PISA 2015 - dags att höja lönerna?

I tisdags presenterades resultaten av PISA - undersökningen, där naturvetenskap var det ledande området. Övriga områden var matematik och läsförståelse. Resultaten visar en uppgång inom alla undersökta områden, sedan "katastrofåret" 2012. PISA tillsammans med TIMSS visar båda på en uppåtgående trend när det gäller skolresultaten i matematik och naturvetenskap.

Äras den som äras bör 
Äras den som äras bör heter det ju. Man behöver inte vara någon Einstein för att räkna ut en bidragande faktor, nämligen lärarna. Svenska lärare har under tre år arbetat i motvind, med negativa uppgifter i media och bland annat politiker, SKL med flera som utsett duktiga lärare som i deras ögon varit bättre än övriga. Detta är en farlig väg att gå eftersom Sverige som land är beroende av alla lärare med pedagogisk utbildning och legitimation.

Bild Svt

 Det var klädsamt att utbildningsministern riktade sitt fokus mot de som utfört arbetet, elever och lärare medan den förre utbildningsministern på vanligt politikermaner vill vara med och "glänsa". Om man tittar tillbaka i skolhistorien så är det få pappersreformer som gjort bestående avtryck i skolvärlden. Med ungefär 10 års-perioder, tar man nya tag och mycket av det gamla ska städas bort som något felaktigt och man tappar kontinuerligheten. 

"Det är ett glädjande trendbrott som vi hoppas kan ge elever, lärare och rektorer råg i ryggen. Förra veckan presenterade vi förbättrade resultat i en annan internationell undersökning, TIMSS. Sammantaget stärker det våra slutsatser att eleverna har mer kunskaper i dag", säger Mikael Halápi, vikarierande generaldirektör på Skolverket.

Pappersreformer
De flesta pappersreformer kan inte stå "för sig själva", utan måste lappas och kompletteras över tid för att kunna "manövreras" efter tidens anda och efter de invändningar som användarna har och de övriga skavanker som kommer i dagen.

”Pedagogik är en vetenskaplig disciplin, där man bildar kunskap om de processer genom vilka människan formas och förändras i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Inom det pedagogiska problemområdet behandlas bl.a..olika aspekter av fostran, utbildning, lärande, undervisning eller andra påverkansprocesser". (Umeå universitet)

Bild www.google.com

Om man läser ovanstående definition så förstår man att inga statiska pappersreformer kan vara optimala inom pedagogiken, inte heller kan statiska kunskapsbegrepp bli "ledstänger" inom undervisningens sfär. Allt grunder sig egentligen på vilken kunskapssyn man har, den traditionella med fixeringen vid fakta, eller den mera moderna där man med grundläggande "kunskapsverktyg" kan ta sig an nya lärandesituationer.

Allt är relativt
Vi ska alla vara glada, att skolresultaten blivit bättre. Dock är resultaten ännu medelmåttiga om man ser på de samlade resultaten. Om man ser till tiden, så är det tveksamt om Jan Björklunds "reformer" fått genomslagskraft ännu. Troligen ligger de grundläggande "stenarna" längre tillbaka i tiden. Man vet sedan tidigare att även 10 år är en "kort" tid för att "bevisa" vad som varit avgörande.

Spekulationerna är igång för att hitta de faktorer som varit avgörande. Man har från rektorshåll framhållit att de pedagogiska metoderna har förnyats och att fortbildning givit ny fart i undervisningen. Detta är säkert faktorer i själva hanteringen, men det kan finnas dolda faktorer som också kan ha inverkat på resultatet. Men som alltid så visar det på lärarnas viktiga roll i skolan som "vägvisare".

I den ofta kritiserade "gamla flumskolan" fanns uppenbara tendenser till de svårigheter för elever när de skulle hitta egna kunskapsvägar, när man inte visste vart de ledde. I de nuvarande aktiva arbetssätten har dessa skavanker slipats bort. Med erfarenheten av dessa är kunniga lärare, som använder moderna elevaktiva arbetssätt, i sin undervisning nu också "vägvisare", på ett sätt som inte fanns då. Detta blir ofta syntesen av olika syn på kunskapsskapande och den pedagogiska lösningen i skolan då som institution och lärandecentrum.