Vad sitter i din skolas väggar?

Ett uttryck som man använder ibland är “Det sitter i skolans väggar”. Detta står för olika praxis medvetna eller omedvetna mm. Om du “tittar efter” så kanske du upptäcker saker som du inte reflekterat över på din skola.

Många gånger smyger det in exempelvis moraliska aspekter i skolornas ordningsregler. Ex Eleven ska vara artig. snäll och skötsam. Man lägger ner stor vikt vid sanktioner och redovisar dessa tydligt  Vad som händer om man bryter mot reglerna, ibland finns hot inskrivna som ex “pratar man högt i matsalen får man äta på annan plats, “pratar man på lektioner så påverkas betyget”. Det senare bryter mot skollagen, då det endast är kunskaper som ska ligga till grund för betygen.

Man ger ibland “förhållningsorder” till vårdnadshavarna i hemmet, om t ex mathållning, sömn mm. En del skolor förbjuder mobiltelefoner och annat, medan andra skolor tillåter att mobiltelefonerna, läsplattor används i skolarbetet med lärarens medgivande.

Av princip menar jag att sanktioner inte ska skrivas i ett dokument med “positiva” ordningsregler. Man kan ta upp vikten av att följa reglerna i det dagliga arbetet i stället och på föräldramöten.

Man brukar ibland när det gäller skolans arbetsklimat prata om ett tillåtande eller icke tillåtande sådant. Detta finns på skolor precis som på vilken arbetsplats som helst. Fenomenen har behandlats i ett antal studier av olika arbetsplatser.

Ett icke tillåtande arbetsklimat i skolan drabbar både de som ska utföra arbetet och tredje man, dvs eleverna och deras vårdnadshavare. Ibland lärarna kan det yttra sig så att nya initiativ och idéer “tystas ner” eller motarbetas för att behålla det man har. Jag har själv mötts av orden “På den här skolan gör vi så här, det har vi alltid gjort”. Det kan röra sig om så vitt skilda saker som hur man bestämmer vilka läromedel  man ska ha, hur man får  kopiera, vilken elevsyn man har på skolan  eller hur arbete får bedrivas utanför klassrummet.

På  skolor finns ibland en övervägande statisk organisation, där man håller fast vid skolans sätt att hantera olika uppkomna situationer. Det kan visa sig i hur man organiserar de resurser som skolan har för ex elever i behov av särskilt stöd som ett exempel. Hur man sköter stadieövergångar och dylikt. Vilken klassenhet och lärare som ska ha resurser och vilken som inte ska ha det. Vem som  gärna vill tala för alla  på konferenser. För att ta upp några  saker.

I det dagliga arbetet kan resultatet bli att varje lärare sköter sig själv, sin planering och sina lektioner, fastän man sitter i ett arbetslag, med ett gemensamt ansvar.

Syftet med det här inlägget är att kanske hjälpa till att fästa ögonen på saker man inte reflekterat över eller som jag skrivit  “sitter i skolans väggar”. Se gärna på skolans elevsyn, pedagogiska metoder, praxis runt klasser, arbetslagens arbete, konsensus i pedagogiska spörsmål, kreativitet och nytänkande, syn på lärandet, möjligheter till paradigmskiften Ja här finns några exempel.

När det gäller ordningsregler i allmänhet så finns det mycket av den gamla folkskolans anda kvar. Då skulle man vara ren, artig, skötsam och kunna passa tider. Skolan skulle fostra eleverna till att bli lydiga och dugliga medborgare. Det som förut skilt då från nu är att skolan tog hela ansvaret för processen, både undervisning och uppfostran i samhälles anda

I den nya skollagen 2010 har man varit tydlig med att skolan inte får skjuta över ansvaret för skolresultaten på vårdnadshavarna. Ännu kan man på flera skolor, som jag tittat på, se tendenser att man fortfarande gör detta. Om man läser deras skrifter om skolan och skolans sätt att lösa olika saker, så smyger “den gamla folkskolan in” och ibland även det “gamla samhällskravet”. Jag ställer frågan igen:

Vad finns det i din skolas väggar som hindrar utvecklingen?