Individuella löner - en helig ko som gått vilse?

Riksrevisionen har gjort en utredning (RIR 2017:18) om hur de individuella lärarlönerna inverkat på hur man som lärare och rektor uppfattar utfallet av dessa reformer, bland annat sammanhållningen i lärarkollektiven, synen på lärare mm. Många lärare hade en föraning om att lärarlönelyftet, förstelärarreformen skulle falla ut med godtycke, då rektorer och skolledare hade dålig kontakt med de undervisande lärarna i klassrummen. Man trodde också att sammanhållningen i lärarkollektiven skulle bli sämre. Detta har många lärare uttalat under resans gång. Ingen vill bli sannspådd i dessa sammanhang, men i stora delar har farhågorna blivit sanna.

Bild skribenten

Förste, andre och tredjelärare

"Rektorer och huvudmän beskriver i utredningen att sammanhållningen i lärarkåren har försämrats. Dels på grund av att reformerna upplevs dela upp lärarkåren i förste-, andre- och tredjelärare på ett sätt som inte alltid motiveras av skillnader i kompetens, dels för att vissa lärare på kort tid haft avsevärt bättre löneutveckling än andra". (Tommy Hansson 2017)

Ett av reformernas syften var att premiera skickliga lärare med högre lön vilket lett till en ökad lönespridning. Men för att det ska bidra till syftet att öka yrkets attraktionskraft är det viktigt att löneskillnaderna uppfattas som rättvisa och på det området kunde reformerna ha förankrats bättre, säger Olof Widmark, projektledare på Riksrevisionen. (RIR 2017:18)

Gemensam uppsättning kriterier
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga att skapa en gemensam uppsättning kriterier för att bedöma lärares kvalifikationer som omfattar både Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet, för att göra dem tydligare och öka deras legitimitet.

Regeringen bör även överväga att reglera Lärarlönelyftet så att det omfattar alla legitimerade lärare och ger en tydlig differentiering av de lönepåslag som statsbidraget möjliggör, för att motverka den uppdelning av lärarkåren som reformerna bidragit till. (Från Riksrevisionen RIR 2017:18)

Bild www.google.com

Många lärare tvingades till att skapa en egen lönerörelse

I stället har vi på senare tid kunnat se hur duktiga lärare som ej belönats tvingats byta skola bara för att få upp lönen. Kanske blev det rent av så, att lärare fick byta tjänster med varandra i detta syfte, vilket knappast höjt resultaten i någon av skolorna. (RIR 2017:18)

Detta har skapat nya problem, som äventyrat kontinuiteten, i många fall,splittrat väl fungerande arbetslag. I alla stelbenta skolreformer får man alltid följdproblem. Att lärare flyttar runt till andra skolor äventyrar helt klart skolresultaten. Alla som arbetat som lärare vet att det tar ett bra tag innan man har kontroll på "läget" på den nya arbetsplatsen och kan nå optimala förhållanden.

Dålig förankring
"Regeringen förankrade lärarlönelyftet genom att samarbeta med fack och arbetsgivare på central nivå, men det var inte tillräckligt. Hade regeringen tagit med huvudmän och rektorer i diskussionen hade missnöjet kunnat motverkas. Nu har man i stället hamnat i en situation där lärarlönelyftet, liksom karriärstegsreformen, har försämrat sammanhållningen mellan lärare. Det är ett problem eftersom undervisning i mångt och mycket är ett lagarbete, enligt Riksrevisionen." (Aftonbladet 2017)

Regeringen bör överväga att reglera Lärarlönelyftet så att det omfattar alla legitimerade lärare och ger en tydlig differentiering av de lönepåslag som statsbidraget möjliggör, för att motverka den uppdelning av lärarkåren som reformerna bidragit till. 

Jag kan konstatera att reformer som sjösätts uppifrån under tidspress sällan ger det resultat det är tänkt. Politiker vill ha snabba resultat i olika frågor och missar därmed att gå på djupet och analysera hur utfallet kan bli innan man ger klartecken.

Nu står poliserna inför en liknande resa kan man anta när det gäller löner. Man kan läsa om att företrädare för dessa underkänner den modell som man utarbetat för lärarna. Man vill i stället gå avtalsvägen. Detta tror jag är klokt, då en poliskår som inte är sammansvetsad blir mindre slagkraftig och även skapar avhopp, kan jag anta. Till sist:

God jul och ett Gott nytt skolår! önskar Skolpedagogen