Ska läroboken nu äntligen förpassas till ett läromedel bland alla andra?

Läroboken har sedan folkskolans tid haft en styrande och allenarådande roll. Ännu i våra dagar finns läroboken ofta kvar som huvudläromedlet i ett ämne, menar jag. I ett historiskt perspektiv så har läroboken varit “outstanding”, men på senare tid finns många  lika bra källor att hämta stoff och kunskap från.

I debatten om skolan har läromedlen länge varit föremål för kritik. De färdigproducerade läromedlen eller läroböckerna har ansetts vara alltför styrande, och närmast ett hinder i en undervisning där elevernas egen aktivitet, egna vägar till kunskap och egna kunskapande är det centrala.

Bilder www.google.com

Läroböckerna kan vara mera styrande än vad läroplanen är.
“Läroböckerna kan vara mera styrande för undervisningen än vad läroplanen är. Om lärobokens påverkan så: »tror jag att . lärobokens instruktioner, innehåll, och anpassningsnivå är avgörande inte bara för kommunikationens utveckling i ett klassrumssammanhang utan också för lärarens planering och elevens sätt att uppfatta innehållet.» (Garefalakis 1994 s 29.)

Det är förstås ett faktum att lärarens lärarutbildning och lärarens egen uppfattning om lärande och kunskap påverkar hur undervisningen går till, det förstår ju var och en.

“Lärarens pedagogiska grundsyn kan ses som en bakomliggande gemensam orsak till läromedlens plats i undervisningen; en grundsyn som innefattar uppfattningen om undervisningens mål, kunskapens natur och möjligheterna att undervisa denna särskilda elevgrupp”. (Boel Englund 1999).

En tendens som jag upplevt är att om läraren inte har djupare didaktiska ämneskunskaper i ett ämne, då spelar läroboken en större roll. Detta är förstås inte så konstigt, men talar för att man ska vara behörig i de ämnen man undervisar i för att kunna vara allsidig.

Det kan vara bekvämt för läraren att alltid ha en lärobok att ty sig till, men då lämnar man tyvärr alla digitala kunskaper och färdigheter eleverna har därhän. Det som måste påpekas är att ingen lärobok kan täcka in kursplanerna i ämnet ifråga.

Vad står det i läroboken?
”Viktigt vid en analys av lärobokstexter blir med vårt synsätt emellertid frågor som: Vad är det tänkt att läsaren och eleven ska göra med text och bild? Vilken kunskaps- eller inlärningssyn är texten bärare av? Och vilken, eller vems syn på världen ger den uttryck för?” (Selander, Romare, Trotzig och Ullman 1990)

(Boel Englund 1999): Begreppet immanent pedagogik har jag lånat från Per-Johan Ödman (1995). Han kallar den smygande, oavsedda och omedvetna pedagogik som finns inneboende i situationer och handlingar. Det motsvarande, dolda lärandet kallar han kryptoinlärning. Ser vi det så att begreppet handlar om den påverkan som finns inneboende i lärobokstexter

Det är viktigt för alla lärare att förstå att alla läroböcker framför en åsikt och står för något. Att bara använda läroboken och tro att den är objektiv blir då fel. Det är alltså alltid viktigt att ha flera källor för att bland annat få till en dialog med eleverna om olika processer om det lilla och världen i stort – det som kallas mikro- och makroperspektiv i undervisningsspråket.