Kunskap och vetande - för vem?

 Återpublicering

En av mina "käpphästar" när man talar om skolan är framförallt begreppet kunskap och vad det är för något. Ricky Harrysson som jag citerar lite senare tar upp frågan om det finns något "vetenskapligt" skäl till att skolan ser ut som den gör. Ordet kunskap för stå för att antal förställningar som man menar är viktiga och "nyttiga att kunna. Men det finns som sagt inget vetenskapligt i att vissa saker ska vara med och andra inte

Vi har ett färskt exempel, den diskussion som uppstod när man ville göra om kursplanerna i grundskolan. Olika grupper ställdes mot varandra för att hävda att just detta innehåll som man talade för skulle vara kvar. Det skulle vara som det varit tidigare. Den stora tvistefrågan blev då antiken.

En litet återblick

"Med den obligatoriska folkskolan blev läs- och skrivkunnighet en tillgång för alla och detta gav människorna ett rikare liv och större chanser att hävda sina medborgerliga rättigheter. Att skolan ger kunskaper som skall motsvara och tillfredsställa samhällets och individens ökade kunskapsbehov brukar kallas för skolans kvalificerande funktion".(Christina Florin Folkskolans historia 2010).
(Viktigt att veta att det till en början inte fanns någon skolplikt, bara en plikt att inrätta en folkskola. Skolplikten för barnen infördes med 1882 års folkskolestadga).

Bilder www.google.com

Folkskolans uppgift
Barn skulle fostras i folkskolan att bli medborgare i samhället och förstå sina skyldigheter gentemot nationen och göras ”utbildningsbara”. Detta genomsyrar även grundskolan idag som ett underliggande motiv. I dagens samhälle synliggör man  individens möjligheter med utbildning på ett tydligare sätt. Men den enskilda eleven ska ju sedan verka i ett samhälle, så vi ser lätt sambandet.

Frågan om hur skolan skall byggas upp i grunden är  alltså inte någon ”vetenskaplig fråga. , Det finns heller inte någon ”metod” för hur denna fråga ska avgöras. Det finns inget ”vetenskapligt” sätt att avgöra vad som är angelägen undervisning eller inte, om till exempel dans är lika viktigt som fysik eller drama lika viktigt som idrott. (Ricky Harrysson är gymnasielärare i filosofi och svenska 2020) menar att både kunskap och verklighet är sociala konstruktioner.

Rangordna eller sovra?
Som lärare har jag ofta rangordnat i tanken vikten av vad som är viktigt, och vad som är viktigare att lära. Alla med mig har säkert upptäckt "gammal skåpmat", saker som är mindre viktiga i vårt nuvarande samhälle som skolan ändå undervisar om. Det som fortfarande har stor betydelse i skolan, som alltid, att visa flit och lydnad. Nu menar jag inte att man ska främja stök och oordning i skolan. Men lydnad  har ju fortfarande "stämpeln" att underordna sig och inte ifrågasätta. 

Ett arbetsexempel som bitit sig fast och är viktigt i skolan är att man ska "skriva rent", det man redan skrivit en gång tidigare. Detta är ren ock skär skolkunskap som inte är gångbar ute i samhället, anser jag. Denna hantering blir då bara skrivträning som tar tid och inte tillför någon "kunskap". I synnerhet om man sedan skriver "rent" på datorn, det man skrivit med penna och papper.

Skriva "rent" en pedagogisk metod?
Det finns en gradering på hur viktigt skolarbete anses vara, sa en kollega till mig en gång. Det är mera värt att använda penna och papper och böcker och manuellt bearbeta en text än att skriva den på datorn direkt. Jag har tänkt lite på detta och menar att det är ett exempel på "gammal skolskåpmat" som man använder. Om det bara är flit eller arbetsterapi kan man ändå fråga sig.

Kunskap och färdighet är sociala konstruktioner

"Vad flera debattörer missar är enligt min mening att både begreppet ”kunskap” och begreppet ”verklighet” är sociala konstruktioner som används om vitt skilda fenomen. Inga uppfattningar om vad ”kunskap” är kan härledas från säkra grunder, premisser eller fakta. De bortser från att man faktiskt kan lära sig en hel del om rörelse genom dans, om rösten genom sång och om världen genom existensfilosofi och poesi".  (Ricky Harrysson, gymnasielärare i filosofi och svenska 2020)

Man pratar om kunskap i läroplaner, hos skolhuvudmännen som om kunskaper är något är säkert och grundfast. När det i själva verket är saker man bestämt som ska vara kunskap. Man kan då bestämma att fakta är kunskap, fastän fakta i sin enklaste form kan vara namn på saker.

Tittar man i ett uppslagsverk får man en förklaring på vad kunskap är:

"Kunskap eller lärdom är inlärd teoretisk förmåga att förstå, återge och tillämpa information och idéer, exempelvis faktauppgifter om skeenden och sakförhållanden".
Om man stannar här menar jag att kunskap likställs, i mina ögon,  med i stort memorerade saker som man kan få betyg på. Andra menar att kunskap är samband, innovationer, orsaksförhållanden, förklaringsmodeller och prediktionsmodeller. Jag liksom andra menar att kunskapsbegreppet är bredare, man ska kunna "tänka vidare" utifrån saker man förstått eller lärt in.  För att från dessa finna ny kunskap som man inte visste något om tidigare, eller lite om.

Utveckla ny kunskap
En person kan också själv utveckla ny kunskap genom att dra slutsatser ur praktiska erfarenheter och upptäckter, genom att kombinera annan förvärvad kunskap eller genom systematisk forskning eller undersökningar med hjälp av vetenskapliga metoder. Ibland blir det svårt att placera  in denna nya kunskap i kursplanerna, där man hanterar fasta begrepp om kunskap.

Så även jag kan konstatera att kursplanerna i skolan inte är vetenskap utan man har bestämt att de olika sakerna skall vara med av en eller annan anledning. Kursplanerna speglar då inte nya vinklar eller andra riktningar som utvecklar kunnandet. Det finns inte så ofta kriterier för detta och väga dessa mot de fasta kriterierna som utgör kursplanerna blir svårare.