Sanningar och felaktiga antaganden

Återpublicering (från 2014-02-20)

Den nya undersökningen, “Betänkande av Utredning om skolans kommunalisering SOU 2014:5” behandlar forskningsrön och vetenskaplig förankring kring skolan och skolans utveckling. Här finns plats för sanningar och även felaktiga antaganden som skoltraditionen gjort till sanningar. Undersökningens syfte är att kartlägga kommunaliseringen av skolan och de följdverkningar denna haft. I detta inlägg finns några faktorer som är viktiga för skolans personal att analysera på allvar. Skoltraditionen är inte alltid den optimala, utan snarare döljer den ofta verkligheten och de mekanismer som finns där.

Sanningar
# Skolverkets roll vid kommunaliseringen
“Skolverket avstod från början att stödja kommunerna i deras nya uppgift med motiveringen att decentraliseringen just innebar att kommunernas och lärarnas självständighet skulle utforma skolverksamheten” (SOU 2014:5)

“Implementeringen av kommunens nya ansvar för skolan kom inte att fungera som avsetts. Kommunerna, rektorerna och lärarna fick kort tid att förbereda sig på sin nya uppgift och i många kommuner saknades kunskaper om hur den decentraliserade styrmodellen var tänkt” (SOU 2014:5)

# Lärarna avgör skolkvaliteten
”Kvaliteten hos skolans lärare är det som i slutändan avgör ett skolsystems kvalitet konstaterar konsultfirman McKinsey & Company i en rapport som grunder sig på en studie av 25 av världens skolsystem” (SOU 2014:5)

# Skolresultaten har försämrats
”Efter kommunaliseringen, framförallt i grundskolan, för såväl grupper av elever med goda studieprestationer som för grupper som har svårare med skolarbetet har sämre resultat konstaterats” (SOU 2014:5)

Felaktiga antaganden
# Om klasstorlek och skolstorlek
Här finns flera antaganden som forskningen visat har mindre betydelse för lärandet, men skoltraditionen och hävden har bortsett från dessa. Detta är exempel på förhållanden och antaganden som inte stämmer. Från politiskt håll talar man till exempel sig varm för klasser med färre elever, utan att ha vetenskapligt stöd för att eleverna lär bättre. Om det finns fördelar så är det genom organisatoriska förtecken inte inlärningsmässigt.
Forskaren Hattie har gjort en metastudie på forskningsresultat som omfattar 80 miljoner elever.“Studien visar att faktorer som tidigare lyfts fram som viktiga för att nå förbättrade elevresultat, som klasstorlek, skolstorlek eller möjlighet att välja skola generellt sett spelar mindre roll för elevernas prestationer” (SOU 2014:5) (Skolverket)

# Om särskilda undervisningsgrupper
Särskilda undervisningsgrupper har mindre inverkan på lärandet. Tvärtom visar forskningen på personliga negativa faktorer som sviktande självbild, man ser sig som annorlunda mm.
“Det har blivit allt vanligare med till exempel särskilda undervisningsgrupper för elever i behov av särskilt stöd. Forskningen visar att sådana lösningar generellt inte påverkar elevernas resultat i positiv riktning” (SOU 2014:5)

# Om nivågrupper
Nivågrupper har länge varit en metod att försöka anpassa undervisningen till individgruppen. Sådana fasta eller tillfälliga grupper inverkar inte positivt på lärandet.
”Elever delas också in i olika grupper efter kunskapsnivå. Forskning visar att sådana lösningar generellt inte påverkar elevernas resultat i positiv riktning” (SOU 2014:5) (Nivågrupper)

# Om antaganden av staten
Staten medverkar också till att underminera läraryrket och dess legitimitet genom sina ställningstaganden, upplever jag.
”Staten har en stark tilltro till lösningar som följer idéströmningarna i tiden såsom utvidgad lokaldemokrati och New Public Management. Lärartradition, skolkultur och arbetssätt tillmäts lägre värde” (SOU 2014:5)

Bilder www.google.com

Till slut
Betänkandet utgår från vetenskaplig forskning, historik och olika studier. Detta gör att ett flertal antaganden man gjort sedan folkskolans tid inte är hållbara längre. Stat och regering har gjort avsevärda felbedömningar när det gäller kommunaliseringen. Tidigare fanns ingen forskning om detta, utan man fick använda beprövad erfarenhet. I våra dagar finns forskningen, men den används sällan i det dagliga skolarbetet trots detta, upplever jag.

Rapport SOU 2014:5 Här
Boktips: Utmärkt undervisning