Jante omprövas?

Svensk grundskola har enligt olika undersökningar fokuserat på att alla elever ska få godkända betyg. Det ger vid handen att man historiskt mer inriktat skolans resurser på att stödja elever som haft skolsvårigheter eller som behövt stöd i skolarbete i allmänhet. Under en lång tid har man diskuterat hur man ska hantera elever som har lätt för att lära och "begåvning" att lära i snabbare takt.

Under största delen av min skolgärning har det bara pratats om detta, utan att det på allvar blivit någon riktig verkstad. Lärarna har i mån av tid försökt möta dessa elever för deras utveckling. Visst har försök gjorts med "matematikklasser" och andra sammandragningar med annat ämnesfokus. Att skilja ut elever med stor begåvning har inte i allas ögon varit "något bra". Argumentet har framför allt varit att dessa elever ska hjälpa till att "lyfta" andra elever till större framgångar i en elevgrupp.

 Att se hela skolan som en "lagomskola"  är helt i linje med Jantelagen och Sverige i ett nötskal, menar flera med mig. Att ha en skola där alla utåt sett är "godkända" döljer också de som i många stycket "suttit av skolan" och inte fått den stimulans och de arbetsuppgifter som skulle varit berikande och utvecklande.

Man har då i tanken ansett och framhållit att dessa elever ska vara en resurs för övriga elever i elevgruppen, på bekostnad av dessa elevers utveckling. Medan man utan att röra på "ögonbrynen" tagit ut elever som haft behov i skolan till olika stödgrupper. Om man vill vara krass kan man undra om "Jantelagen" och "lagomidealet" spelar in hur man ser på elever med stor begåvning?

Bilder www.google.com

"Skolinspektionen visar i en tematisk analys att lärarna vid de undersökta skolorna ofta prioriterar att eleverna ska nå ett godkänt betyg, vilket får konsekvensen att de inte hinner med berikning för de elever som skulle gynnas av att fördjupa sitt lärande". (Skolverket 2019)

"Erfarenheter visar att elever som snabbare når kunskapskraven, elever som har särskilt intresse eller fallenhet för ett eller flera ämnen, och elever som har en särskild begåvning, av olika skäl inte alltid får den ledning och stimulans som behövs för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt". (Skolverket 2019)

Skolverkets uppdrag för att möta "begåvade" elever
Skolverket har fått i uppdrag, enligt regleringsbrevet för 2019,( U2019/01156/GV, U2019/01229/GV, U2019/01684/GV,) att redovisa förslag på hur skolors arbete med elever i grund- och gymnasieskolan som har lätt att nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen, kan stärkas och stödjas. Skolverket har även i uppdrag att föreslå hur försöksverksamheterna med spetsutbildning i grundskolans högre årskurser och med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning kan ersättas av permanenta spetsutbildningar i grundskolan och gymnasieskolan. Uppdraget ska enligt överenskommelse redovisas till regeringen senast den 7 april 2020.

Skolverket arbetar med två begrepp för dessa elever

Berikning innebär i det här sammanhanget att elever får möjlighet att både bredda och fördjupa sig i sitt lärande utifrån sitt intresse. Det man i dagligt tal kallar "överkurs"

Acceleration innebär i det här sammanhanget att elever accelererar i ett eller flera ämnen till en högre nivå i utbildningssystemet. Det betyder att en grundskoleelev t ex kan läsa gymnasiekurser och en gymnasieelev kan läsa universitetskurser

Spetsutbildning i grundskolan

Skolverket föreslår att det i en ny förordning regleras att en huvudman, under vissa förutsättningar och efter tillstånd från Skolverket, får anordna riksrekryterande spetsutbildning från årskurs 7 i grundskolan. Inom ramen för spetsutbildningen ska eleverna erbjudas att läsa gymnasiekurser.

Författningsförslag om berikning och acceleration

"Idag är det möjligt för en elev i grundskolan att genom prövning erhålla betyg i kurser på gymnasial nivå. Skolverket föreslår att en elev i grundskolan efter beslut av rektorn får erbjudas möjligheten att läsa kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner och få betyg på dessa. En förutsättning är att eleven har goda förutsättningar för detta och att vårdnadshavarna medger det" (Skolverket 2019).

Berikning skulle kunna kompletteras med acceleration, exempelvis genom att eleverna under ledning får arbeta med uppgifter som är tänkta att tillhöra en senare årskurs, kurs eller skolform. Men acceleration kan också innebära att eleverna hoppar över en årskurs eller ett skolår. Skolverket menar att det kan krävas samarbeten mellan lärare från olika stadier eller skolformer respektive gymnasieskola och högskola om en accelererad undervisning ska fungera.

Gruppundervisning under press
Genom det förslag som skolverket arbetat fram kan man se att lärarna kommer att få en ännu mer komplex undervisningssituation. Berikning som är skolverkets beteckning på det man tidigare i vardagsskolsvenska kallade överkurser. I en normalpopulation finns säkert lika många elever med extra "begåvning" som de som behöver extra stöd i lärandet. Detta gör att lärare måste behärska flera "studiegångar" i elevgruppssituationen än tidigare.

"Begåvade" elever har hittills oftast "lämnats därhän" eller åtminstone inte fullt ut har kunnat mötas i sammanhållna undervisningsgrupper, vilket är min erfarenhet. Man har hittills lagt stor betydelse vid den sociala delen för dessa elever, för att de ska vara kvar i sin ordinarie elevgrupp och behålla sina kamrater.
Rättvisa och att elever får utveckla hela sin potential är förstås både naturligt och riktigt. Men under detta ligger som jag ser det en motsats i den gängse skoltraditionen med sammanhållna grupper. Dessa kommer allt mer att sättas under press menar jag, då det med dessa tankar blir flera individuella inriktningar inom ramen för grupplärandet. Därtill kommer den ökande datoriseringen att bidra till att "splittra" dessa elevgrupper i många sammanhang.

Att grundskoleelever arbetar med olika ämnen i gymnasiet eller hoppar över klasser är mera en organisationsfråga som inte behöver bli komplicerad. Till motsats mot att genom "berikning" inom den vanliga elevgruppens ram få utveckla hela sin potential blir som jag ser det svårare.

Kompetens för "överlevnad"
Att ta vara på de elever med speciella förutsättningar ligger i tiden, då konkurrensen mellan länder att knyta de duktigaste forskarna och utvecklarna till vårt näringsliv i Sverige. Det blir svårare för varje dag att annars hävda sig inom olika spetsområden för ett exportberoende land.
Det ska bli intressant att följa det här förslaget och se hur det "landar", både i skolan och hos allmänheten..