John Hattie ställer vedertagna åtgärder på ända

 Återpublicering

Jag publicerar detta inlägg igen, då det är mycket tankeväckande och motbevisar flera antaganden och föreställningar som gäller i skolan.

John Hattie,  Nya Zeeländsk utbildningsforskare, har gjort intressanta studier om effekterna av olika typer av insatser inom skolan, där skolan, läraren, eleven och hemmet behandlas. Hattie har räknat fram olika effektvärden för lärande utifrån sin teori och sina fältstudier. (Metastudier omfattande 80 milj elever)

Ett viktigt och i Sverige  vedertaget antagande är att mera ämnesstudier för läraren ska leda till bättre skolresultat. Enligt Hatties har den faktor mycket liten effekt på ökat effektivt lärande. På Hatties effektskala får den 0,09, medan vidareanalys av undervisningen får 0,88 och lärarens tydlighet får 0,72. (Normalt effektvärde satt till 0,40)

Bilder www.google.com

Med denna utgångspunkt blir då den stora vidareutbildningsinsatsen i matematik och naturvetenkunskap till stor del ett slöseri med pengar, då helt andra faktorer förbättrar skolresultaten. Här är några viktigare effekter av insatser.

Förtroendefulla relationer lärare – elev 0.72
Professionell fortbildning/utveckling 0.62
Inte etikettera elever 0.61
Undervisningskvalitet 0.44
Lärares förväntningar 0.44

“Enligt Hattie, ligger den önskvärda effektnivån ofta under den “normala”  på grund av att alla lärare inte är effektiva; det vill säga uttrycket ”läraren gör skillnaden” är missvisande. Det är hur lärares arbetar som ger effekt och påverkan”  (Jan Håkansson universitetslektor i pedagogik  2011).

Hatties forskning redovisar inga revolutionerande forskningsrön om lärarnas sätt att vara och att agera i skolan. Däremot förstärkar han det svenska skolforskare kommit fram till. Att det är lärarens undervisning, och sätt att vara i klassrummet som gör skillnad, inte om läraren gått 3 eller 6 år på högskola eller universitet.

SKL (Sveriges kommuner och landsting) har tagit fram en skrift om  “Synligt lärande” som redovisar Hatties forskningsrön. Än en gång visar det sig att mycket står och faller med lärarens sätt att vara i skolan. Än en gång visar man på att det mesta beror på läraren, det är där man ska förändra, att försöka förändra eleverna ger mycket liten effekt, nästan ingen alls, då problemen inte ligger hos dem.

Hattie säger vidare att sociala faktorer som försörjningsstöd, klimat i hemmen och mycket TV-tittande får minuseffekter på elevens lärande. Sommarlovet inverkar förstås på lärandeeffekterna, likaså kvarsittning och byte av skola. Att de ger minuseffekter är kanske inte så svårt att förstå

När det gäller hanteringen av elever i elevgruppen kommer Hattie fram till slutsatser som ställer mycket på ända. Speciellt när det gäller nivågruppering och åldersblandad undervisning som exempel.

Men om man tittar på åtgärder som man ofta vidtar i skolan för att man tror att de ska hjälpa eleven och elevens lärande. Tänk då på att normalt effektvärde är 0,40.

Gruppering inom klassen 0.16
Nivå (begåvnings)-gruppering 0.12
Undervisningsstöd utanför skolan 0.09
Elevhem/studentboende 0.05
Åldersblandade/åldershomogena klasser 0.04
Öppna i förhållande till traditionella klassrum 0.01
Sommarlov -0.09
Kvarsittning/gå om en årskurs -0.16
Byte av skola -0.34

Hatties forskning är ett intressant bidrag för att förändra tänkandet runt skolan och eleverna. Fortfarande är mycket i Sverige bara antagande och gammal “skåpmat” i hur man hanterar svensk skola. Det är mycket tro och lite vetande i de åtgärder man oftast vidtar. Det är svårt att tänka utanför vedertagna ramar om skolan för de flesta. Men en skola i tiden behöver forskare som John Hatties.