Politiken styr nu över pedagogiken

Återpublicering (från 2014-03-13)

Nu inför valet börjar en karusell från de politiska partierna där man försöker bjuda över varandra med medel för skolan. I dessa utspel kan jag spåra önsketänkanden och tyckanden och dessutom “felaktiga” antaganden, flera gripna ur luften och utan pedagogisk förankring. (se nedan)

Inget nytt under solen
Ett universalknep som man som politiker tror på är att minska antalet elever i klasserna. Detta har visat sig inte vara en avgörande faktor för att förbättra skolan eller skolresultaten. Det är förstås viktigt att tillägga att stora klasser inte är något självändamål även om det finns en ekonomisk aspekt med.
Om man försöker ändra på en eller kanske två faktorer för att försöka få en effektivare skola så räcker inte det. Jag menar att då, skolorganisationen inte förändras, rektorernas styrning är svag,(Skolinspektionen) kommunerna inte följer styrdokumenten, lärarna får för lite individuell kompetensutveckling, lärarna binds upp med administration (SOU 2014:5), det systematiska kvalitetsarbetet fallerar (Skolinspektionen Rapport 2012:8) och gamla pedagogiska metoder används flitigt, så är det för många faktorer som inte åtgärdas för en förändring.

Intressant studie om lärande
John Hattie, Nya Zeeländsk utbildningsforskare, har gjort intressanta studier om effekterna av olika typer av insatser inom skolan, där skolan, läraren, eleven och hemmet behandlas. Hattie har räknat fram olika effektvärden för lärande utifrån sin teori och sina fältstudier.

Ett politiskt och i Sverige vedertaget antagande är att mera ämnesstudier för läraren ska leda till bättre skolresultat. Enligt Hatties har denna faktor mycket liten effekt på ökat effektivt lärande. På Hatties effektskala ¹⁾ får den 0,09, medan vidareanalys av undervisningen får 0,88 och lärarens tydlighet får 0,72. (Normalt effektvärde satt till 0,40). (Forskaren Hattie har gjort en metastudie på forskningsresultat som omfattar 80 miljoner elever).

Faktorer som förbättrar utbildningsmöjligheterna
Här är några viktiga effekter av insatser enl. Hattie. (Normalt effektvärde är 0,40)

Förtroendefulla relationer lärare – elev 0.72
Professionell fortbildning/utveckling 0.62
Inte etikettera elever 0.61
Undervisningskvalitet 0.44
Lärares förväntningar 0.44

Rapporten SOU 2014:5 instämmer i Hatties resultat.
“Studien visar att faktorer som tidigare lyfts fram som viktiga för att nå förbättrade elevresultat, som klasstorlek, skolstorlek eller möjlighet att välja skola generellt sett spelar mindre roll för elevernas prestationer” (SOU 2014:5) (Skolverket)

Bilder www.google.com

Faktorer med mindre inverkan på lärandet
Men om man tittar på åtgärder som man ofta vidtar i skolan för att man tror att de ska hjälpa eleven och elevens lärande, så blir man nu fundersam. Hattie “slår” här hål på myter och antaganden som jag menar måste leda till eftertanke. Det slår i alla fall “hål” på politikernas förslag till lösning av skolans problem. Normalt effektvärde är 0,40.

Hemläxor (medeltal L-M-H) 0.28
Hemläxor för lågstadiet 0.15
Gruppering inom klassen 0.16
Nivå (begåvnings)-gruppering 0.12
Undervisningsstöd utanför skolan 0.09
Åldersblandade/åldershomogena klasser 0.04
Kvarsittning/gå om en årskurs - 0.16
Byte av skola - 0.34 

Viktiga faktorer med forskningsstöd
Det finns effektivare åtgärder än att minska klasstorleken, anser jag.
# Lärarnas förhållningssätt till sin lärarroll måste ändras
# Elevaktiva metoder för lärande måste prioriteras
# Skolorganisationen måste se över klass- och gruppsystem, där lärarnas ensamarbete måste brytas. 
# Ökad kompetensutveckling för alla lärare
# Flerlärarsystem i undervisningsgrupper

Det finns förstås de som är kritiska till Hatties resultat, där man menar att han inte tagit  hänsyn till alla aspekter. Man påpekar att han “bara” tar hänsyn till utbildningsprestationer. Jag vill se Hatties forskning som en väckarklocka för att ompröva gamla traditioner och antaganden om skolan och lärande. Man kan inte bara avfärda forskningsresultaten och återgå till det “vanliga”, till förmån för personligt tyckande. All forskning måste förstås följas upp och verifieras i flera studier, helst då av de som kritiserar resultaten, menar jag.

När politiken får styra över pedagogiken
När politiker får göra antaganden som ofta inte har forskningsstöd så blir det fel. Lanseringen med att färre elever i klasserna automatiskt leder till bättre skolresultat blir bara ett politiskt antagande och ett valutspel. Att trumma in det förenklade budskapet är att föra svenska folket bakom ljuset, speciellt före ett val. Då kommer det surt efter och en svekdebatt kanske inte är så långt borta då, kan jag ana.

Men…
Man uttalar också att man behöver flera lärare i skolan och flera speciallärare/specialpedagoger, det är förstås riktigt och viktigt. Men det är lättare att säga “Tulipanaros” än att göra en. Vill man ha flera lärare måste man göra yrket attraktivt och att betala anständiga löner. Att bara prata rakt ut i luften fyller inga lärarutbildningar.
____________________________________________
Läs hela sammandraget av Hatties forskning här Synligt lärande
John Hatties bok Synligt lärande
Läs också om läxor

¹⁾ Effektstorlek bakgrund.
Hattie säger att "effektstorlekar" är det bästa sättet att svara på frågan "vad har störst inflytande på studenternas lärande?". En effektstorlek 1.0 hör vanligen samman med:

• främjande av elevernas prestation på ett år, eller förbättra nivån på lärandet med 50%

• ett samband mellan vissa variabler (t.ex., mängden läxor) och uppnåendet av cirka 0,50

• Studerandes grundkunskaper. Ett två betygs språng i GCSE, t.ex. från ett C till en A GCSE- examen

En effektstorlek 1,0 är uppenbarligen enorm!  (Det definieras som en ökning med ens standardavvikelse)