Återpublicering
Det har skrivits spaltmeter om skolan och digitalisering och hur det förändrat skolan. Jag vill påstå att mycket av detta har hittills varit skönmålning. Man kan inte säga, menar jag, att det funnits någon genomgripande nationell ansats när det gäller digitalisering av hela grundskolan. Hur man gjort och hur man tagit till sig tekniken är rent personligt hos den enskilde läraren. Hur allt kommit eleverna till del är högst diffust. Hos många stannar skolarbetet på anteckningsstadiet, datorn och plattorna blir personliga "anteckningsböcker". Visst detta måste också vara en funktion för att samla anteckningar och underlag för eleven, men inte i huvudsak.
De långsiktiga målen har saknats
I all undervisning har man ett långsiktigt mål, både när det gäller färdigheter och kunskaper. Hittills har ingen nationell plan funnits som beskrivit hur man långsiktigt ska använda datorer och plattor i lärandet på ett funktionellt utvecklande sätt. Den digitala tekniken är ett kraftfullt hjälpmedel utan att den haft en sammanhållen beskrivning på nödvändig basnivå för olika åldrar, baserat på lärande, arbetsuppgifter, redovisningar och kunskapsmaterial. Det är alltså viktigt att eleverna kan använda datorerna i skolarbetet på ett optimalt sätt oberoende av ålder.
Man kan i forskningen och hos läraren alltför ofta se att den digitala tekniken ännu för många lärare "hänger utanför", dvs är ett hjälpmedel som man kan använda om det "finns tid". I flera forskningsansatser har man påvisat att många lärare blir stressade av att använda den digitala tekniken i klassrummet eller annorstädes. Man har ofta för lite kunskap om felsökning.
"Forskaren Eva Bejerot (2014) har visat i sina studier om upplevelser av styrning och ledning av skolan att många anställda i skolan upplever att det finns arbetsuppgifter som tar tid från aktiviteter de hellre skulle vilja lägga sin tid på, och att det i sin tur skapar stress.
Jan Gulliksen (2015) med kollegor visar att allt fler utför alltmer arbete med digitala system. Det innebär att digitala system för organisering av utbildning samtidigt blir en arbetsmiljöfråga, eftersom den digitala arbetsmiljön kommer att framträda allt mer i skolan".
I förberedelsearbetet upplever många lärarna att den digitala tekniken underlättar det dagliga arbetet som administration, skapa läromedel mm. Denna nivå är väl inarbetad i skolan.
Att den digitala tekniken blivit en arbetsmiljöfråga tyder på att den fortfarande "hänger bredvid", speciellt i undervisningen. Det blir stressigt då säkert många lärare vill använda datorerna i lärandet, men att den för närvarande inte har så stor plats där.
En penna och en dator kan jämställas när det gäller att anteckna i skolan, men
datorn har ju mycket större möjligheter för stöd i lärandet.
"Inom naturorienterande ämnen blir det allt viktigare att kunna använda digital teknik för att göra systematiska undersökningar. Vikten av ”scientific literacy” framhålls, där den stora expansionen och exponeringen av ny kunskap gör det ännu viktigare att förstå vetenskapliga metoder och arbetssätt. Genom att eleverna lär sig hur forskare både formulerar frågor och hur de undersöker dessa kan de värva mer generiska insikter om hur vetenskaplig kunskap uppstår" (Ulf Fredriksson, docent vid Stockholms DIGITALISERINGEN I SKOLAN universitet).
Att ompröva
Sammanfattningsvis måste alla undervisare vara beredda att ompröva sitt sätt att förhålla sig till undervisningens innehåll och metoder. Man måste kunna ta bort saker för att tillföra nya metoder och arbetssätt. Inom skolans väggar menar jag är man inte så benägen att ompröva eller ta bort saker till förmån för andra ingångsvärden. Så länge detta består kommer, den digitala tekniken att bara vara "ett påhäng" i dagliga arbetet, menar jag
De långsiktiga målen har saknats
I all undervisning har man ett långsiktigt mål, både när det gäller färdigheter och kunskaper. Hittills har ingen nationell plan funnits som beskrivit hur man långsiktigt ska använda datorer och plattor i lärandet på ett funktionellt utvecklande sätt. Den digitala tekniken är ett kraftfullt hjälpmedel utan att den haft en sammanhållen beskrivning på nödvändig basnivå för olika åldrar, baserat på lärande, arbetsuppgifter, redovisningar och kunskapsmaterial. Det är alltså viktigt att eleverna kan använda datorerna i skolarbetet på ett optimalt sätt oberoende av ålder.
Bilder www.google.com
Man kan i forskningen och hos läraren alltför ofta se att den digitala tekniken ännu för många lärare "hänger utanför", dvs är ett hjälpmedel som man kan använda om det "finns tid". I flera forskningsansatser har man påvisat att många lärare blir stressade av att använda den digitala tekniken i klassrummet eller annorstädes. Man har ofta för lite kunskap om felsökning.
"Forskaren Eva Bejerot (2014) har visat i sina studier om upplevelser av styrning och ledning av skolan att många anställda i skolan upplever att det finns arbetsuppgifter som tar tid från aktiviteter de hellre skulle vilja lägga sin tid på, och att det i sin tur skapar stress.
Jan Gulliksen (2015) med kollegor visar att allt fler utför alltmer arbete med digitala system. Det innebär att digitala system för organisering av utbildning samtidigt blir en arbetsmiljöfråga, eftersom den digitala arbetsmiljön kommer att framträda allt mer i skolan".
I förberedelsearbetet upplever många lärarna att den digitala tekniken underlättar det dagliga arbetet som administration, skapa läromedel mm. Denna nivå är väl inarbetad i skolan.
Att den digitala tekniken blivit en arbetsmiljöfråga tyder på att den fortfarande "hänger bredvid", speciellt i undervisningen. Det blir stressigt då säkert många lärare vill använda datorerna i lärandet, men att den för närvarande inte har så stor plats där.
En penna och en dator kan jämställas när det gäller att anteckna i skolan, men
datorn har ju mycket större möjligheter för stöd i lärandet.
"Inom naturorienterande ämnen blir det allt viktigare att kunna använda digital teknik för att göra systematiska undersökningar. Vikten av ”scientific literacy” framhålls, där den stora expansionen och exponeringen av ny kunskap gör det ännu viktigare att förstå vetenskapliga metoder och arbetssätt. Genom att eleverna lär sig hur forskare både formulerar frågor och hur de undersöker dessa kan de värva mer generiska insikter om hur vetenskaplig kunskap uppstår" (Ulf Fredriksson, docent vid Stockholms DIGITALISERINGEN I SKOLAN universitet).
Att ompröva
Sammanfattningsvis måste alla undervisare vara beredda att ompröva sitt sätt att förhålla sig till undervisningens innehåll och metoder. Man måste kunna ta bort saker för att tillföra nya metoder och arbetssätt. Inom skolans väggar menar jag är man inte så benägen att ompröva eller ta bort saker till förmån för andra ingångsvärden. Så länge detta består kommer, den digitala tekniken att bara vara "ett påhäng" i dagliga arbetet, menar jag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.