Skapar schemaläggningen sämre skolresultat?

Skolan och lärarnas tjänstgöring, kan vare den enskilda faktor som påverkar skolresultatet mest, kan man anta. I statistiken kan det se bra ut med en stor procent behöriga lärare med examen, men vid själva verkställandet kan det bli något helt annat. En behörig lärare kan plötsligt bli obehörig i sin dagliga gärning.

Jag menar att detta kan mycket väl visa på att saker förhåller sig på helt andra sätt än man tror. I de flesta fall gör man från skolledningen valen med öppna ögon som en medveten handling. Ett exempel är att man på en skola har för många ämneslärare i SO, eller att grundskollärare med den smalare utbildningen tjänstgör som “klasslärare” i åk 1-6.

Bilder www.google.com

Skolinspektionen gör löpande kvalitetsgranskningar av skolor avseende på skolresultat mm:

“På alla granskade skolor finns lärare som saknar utbildning för de årskurser och/eller ämnen som de undervisar i. Skollagens ”undantagsregel” vid anställning av lärare tillämpas också i vissa fall vidare än vad lagstiftaren avsett”. Skolinspektionens Rapport 2009:2

“En vanlig orsak till att lärare inte används utifrån utbildning tycks dock vara att skolorna väljer att organisera undervisningen på ett sådant sätt att detta försvåras. Det kan bero på en medveten viljeinriktning, där andra organisationsprinciper styr, men det kan också ske mer eller mindre oreflekterat”. Skolinspektionens Rapport 2009:2

Om rektorer och schemaläggare medvetet gör val, att lärare ska undervisa i ämnen de inte har behörighet i, eller på stadier som de inte är utbildade för, då skapar man ju skolproblem. Om en SO –lärare t. ex undervisar i matematik och fysik, där han/hon inte har behörighet, så måste man räkna med att eleverna inte får den undervisning de lagstadgat har rätt till.

Jag kan konstatera att variablerna lärarbehörighet och skolresultat inte nödvändigtvis följar varandra. Att då ensidigt fokusera på lärarna blir lite snett, då det är rektors ledning som ofta kan skapa problemen. Som schemaläggaren fyller man bara en position genom denna handling, men inte nödvändighetsvis då med kvalitet.

Varför kan man handla på detta sätt som rektor?
“En orsak kan vara att det saknas kunskap på huvudmannanivå om hur lärare används utifrån sin utbildning i verksamheterna, vilket gör att det saknas underlag för att kunna fatta beslut om åtgärder”.Skolinspektionens Rapport 2009:2

Om man framgent schemalägger lärare i ämnen de inte har behörighet i, då blir lärarlegitimationen och ämnesstudier för komplettering verkningslösa i det längre perspektivet.

Alla skolor måste ha lärare som “passar skolkostymen”, att anställa lärare med fel ämnesbehörighet straffar sig i det långa loppet. Det kan både hindra att man kan anställa lärare med rätt behörigheter och att man kan förändra det som redan finns på skolan, genom att säga upp lärare med fel behörigheter.

Ofta väger omsorgen om läraren högre än att eleverna får den behöriga läraren de har rätt till.  Men för läraren som “räddat” rektorn under en tid genom att arbeta på skolan i ämnen han/hon inte har behörighet i, och som blir uppsagd, kan de ses som ett svek förstås. Att hantera lärare på detta sätt menar jag är både bedrägligt och lite av “slit och släng”-mentalitet. Oavsett detta måste jag ändå åter ställa frågan: För vem är skolan egentligen till för?