är lärarrollen. Är läraren “kunskapsförmedlaren” eller är han/hon arbetsledaren i en elevaktiv skola?, det kan man fråga sig

En delförklaring kommer säkert att finnas om man ser vilka som nu söker till lärarutbildningarna vilket rapporten IFAU 2008 behandlar. Jag har refererat till denna undersökning tidigare i syfte att vidga skolans “problembild”. Den enda åtgärd jag hört om i debatten är att belöna de “duktiga” lärarna? Jo man ska “förbättra” lärarutbildningen också, dvs mera av ämneskunskaper som i detta sammanhang inte är den springande punkten. I det efterföljande referatet betonar man andra delar, som bland annat ledarförmåga, kognitiv förmåga

Rapporterna
Ett besvärande faktum är om man ska tolka rapporten IFAU 2008 (Grönqvist och Vlachos), så har nyutbildade ämneslärare för grundskolan blivit sämre en sina kollegor som utbildades till och med 1990-talet. En försämring med 20 enheter på den hundragradiga skalan och 15 på andra faktorer, vilket är ett stort ras. Man har i undersökningen tittat på lärarnas gymnasiebetyg, ledarskapsförmåga och kognitiva förmåga. Alla dessa delar har försämrats kraftigt under en tioårsperiod.

Grönqvist och Vlachos 2008 säger vidare:
“Sammantaget tyder dessa resultat på att personer som idag väljer att bli lärare i genomsnitt kommer från en betydligt lägre position i förmågefördelningen än tidigare”

Lärarutbildning har inte förnyats nog mycket
Skolan har gjort relativt lite för att yrkesfortbilda lärare till att bli mera allround i sitt yrke. Tillföra nya moment som psykologi, sociologi som av tradition varit områden som man till stora delar förbisett inom den “pedagogiska sfären”. Här finns också en förklaring.

Om man ser till det jag relaterat till så finns det ett flertal förklaringar varför skolresultaten blir sämre., menar jag. Om man inte ser problemen utan bara tittar på objekten, eleverna, så ser man inte “skogen för bara träd”, vilket aldrig har löst några problem

Andra faktorer som status och lön, spelar också in förstås, då detta är ett mått på hur man i samhället ser på sin lärarkår. Jag kan med min erfarenhet och insikt se att skolresultaten är skolorganisationens problem och inte elevernas. Även om det är eleverna som drabbas av detta.

Rapport IFAU 2008