Lön – prestation – måluppfyllelse

”Det finns flera sätt att utveckla skolan och göra läraryrket mer attraktivt. Men en tydlig koppling mellan lön, prestation och måluppfyllelse är en förutsättning. Bra lärare ska ha bra lön. En av de viktigaste faktorerna för ett bra resultat och en god utveckling i skolan är bra lärare. Därför måste de premieras Agneta Jöhnk SKL 2012

När jag läser detta så får jag associationer till en viljeförklaring inom t ex. industrin, där man ofta kan mäta prestation i antalet godkänt tillverkade prylar. Om man nu med samma tankesätt ska lägga samma mall på lärarna så blir det lite mera problematiskt, menar jag. Är prestation flera prov, flera läxor, flera övningar på lektionerna, mera samarbete med kollegor, flera konferenser, mera förberedelser ja lista kan bli lång?

Jag menar att jämförelsen haltar betänkligt, då en industriprocess består av två faktorer, den som gör prylen och prylen själv. (I läraryrket; didaktiken och medlen) Ser man på prestation – måluppfyllelse i läraryrket så finns ytterligare en faktor – eleverna, som man också måste ta hänsyn till, som bekant.

När man pratar om måluppfyllelse i citatet, menar man då elevernas måluppfyllelse eller lärarens?  Lärarens måluppfyllelse måste då vara professionens, eller hur? Att utföra arbetet på en didaktiskt och professionellt bra sätt behöver tyvärr inte alltid visas i elevernas skolresultat, eftersom eleverna är olika med olika förutsättningar att lära.

Om SKL menar att läraren ska ha lön efter vilka resultat eleverna når blir det svårare i praktiken att infria, då ingen elevgrupp är homogen? Hur hanterar man eleverna  i behov av särskilt stöd i SKL:s värld? Dessa elever blir inte attraktiva för lärare som ska sträva efter högre lön. De här eleverna  kanske aldrig når den utstakade måluppfyllelsen.

Om man ska få rättvisa i lärarnas prestation, så måste man på ett vetenskapligt vis göra t ex en före – efter - studie, där man kan fastställa hur elevernas resultat är beroende av lärarens didaktiska kunnande.

Hur ska man med SKL:s ögon skapa de optimala förutsättningar för att bli en “bra” lärare, där resultat mäts i elevernas prestationer? Första förutsättningen, i mina ögon,  är att läraren är didaktisk kunnig och har bra läromedia, därtill att man har en optimal undervisningsgruppstorlek samt att man  har de mest högpresterande eleverna i sin/sina undervisningsgrupp/er.

Man riskerar huggsexa om eleverna, där de mest “framåt” lärarna   kanske kan förledas att vilja “välja ut” sina elever “på pedagogisk grund” och där andra lärare genom detta kan få flera elever i behov av särskilt stöd i sina grupper. Detta sätt att hantera människor vill ingen lärare egentligen ha.

Om något i den här riktningen kan blir resultatet av SKL:s uttalanden som för övrigt verkar vara hämtade i fantasin värld, där alla elever i skolan är precis lika. De vill samtidigt att vi ska “köpa” att de enda som inte är lika är lärarna, precis det som SKL har konstaterat  i sina skrifter.

Det lyser igenom att det bakomliggande övergripande syftet med SKL:s resonemang verkar helt klart för mig. Det går ut på att hålla nere lönerna för lärare i gemen. Jag kan inte tolka de uttalanden, i tal och skrift, som SKL lägger ut, med bland annat, uttrycket “bra lärare” på annat sätt. (Detta har jag tagit upp i ett tidigare inlägg, men det tål att upprepas) Är det då kommunernas kassa och ev. ambition som avgör om det finns några “bra lärare” i den enskilda kommunen?