PISA en absolut sanning eller en tävling?

När så kallade ”skandaler”, i detta fall PISA uppdagas , startar en stor kampanj i den allmänna diskussionen och i media om relevansen i det underlag som presenteras.

Skolverket har ansvar för att genomföra de internationella kunskapsmätningarna som Sverige deltar i och OECD och har sedan tidigare granskat  PISA 2018

Anna Ekström hävdar i ett skriftligt svar till en riksdagsledamot att

”Jag har inte haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder och har därför inte haft några skäl att ifrågasätta den officiella statistiken från myndigheter och OECD.”  (Expressen 2020)

Bild SVT.se

”När PISA-resultaten presenteras nämner Skolverket inte att det saknas utrikes födda elever i urvalet under någon presskonferens, intervju eller i något pressmeddelande, men skriver det i en fotnot långt ner i den officiella resultatrapporten. De hävdar också att detta inte ”hade någon avgörande betydelse för resultatbilden i studien 2018”. Det visar sig senare att Skolverket gjort allvarliga felberäkningar i sina försök att kartlägga felets omfattning” (Anna Ekström 2020).

 
Skolverket har i efterhand hävdat att de under denna dragning hos Utbildningsministern tog upp att det saknades utrikes födda elever i urvalet för PISA 2018, vilket kan ha berott på att för många utrikes födda elever exkluderats – plockats bort – från att skriva provet.

 

Pisa en tävling?
Bedömningen runt PISA är för många en tävling mellan länder. Då behöver man ha rättvisa bedömningar som grundar sig på de bestämmelser OECD har bestämt. Att det upplevs som en tävling genom att man kan konstatera när skolansvariga påpekar att Sverige har bättre resultat än det landet eller det landet. Detta uttalas ganska omgående när resultaten av PISA kommer.

Arto Ahonen, projektledare för PISA i Finland säger till Expressen 2020
”Om man ser PISA som en tävling mellan olika länder är detta givetvis inte rättvist”.

 I bland annat Tyskland följs den svenska debatten

En av de ansvariga för PISA i Tyskland säger:
”Jag visste inte att de hade olika regler för olika länder. OECD kan inte ändra sig för att kunna godkänna Sverige, eller givit oss som enskilt land några särskilda regler.” (Expressen 2020)

Bild  www.google.com

Vad är syftet med PISA?
PISA-undersökningen ska ju inte avgöra vem som är bäst, utan visa på eventuella brister och anledningar till att resultaten ser ut som de gör. Syftet är att förbättra skolsystemen i de olika länderna. Får man ett resultat man inte väntat får man bita ihop och ta sig an uppgiften.

Det handlar om eleverna
Det man glömmer bort i denna tävlingsjämförelse är ju eleverna och deras möjligheter till en god skolutbildning. Låt vara att PISA inte är heltäckande i detta fall, utan ska ses som ett stickprov, över kunskaper och färdigheter. till styrning för enskilda länder. PISA riktar sig till myndigheter som är ansvariga för skolsystemen, så de kan analysera sina insatser och kanske ändra på förordningar eller annat.

Skolan har blivit ekonomisk
Vi har under lång tid sett att många kommuner tar alla möjligheter att spara på skolan.

”En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare. Trots det fortsätter besparingsvågen. Sju av tio kommuner planerar att skära ner ytterligare på skolan under 2020”. (Skolvärlden 2019)

Vad kan man se?
Orsakerna till att resultaten sjunker i den svenska skolan kan man spekulera över. Troligen även denna gång trots genvägar. Man har i debatten nämnt, ekonomin, många obehöriga i skolan, avståndet mellan skolverk och kommuner är för stort, den pedagogiska styrningen är för svag mm. Detta är möjliga saker som kan inverka på resultatet. Nu när PISA -resultaten diskuteras, så måste man analysera möjliga orsaker till detta på ett nationellt plan. 

Skolan en framtidsinvestering
Skolan är en framtidsinvestering för eleverna och måste behandlas som en sådan och inte jämföras med asfaltering av gator eller äldrevård i kommunernas årsbudget  år för år som olika poster i denna. Man måste ha ett långsiktigt mål från förskola till grundskolans slut till att börja med, anser jag.