Kvalitet efterlyses!

Återpublicering (från 2014-02-27)

I skolans värld finns olika “honnörsord” om kvalitet som uttalas ibland med tvekan, men oftast för att framhålla skolan eller kommunen på alla sätt. (Ex Skolinspektionen Rapport 2012:8). De flesta kommuner verkar “förstå bäst själva”, då man trots olika publikationer, indikatorverktyg och råd från sakkunniga, ändå väljer sin egen väg, upplever jag. Man sätter tydligen stort värde i att “uppfinna hjulet” igen. Detta blir i flera fall viktigare än innehållet, har jag upptäckt.

I värsta fall
I värsta fall hänvisar man i sitt kvalitetsarbete bara till olika nyckeltal i olika officiella databaser, exempelvis Kolada, Skolverkets jämförelsetal, SIRIS eller kanske Statistiska centralbyrån. Nyckeltal säger lite eller är ganska svårbedömda vid jämförelser hur verksamheten eller måluppfyllelsens mekanismer fungerar över tid, som bekant. Orden på “modet” är nu systematiskt kvalitetsarbete och kvalitet i skolan, som man ofta uttalar som ett mantra. Då kan det bara bli tomma ord, enligt mitt sätt att uppfatta det.

Bilder www.google.com

Kvalitet eller “kvalitet”
Om man endast arbetar med övergripande analyser och sammanställningar, där man kanske inte inhämtat tillräckliga resultat från arbetsenheter och arbetslag, eller helt ostrukturerat samlat in data och synpunkter, där äventyras skolkvaliteten. Om dessa data inte grundar sig på de reella kvalitetsbedömningar och kvalitetsmätningar från de som “står i klassrummen”, så menar jag att det kan bli både utslätat och missvisande om det vill sig illa. (Allmänna råd).

Så här lyder skollagen:
Kap 4 3 § “Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen”.

Kap 4 4 § “Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet”. (Skollag 2010:800)

Läser man noga, så är den skrivna verkligheten långt borta från enbart en sammanfattande produkt med ett utifrånperspektiv. I ett flertal kvalitetsdokument saknas personalens, elevernas och vårdnadshavarnas perspektiv och medverkan. Detta vet jag av egen erfarenhet efter mer än 10 års kvalitets - och konsultationsarbete i skolan. (Kvalitetsarbete 1) (Kvalitetsarbete 2)

Är “kvalitet” i skolan bara munnens bekännelse?
Men ska inte generalisera för alla förstås, men Skolinspektionens inspektioner påvisar tydligt stora brister i det systematiska kvalitetsarbetet som ska redovisa måluppfyllelse och utveckling för skolenheterna.

“Många grundskolor brister när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet, vilket kan ha effekter för elevernas kunskapsutveckling och särskilt för de svagaste eleverna. Skolorna måste fokusera mer på målen för utbildningen och att arbeta systematiskt för att se till att alla elever får en undervisning som håller hög kvalitet” (Skolinspektionens webbplats)(Kvalitetsarbete i praktiken)

Perspektiv saknas ibland
Jag menar, efter att ha läst ett stort antal kvalitetsdokument från skolor och kommuner på Skolinspektionens webbplats,(Skolinspektionens granskningsrapporter) så ser jag att många saknar perspektiv. Man ser det mesta i skolans värld “innanför väggarna”, utan att lyfta blicken mot ett utvecklingsperspektiv, eller styrdokumenten. Alltför många kvalitetsdokument har poesins stämpel,anser jag. Man uttrycker ofta måluppfyllelsen som “bra”, “godtagbar”, “i stort bra”, “utmärkt”, “bättre än förra läsåret” eller redovisar i procentsiffror utan att förankra statistiken i styrdokumentens kriterier.  Att bara relativt, i allmänna termer, redovisa hur undervisningen och skolutvecklingen ska förankras säger i mina ögon ingenting. (Skolverkets terminologihandbok).  (Framgång i undervisningen)

§§§§§§§§§§§§§

Sammanfattning
Lagtexten är mycket tydlig i hur olika grupper ska medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Att jämföra detta med en “hopknåpad” översiktlig produkt , eller nyckeltal från olika databaser, blir i mina ögon bara komiskt och utslätat.

Skolan har mycket att lära när det gäller optimal verksamhet, återkoppling, måluppfyllelse och analys. Detta, menar jag är många skolors “sämsta grenar”. Om man ofta i panik tillgriper olika typer av  “räddningsaktioner”, när kvalitetsarbetet kommer på tal och skall utföras, då blir det inte bra. Detta gynnar inte verksamheten eller elevernas väl, det kan jag konstatera.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Tips!
En modern väg att gå är att använda Skolverkets indikatorverktyg BRUK 2013*, som färdigställts under våren, en digital väg till bättre kvalitet och därtill online Till BRUK
*) BRUK har nu funnits sedan 2001 i olika versioner.