Förväntanseffekter och förhållningssätt

Många har förväntningar på skolan, myndigheter, elever, föräldrar, samhället och förstås även lärarna själva. Beroende på ingång så har alla olika förväntningar. Ibland som jämförelser, genom historik och olika prövade skolåtgärder.
 

De flesta studierna har handlat om lärarnas "varande och görande" i skolan, isolerat från hela skolsituationen. Man kan inte då få en helhetsbild av alla faktorer som spelar in när man bedömer lärandets effektivitet. De flesta undersökningar ger vid handen antingen eller, vilket ger öppna svar som man analyserar efter bästa förmåga.

Allt bygger oftast på föreställningar om lärandet, inte sällan från självutnämnda experter, som ibland också  leder tyckandet  i "bevis". Visst är lärarna viktiga för lärandet, men inte alltid ensamt avgörande för en framgångsrik skola. Faktorer som lärarbemanning, resurser, läromedel och lokaler spelar också in som positiva eller negativa effekter.

De flesta som forskat om lärandet har utgått från att läraren är den viktigaste faktorn, för ett bra lärande. Detta har bland annat visats av John Hattie,  professor i pedagogik och chef för Melbourne Education Research Institute, i den stora metastudie som han gjort. I den och i flera  andra undersökningar är lärarens inverkan på lärandet den "viktigaste" faktorn som sticker ut, menar han.

Bilder www.google.com

De som ifrågasätter Hatties slutsatser säger att hans modell inte tar någon hänsyn till övriga faktorer i eller utanför skolan, eller individuella skillnader, så det finns svagheter i resultaten. Det blir lite vanskligt att uteslutande bara titta på samspelet lärare-elev och tillskriva dialogen allt värde. 
Många gånger finns en "skolkultur" på den enskilda skolan som inverkar på hur stort handlingsutrymme läraren har i vardagsarbetet. Denna skolkultur kan var öppen och positiv, men också nedtonad och "kollektivt reglerad". Inom denna nisch finns också vårdnadshavarnas åsikter om skolan och inte minst om lärarna som en kraftfull påverkansfaktor, direkt eller indirekt.

I flera undersökningar och rapporter har man också påvisat att lärare kan ha låga förväntningar på elever beroende på var eleverna bor, varifrån de kommer, som t ex invandrargrupper, bland annat.  (Nashmil Aram och Carina Bildt, Arbetslivsinstitutet 2004).

"Lärarna är i detta sammanhang också påverkade av sin egen utbildning. Att social klass och elever med diagnos påverkar lärares förväntningar i hög utsträckning tycks det råda stor samstämmighet om". (Jussim och Harber 2005)

"På basis av forskningsresultaten ser det ut som att en tredjedel av de finländska niondeklassisternas betyg i modersmål och matematik kan förklaras med hurdan uppfattning läraren har om elevens temperament, det vill säga själva biologiska kärnan för individens personlighet". (Sari Mullola, Helsingfors universitet.2013)

Man vill gärna se förklaringen till magra skolresultat som sambandet - låga skolresultat och lärarens låga förväntningar på eleverna. Det som ibland uttrycks i media om skolan och lärande.
Rubie-Davies (2007) konstaterar att det finns viktiga skillnader i både hur undervisningen är upplagd, hur klassrumsklimatet ser ut och vad som kännetecknar de socio- emotionella relationerna mellan lärare och elever. Faktorer som hänger samman med pedagogiska avvägningar och som inte kan ses utifrån i generella politiska observationer.

Yttre påverkan

Jag menar alltså att lärarna också påverkas av det "samhälliga klimatet" som många har i samhället.  När det gäller skolan och skoldebatten så finns ett klart samband, när man anger utanförskapsområden, gängkriminalitet och andra olika ideal och lärandemöjligheter. (Nashmil Aram och Carina Bildt 2004).Det är troligen med säkerhet inte bara lärarens personliga förmågor som verkar i klassrummet och som medverkar i resultatet, som jag behandlat tidigare. 

Positiv syn
Det finns även studier som handlar om positiva förväntningar från läraren på elever som då visar på högre resultat i elevernas lärande. Det finns ett gammalt talesätt "inom pedagogiken" "behandla eleverna som genier, så kommer de att bli genier". Så sambandet har relevans.

Andra forskningsöversikter stärker ytterligare sambandet mellan högt ställda lärarförväntningar och förbättrade studieresultat. John Hattie "listar i en omfattande metaanalys över vad som påverkar studieresultat. Lärarförväntningar som en av de viktigaste faktorerna som påverkar elevers lärande. Även om han skriver att låga förväntningar fungerar som en självuppfyllande profetia i det att eleverna tenderar att forma och anpassa sig efter lärares förutfattade uppfattningar" (Hattie (2009). 

Visst har lärarna kraftfulla möjligheter att skapa ett positivt lärandeklimat, med höga förväntningar på eleverna och på så sätt ge dessa ökande möjligheter för lärande. Så långt allt väl. Men lärarna kan inte gå opåverkade som tidigare sagts, när t ex. negativa undersökningar som visar på brister i skolan basuneras ut. Eller en skoldebatt som förs där man vill hitta syndabockar för olika uppdagade brister. Inte sällan hamnar då lärarna direkt i strålkastarljuset vid dessa tillfällen utan att någon föregående analys har gjorts.

Negativt förhållningssätt
Den metod man hittills övervägande har använts av skolmyndigheter är, menar jag, att hitta fel på undervisningen, lärarnas sätt att vara och skolan i allmänhet. Att ta en negativ ingångsväg för att förbättra blir ofta kontraproduktivt, då man först oftast skjuter in sig på "det synliga", utan att ge sig tid att gå till grunden först. 
Man anger snabbt att lärarna behöver mera ämneskunskaper, de behöver undervisa fler lektioner, de ska undervisa från "katedern", förklara på "tavlan". Lärarna ska då som alltid historiskt, i stora delar göra så att alla som gått i skolan ska känna igen sig. Detta blir då en kraftfull antikraft för all utveckling i skolan."Först ska man tryckas ner i skorna för att sedan komma upp" sa en lärare till mig en gång.

Alla är lika

Jag har försökt visa på olika saker som inverkar på lärandet, saker som forskningen befäst som hörnpelare i lärandet och också den yttre påverkan som alla i skolan utsätts för.

Sambandet när det gäller elever, att ha höga förväntningar på dem och att se ett bättre resultat av skolarbetet är väl känt.  
När det gäller synen på lärarna kan man tro att samma saker skulle gälla. Men här ska man genom negativa påpekande få lärarna att bli "bättre lärare". Här gäller alltså inte sambandet höga förväntningar och bättre resultat. Då kan betraktaren tro att det beror på storleken på individen och hur väl sambandet fungerar. Detta leder då logiskt till att skolelever i vuxen ålder ska förändras genom negativa kommentarer och åtgärder, slår man då fast.

Jag menar förstås inte att man ska blunda för allt som är negativt i skolan. Men jag menar att man måste vara konstruktiv i sin kritik. Jag menar också att det är en långt bättre metod att bygga vidare på det som upplevs positivt och väl fungerande och införliva det som behöver förändras så att slutprodukten blir en väl fungerande ny enhet.