Dr. William Rankin, från Abilene Christian College, Texas, framhåller det gränslösa lärandets effektivitet framför det konstruerade lärandet som sker i våra klassrum. Detta gränslösa lärande sker genom modern kommunikationsteknik och är strukturellt, socialt och kulturellt. ”Are our classrooms offering productive connections?” (William Rankin 2012)
Bild www.goggle.com
Han menar att passiva lärandet, där eleverna sitter och lyssnar, vilket ofta är det som bedrivs i alla klassrum, blir ganska ineffektivt. Man har gjort försök genom att mäta hjärnaktiviteten i en studie hos skolelever under några arbetsveckor, i skolan, hemma och på olika fritidsaktiviteter.
Bild William Rankin
Hos eleverna kunde man konstatera att de hade lägst hjärnaktivitet när de satt på vanliga lektioner och lyssnade och vid TV-tittande. Var man aktiv på exempelvis laborationer, läxor hemma (elevaktiva moment) och vid fritidsintressen så ökade hjärnaktiviteten, men inte på långa vägar som när man sov. “Om man skall tolka detta diagram”, säger William Rankin skämtsamt, “då är det bättre att eleverna sover på lektionerna.”
Alla elever har världen i sin ficka eller väska i form av mobiltelefoner, datorer och “paddor”, säger William Rankin vidare. Om eleverna använder sina mobiltelefoner och datorer i skolarbetet så är det gratis för skolan, säger han vidare. Men i nästan alla skolor försöker man förbise detta eller hindra användandet av dessa. Att låta elever söka kunskapen, kommunicera med andra, är vida överlägset det konstruerade modellärandet som man vanligtvis gör i alla klassrum. Att söka kunskap tillsammans med andra är mycket effektivare än alla läroböcker som finns i klassrummet, säger han vidare.
Célestin Freinet
Bild www.goggle.com
Jag ser parallellen med en annan pedagogisk förgrundsfigur när det gäller det gränslösa lärandet Célestin Freinet , som myntade begreppet “arbetets pedagogik” dvs det elevaktiva lärandet. I Freinets skola var man ute i samhället för att undersöka och lära, man kommunicerade med andra, man gjorde egna “läroböcker” och publicerade sig i skoltidningar.
En av de bärande principerna i Freinets tänkande är att skolan verkligen är en del av samhället, på samma sätt som arbetsplatser, hem och offentliga institutioner. Detta borde också återspeglas i skolarbetet."De enda kunskaper som förmår påverka en individs handlande är de som han själv upptäckt och tillägnat sig", skriver Freinet i en av sina böcker.
På Freinets tid 1920 talet och framåt fanns inte de nutida tekniska kommunikationsverktygen, inte heller datorernas möjligheter som publicerings- och kommunikationsverktyg. Man hade dock tryckeri, och vanlig post som hjälpmedel. Det är lätt att se hur tankarna sammanfaller från tidigt 1900-tal och tidigt 2000-tal. Men dessa båda pedagoger har dragit samma slutsats att lärandet på traditionellt sätt är mycket ineffektivt.
Trots att denna vetskap har funnits allmänt i Sverige sedan minst 1900-talets mitt, så har ytterst lite av detta genomsyrat skolan. Man gjorde ett tappert försök genom Läroplan 69, men detta rann snart ut i sanden. En politisk övertro på den traditionella skolan, som helst ska detaljplaneras, motarbetar pedagogernas möjligheter till förnyelse.
Jag menar att den traditionella skolan med förmedlingspedagogiken har underkänt sig själv genom de skolresultat som nu uppvisas i olika undersökningar. Om man inte förstår detta då ska man inta arbeta i skolan som lärare eller rektor. Politiker tror tyvärr bara på den skola de själva gått i, konstaterar jag.
Se video med William Rankin Här
UR-program om Freinets pedagogik Här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.