Missar skolansvariga ny skolforskning under pandemin?

Inledning

Olika forskningsrön har olika svårt att få fäste i skolans vardag det vet vi alla som arbetat i skolan. Många gånger blir det bara enskilda projekt, som även om de fungerar bra, så blir de sällan implementerade på hela skolor

”Idag är avståndet mellan forskningsresultat och undervisningen i klassrummen för långt. Forskningen baseras inte i tillräcklig grad på de behov som finns i skolans verksamhet, samt de sociala sammanhang och den arbetsmarknad som eleverna möter efter utbildningen”  (Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv 2011)

 Ofta så bedrivs forskning utifrån ett betraktande akademiskt perspektiv. Även om spörsmålen är både aktuella och värdefulla, så kan de lätt hamna utanför den kärna där läraren är verksam. Ofta har forskarna inte stått ”i samma mylla” som de verksamma lärarna. För att möta detta framhåller man att verksamma lärare och skolledare ska i större utsträckning involveras i skolforskningen.

Bilder www.google.se

 ”Den utbildningsvetenskapliga forskningen i Sverige har till för stor del varit inriktad på organisations- och systemfrågor. Dessa frågor är viktiga, men det är nu framför allt angeläget att öka den forskning som handlar om klassrumssituationen, om undervisningsmetoder, hur lärare undervisar och om hur elever lär. Forskningen måste i ökad utsträckning handla om kunskap, färdigheter och kompetenser som behövs för elevens fortsatta utveckling i lärande och arbetsliv”. (Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv 2011)

 Exempel på ny relevant skolforskning

Studier under Coronapandemin - skolresultat
I en nederländsk undersökning och studie kom man fram till resultat som inte var helt väntade. Det är en avsevärd skillnad i resultat under 2020 jämfört med tidigare år, säger Per Engzell, doktor i sociologi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och verksam vid Oxforduniversitetet, och en av författarna bakom studien.

”Resultaten visar att eleverna hade tappat ungefär en femtedel i studieresultat jämfört med de tre föregående åren. Det var också en femtedel av läsåret som skolorna var stängda, vilket får forskarna att dra slutsatsen att eleverna i genomsnitt inte tillgodogjorde sig någon kunskap alls under nedstängningen. (Per Engzell 2020)

”Vi ser att eleverna gjorde små eller inga framsteg när de studerade hemifrån. Förlusterna är särskilt stora bland barn från hem med föräldrar utan gymnasieutbildning. För dem var förlusten upp till 60 procent större än hos andra, så de här resultaten bekräftar bilden av att pandemins effekter och restriktionerna slår ojämlikt i samhället”
(Per Engzell 2020)

Jag har i några inlägg behandlat svårigheterna med distansstudier. Man kan i studien se att den digitala tekniken spelat mindre roll hos äldre elever. Hos yngre elever har man däremot sett hinder med den tekniska delen tillsammans med den studiemiljö man haft i hemmet. Det jag tagit upp tidigare med andra som hanterat samma spörsmål, så har vi sett en del svårigheter som man kan anta ska uppstå. Denna studie visar på att resultatet av distansstudierna var mer förödande än jag antagit.

Bakgrunden till studien
Att man hade en förhållandevis kort nedstängning av skolorna i Nederländerna, och dessutom nationella prov precis före och efter stängningen, gjorde det lämpligt att studera effekter av skolstängningen där. Dessutom har Nederländerna ett väl utbyggt bredbandsnät och alltså rent tekniskt goda förutsättningar för distansstudier.

Skolresultat före och efter Coronapandemistängningen av skolor

Distribution of testing dates 2017 to 2020 and timeline of 2020 school closures. Density curves show the distribution of testing dates for national standardized assessments in 2020 and the three comparison years 2017 to 2019. Vertical lines show the beginning and end of nationwide school closures in 2020. Schools closed nationally on March 16 and reopened on May 11, after 8 wk of remote learning. Our difference-in-differences design compares learning progress between the two testing dates in 2020 to that in the 3 previous years

Antagandet att distansundervisning är i stort lika bra som närundervisning faller platt.
Svenska skolmyndigheter konstaterade bara ”nu går vi över till distansundervisning”. I detta kan man inläsa att det är ett fullgott alternativ till den vanliga undervisningen. Först nu har vi svart på vitt hur det kunde bli genom aktuell forskning. För elever i gymnasiet kan det på flera håll bli kritiskt inför examen.

Ett exempel till om studieresultat

Ny forskning visar vad som krävs för att en elev ska lyckas i skolan
I en ny studie försöker forskare svara på frågan vad som egentligen krävs för att en elev ska få höga betyg i skolan – och resultaten är inte vad de väntade sig.

Från början var det tänkt att studien skulle undersöka hur gymnasieelever som kommer från hem där föräldrarna inte har universitetsutbildning lyckas i skolan trots att de har sämre förutsättningar för att få höga betyg.

Tidigare forskning visar nämligen att hemmets utbildningsbakgrund och socioekonomiska miljö kan knytas till framgång i skolan. Men det visade sig vara svårt att få tillgång till enbart ungdomar ur denna grupp, så forskarna bestämde sig för att ta in lika många ungdomar från hem med god utbildningsvana för att jämföra grupperna.

Syftet med studien
Syftet med studien är att ta reda på vilka drivkrafter ungdomar har och vilka
metoder de använder för att lyckas i skolan. Och resultaten som hittills kommit fram visar att de är samma för elever med både låg och hög utbildningsbakgrund.

”Det är knappast någon som förnekar bilden av att medelklassens barn är skolans vinnare, men vårt projekt visar att denna bild inte är huggen i sten”, (Niclas Månsson, professor i pedagogik vid Södertörns högskola 2020)

Nätverk det främsta hjälpmedlet för eleven
Till att börja med tittade forskargruppen på hur de framgångsrika eleverna förhåller sig till materiellt stöd, alltså tillgång till saker som datorer, bibliotek och läxhjälp i hemmet eller skolan. Det visade sig att de tillfrågade eleverna mycket sällan använder sig av dessa hjälpmedel. Istället använder de sina nätverk i form av familj och studiekamrater.

Lärarens betydelse
Det visade sig dock under intervjuerna att vissa lärare spelade en större roll för framför allt elever från hem med låg utbildningsvana. För dem fungerar läraren både som en resurs för deras resultat och som ett känslomässigt stöd.

"De som kommer från hem med hög utbildningsvana klarar sig i stort sett själva. De har inte många frågor att ställa men de vill bli uppmärksammade av läraren på ett personligt plan. Lärarna spelade helt klart en mindre roll än vad vi hade väntat oss, och framför allt verkar de vara viktiga som ett känslomässigt stöd", (Niclas Månsson.2020)

Mamman pekas ut som viktigast för skolarbete i hemmet
Stöd från hemmet visade sig också vara en mycket viktig faktor för att lyckas i skolan, men det innebär inte nödvändigtvis att föräldrarna kan hjälpa till med läxor, utan snarare att de ser utbildningen som viktig och uppmuntrar sitt barn att ta skolarbetet på allvar. I studiens inledningsfas fick eleverna peka ut vem som varit den viktigaste personen för deras framgång i skolan, och nästan alla svarade mamman.

Forskningsresultatet
Tidigare forskning har visat att om man har en riktigt bra lärare så kan det gå bra även om man inte har stöd i hemmet, eller om man har någon som stöttar en hemma så kan det räcka, och så vidare. Man har inte tidigare knutit ihop de här faktorerna, men vi ser att det inte är tillräckligt med utan de måste samspela, säger Niclas Månsson.

Källor

Osman Ali, Carlhed Ydhag Carina, Niclas Månson 2020, Recipe for educational success: a study of successful school performance of students from low social cultural background

Per Engzell, Arun Frey, and Mark D. Verhagen, 2019 Learning loss due to school closures during the COVID-19 pandemic

Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv 2011, Forskning ger bättre resultat i skolan