Avslöjade coronaviruset ett "IT-vakuum"?

När man i coronavirusets spår stängde gymnasieskolor och universitet/högskolor, så uppdagades brister i ikt-användningen på flera håll i gymnasieskolan och dess möjligheter, upplever jag. Många lärare blev "tagna på sängen" när man tvingades att tänka nytt, dvs undervisa på distans.

Nya krav på optimala lektioner, kommunikation i samband med dessa och återkoppling, var inte alla lärare beredda på. Att "bara" föreläsa rakt "upp och ner" av typen TV-program förminskar möjligheterna att medverka för eleverna. Har man som lärare tillgång till typen konferensprogram så har man dragit en vinstlott. Jag misstänker att många lärare tvingas till envägskommunikation med återkoppling från eleverna senare. Eller i värsta fall allt textbaserat. Ser vi i en förlängning även grundskolans hög- och kanske mellanstadium så förstärks allting ännu mer om de skulle  tvingas till detta..

I Praktiken kunde man nu inte göra som "vanligt" att undervisa en elevgrupp som fanns framför ögonen i samma lokal. Helt plötsligt var man ensam där, med sitt vanliga uppdrag. Många med mig som har insikt i ikt-användningen i skolan har vetat om den eftersläpning att använda moderna IT-lösningar i skolan, det  visar sig nu. Nu uppdagades detta för hela svenska folket till mångas förvåning. Att hitta någon form av lösning blev högsta prioritet.

Eleverna räddar skolans lärande till stor del
Skolan räddas till stora delar av eleverna som har tillgodogjort sig den digitala tekniken utanför skolans väggar, med kommunikation, video, ljud och bilder mm mm, menar jag. Dessa kunskaper förbises alltför ofta i den vanliga undervisningen, men nu ser var och en vad man missar i skolvardagen. 

Bilder www.google.com

Många förvånade
Flera bekanta som jag har, frågade mig om det verkligen ser ut som det beskrivs. Någon sa. "jag trodde skolan var mycket längre i att använda Ikt-tekniken". Som vanligt i eländestider kommer det alltid fram saker som många inte vetat om. Det positiva om man ska prata om positiva saker i dessa tider, så blev svensk skola överlag avslöjad in på "bara benen" när det gäller att använda digitala hjälpmedel i undervisningen och mot "världen", alltså till annat än att bara använda datorer till skrivmaskin i de flesta situationer. Problemet måste bli synligt för att man ska kunna göra något åt det. Detta är ett faktum.

En brist som uppdagades omgående i distansundervisningen var det stöd som ett flertal elever behöver i skolarbetet. Här fanns inga ikt-modeller för detta klara. Man vet sedan länge att Ikt-kunskap förstärker lärandet. Men mycket lite har gjorts i den vägen för elever som behöver extra stöd.

Datoranvändande i skolan?

"I genomsnitt tillbringar svenska elever 39 minuter per dag av skoltiden på nätet. Men en andel om sex procent är online hela fyra timmar, eller ännu mer, per skoldag.
I OECD-länderna som helhet är andelen storsurfare hälften så stor, 3,1 procent. "Elever som använder internet mer än fyra timmar per dag i skolan har genomgående de lägsta resultaten i läsförståelse, matematik, digital läsning och digital matematik" (Skolverket OECD 2018)

Det är förstås viktigt att använda datorer/surfplattor effektivt annars blir de lätt "tidstjuvar" eller inbjuder till att göra något annat än det tänkta. Att surfa utan en uttalad uppgift eller mening ger inte mycket för lärandet konstaterar OECD i undersökningen. En dator får förstås inte vara ett självändamål utan ett hjälpmedel i lärandet. Mängden datoranvändning är ingen garanti för ett bättre lärande konstaterar man.

Det finns mycket mera att önska av skolans datapedagogik, som i flera delar måste skilja sig från den vanliga pedagogiken. Då det bland annat är lätt att hämta material på internet  och redovisa det obearbetat som sitt eget "utan att det gått genom hjärnan". Man bara flyttar materialet från en plats till en annan vilket inte ger något lärande. Både elever och lärare glömmer lätt bearbetningen av materialet, vill jag påstå.

Låg nivå i digitalt arbete?
Den här krisen ställer viktiga frågor t ex "man har konstaterat att kunskapen generellt har en "låg" nivå när det gäller IKT i lärarleden, det visar flera undersökningar bland annat Skolverkets. Vad beror detta på?
Nu ska man inte egentligen vara generell för det finns eldsjälar och duktiga lärare som använder Ikt-tekniken i sitt arbete det måste sägas. Men den eftersläpning vi nu ser är problematisk när man ser över hela skolan. Kan vi i en sådan här viktig fråga luta oss  enbart mot"frivillighet"? Har man från skolverk och skolmyndigheter haft för stor tilltro till att man ska hinna utbilda sig själv i vardagen parallellt med sitt arbete?

Med min uppfattning svarar jag ett ja på sista frågan, man har missat det. Men i grunden kan man inte klandra lärarna för de uppdagade bristerna. 
Jag vet av erfarenhet att många i ledande befattningar har en udda uppfattning om att lärarna inte behöver fortbildning i digital teknik, då både i teori och  i praktik. På något sätt har man förväxlat en kraftfull teknik med att allt kommer tillstånd av sig själv. Man bedriver fortbildning i det mesta, skrivträning, lästräning, bild eller musik, men på många ställen lyser fortbildning i Ikt med sin frånvaro.

Undersökningar
"Det OECD konstaterar är att det saknas kunskap om hur IT ska användas på rätt sätt i undervisningen. Det bekräftas av svenska studier, till exempel Skolverkets egen från 2013, som visar att svenska lärare själva efterfrågar dessa kunskaper". (Skolvärlden 2015)

Nu i coronatider när allt syns i "sin kranka blekhet", så får man hoppas att skolmyndigheter och skolverk vaknar till och frågar sig varför det blivit så här. Man kan inte längre säga "att det hade vi ingen aning om". Nu har hela svenska folket fått reda på hur det står till  i denna fråga. Dags att införa "det digitala lärarlyftet" för alla lärare?

Vi ser också fortfarande bevis på skolans plats i samhället som en "isolerad ö" som behåller mycket inom skolans väggar. Jag måste ifrågasätta om vi år 2020 har en skola i tiden? Jag menar att vi i stora delar inte har det. Skolan har ett historiskt arv som ännu tynger ner allas axlar som arbetar i skolan. Här finns ett undervisningsspråk som bara finns i skolan, här finns mycket "skåpmat" som jag menar inte längre bör finnas i en modern skola i ett modernt samhälle.

Böcker bättre än digitala lösningar?
Föreställningar att böcker är bättre än digitala lösningar, är utbredd i skolan.  Penna och radergummi och skrivpapper är bättre än datorskärmen. Katederundervisning är i politiska kretsar bättre än elevaktiva metoder. Praktisk enskild synlig  "flit" bättre än analys och eftertanke i grupp. Ja listan kan lätt göras längre. Här finns mycket att ta i.

Huvudmännen verkar ha satsat på att köpa in datorer och annan utrustning men kanske inte lika mycket på fortbildning av lärarna. Har man satsat på fel saker?

"Det måste gå hand i hand. Satsar man på att köpa in datorer och andra verktyg måste man också tänka på hur man ska fortbilda lärare och inte lämna dem ensamma i detta. Det ser olika ut i olika kommuner. En del har gjort det bra, andra inte", säger Maria Weståker, chef för undervisningsstödsenheten på Skolverket.