Återkoppling – modeord eller ett verkligt verktyg?

Här vill jag ta upp några aspekter på återkoppling (feedback) och utröna om det bara blir ett modeord eller om det ger verklig effekt i lärandet

”När elever söker, eller åtminstone är öppna för, återkoppling från eleverna om vad eleverna vet, vad det förstår, vad de gör för misstag, när de missuppfattar, när de inte är engagerade – då kan undervisning och inlärning synkroniseras och bli effektiva” (Hattie, 2009)

Många gånger leder återkoppling inte till ökat lärande
Studier visar att mycket av den återkoppling eleverna får i skolan inte leder till ett ökat lärande. En lärare som medvetet arbetar med återkoppling drar nytta av varje situation – minut för minut, dag för dag – för att kunna ge eleverna relevant återkoppling. Ger man återkoppling endast efter avslutat arbetsområde eller termin ges eleverna sämre möjlighet att utveckla sitt lärande.

För att återkopplingen verkligen ska göra skillnad behöver den vara integrerad i undervisningen och genomföras ofta. Återkopplingen ska ge information om processen eller uppgiften som hjälper eleven komma närmre sina lärande mål. Det är alltså viktigt att än en gång poängtera att återkoppling måste ske ofta och löpande med framåtriktning.

Bilder www.google.com

”När du som pedagog tydliggör kunskapskrav och mål för eleverna och ger dem möjlighet att visa sitt kunnande bör du ge återkoppling på hur det går, men även på hur eleverna kan arbeta vidare för att nå dit de vill.  Om den löpande återkopplingen ska bli saklig och innehålla information till eleven som för lärandet framåt, behöver du tänka systematiskt kring återkopplingen ” (Anna Gullberg 2017 Malmö pedagog)

Återkoppling för lärande
Ska återkopplingen föra lärandet framåt behöver den innehålla relevant information samt tips på strategier som talar om hur eleven kan komma vidare. John Hattie och Helen Timperley har utformat en modell för framåtsyftande återkoppling. I den modellen används följande frågor:

• Var i förhållandet till målet befinner sig eleven?
• Vad skulle kunna vara nästa steg i lärandet?
• Hur kan eleven ta sig vidare och nå målet?  

De skiljer mellan fyra olika nivåer som återkoppling kan ges på; uppgiftsnivå, processnivå, metakognitiv nivå och personlig nivå  (Hattie & Timperley, 2007).

Här kommer 6 tips att tänka på när du arbetar medvetet med återkoppling:

1. Börja med att skapa en kultur där återkoppling är en naturlig del av undervisning och vardag. Det gör det både lättare att ge och ta emot den.
2. Skapa förståelse för tydliga och konkreta mål.
3. Uppmuntra eleverna till att fundera över hur långt de kommit i förhållande till lärandemålet.
4. Se till att återkopplingen är formativ och ge den i rätt tid, vänta ej för länge.
5. Hänvisa till framsteg snarare än förmåga.
6. Visa eleverna hur de ska ge, hantera och ta emot konstruktiv återkoppling

(Anna Gullberg 2017)

Motivationen viktig
”Det är av stor betydelse i fall eleven tillskriver (attribuerar) sin prestation till kontrollerbara eller okontrollerbara faktorer i lärandet. Att tillskriva orsaker till kontrollerbara eller okontrollerbara faktorer skapar olika känslor och olika upplevelser av personligt ansvar (Weiner 1994). Vårt sätt att tolka våra prestationer skapar affekter som i sin tur kan påverka vår motivation och vilja att fortsätta med ett arbete”

 Efter 12 års ålder kan barn helt och hållet börja skilja tur från skicklighet (Nicholls 1990). 
vilket innebär att elever i skolan börja söka förklaringar och orsaker till varför prov och test går på olika sätt. Eleverna börjar attribuera sina resultat och enligt attributionsteorin så består attributionsprocessen bland annat av omgivningens information om hur man lyckats (Weiner 1986) säger Henrik Anagrius (2010) En studie i feedback, Institutionen för psykologi Lunds universitet.

 Det är väl känt att elever jämför sig med kamrater och utifrån detta indirekt bedömer sin egen insats

 

Med psykologiska termer
Henrik Anagrius  (2010) säger vidare:
Vid övningar som eleverna själva inte kan bedöma utan lärarens hjälp så blir feedbacken ofta den mall som eleverna rättar sig efter. Oavsett om det är en uppgift där inget svar är givet så kommer de att bli påverkade av feedback och eleverna kommer att påverkas olika beroende på hur de attribuerar orsaken till deras resultat.

Sex principer
Enligt Fiske och Taylor (1991) så finns det 6 principer som eleverna använder sig av när de ska bedöma orsaken till sina resultat; orsakerna måste föregå effekterna, eventuella händelser som förekommit i samband med en uppgift och som kan förklaras som orsaken till prestationen, distraherande händelser som förekommit nära platsen där eleven utfört uppgiften, händelser som är tydligt synliga används mer som orsaker än händelser i periferin, elever tenderar att sammankoppla stora effekter med stora orsaker och små effekter med små orsaker och tidigare använda orsaksförklaringar används vid liknande resultat i framtiden.

 Det är alltså viktigt, menar forskarna, att även se de omgivande händelser som kan inverka på elevens prestation Att tillskriva orsaker till kontrollerbara eller okontrollerbara faktorer skapar olika känslor och olika upplevelser av personligt ansvar säger Weiner (1994). Är vårt sätt att tolka våra prestationer skapar affekter som i sin tur kan påverka vår motivation och vilja att fortsätta med ett arbete.

När belöningar ges
"Forskning har visat att belöningar kan främja kreativitet i fall det ges på grund av arbetsinsatsen men den inneboende motivationen för kreativa övningar minskar i fallbelöningar ges oavsett arbetsinsats. Kopplat till Decis studie om kontrollerande och informerande feedback så är det sannolikt att elevens känsla av valfrihet och självständighet ökar i de fall belöningar enbart ges vid arbetsinsatser. Dock är det viktigt att understryka skillnaden mellan belöningar och enbart positiv feedback”. (Anagrius Henrik 2010)

 Källor

Anagrius Henrik (2010) En studie i feedback, Institutionen för psykologi Lunds universitet
Deci, E.L. & Ryan, M. (2002). The paradox of achievement: The harder you push, the worse it gets
Fiske, S., & Taylor, S. (1991). Social Cognition.
Gullberg Anna Malmö pedagog (2017) , https://pedagog.malmo.se/
Hattie J (2009) Synligt lärande
Hattie J Tiberley H (2007),  The power of feedback  
Weiner, B. (1986). An attributional theory of motivation and emotion
Weiner, B. (1994). Integrating Social and Personal Theories of Achievement Striving