Nu har det äntligen hänt, men är det tillräckligt kan man fråga sig?

Till slut verkar man äntligen ha förstått att Sverige behöver en nationell IT-plan som omfattar alla elever. Många har påtalat den stora bristen att det inte funnits någon sådan. Till att ha varit tidigt ute med IT i skolan i Sverige har vi redan nu hamnat på efterkälken mot övriga nordiska länder. Nu är t ex gapet till Danmarks satsningar redan 6 år och när det gäller hårdvara 3 år.

Tydligare om digital kompetens i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner

"Dagens svenska elever lever i ett alltmer digitaliserat samhälle och därför har regeringen beslutat om förändringar i styrdokumenten för grundskole-, gymnasie- och vuxenutbildningen. Eftersom det finns ett stort behov av kompetensutveckling har vi material för det redan nu". (Skolverket 2017)

"De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. Förändringarna träder i kraft 1 juli 2018 men det är möjligt för skolorna att börja arbeta utifrån de reviderade styrdokumenten redan från 1 juli 2017". (Skolverket 2016)

Bild Danmarks regeringssatsning på it

Danmark i spetsen i Norden, men även Norge
I Danmark gjordes förberedelserna för en nationella IT-plan redan 2009 och Danmarks nationella strategi för it i skolan påbörjades 2011. Visionen är att alla danska elever ska vara bland de främsta i världen 2020 när det gäller it är genomgående. Detta är den sjunde strategin som man skissat på. Den tredje satsningen innebar att alla danska skolor ska ha fungerande trådlösa nätverk innan 2014. Den fjärde satsningen att alla elever skulle ha varsin dator senast 2014.

"Den danska regeringen har sin nationella strategi för it i skolan klar: En digital folkeskole. Den innebär totalt en satsning på upp till 1.5 miljarder danska kroner till och med 2015. 500 miljoner kommer från ABT-fonden (Anvendt Borgernær Teknologi), vars syfte är att investera i satsningar som förbättrar och effektiviserar den offentliga sektorn. Direkt i inledningen av strategin skriver regeringen att målet är att danska elever ska vara bland de främsta i världen 2020". (Skolverket Omvärldsbloggen 2011)

I Sverige har man tydligen inte förstått
Det går lätt att se att man i Sverige börjar i bakänden genom att ändra i kursplanerna. Ändringar i kursplanerna blir bara en kosmetisk åtgärd som inte tillför något, då man redan nu kan använda digitala hjälpmedel i skolan.Av Danmarks exempel så förstår vi att man inte kommer någonstans närmare problemet  utan att göra nationella satsningar på hårdvara, lärarutbildning mm  och olika delstrategier.
I Sverige har man med "solsken i blick" allt för länge, stolt uttalat att eleverna är så duktiga på it, underförstått att vi behöver inte satsa någon större på it i den svenska skolan. Ska sanningen fram så är många elever duktiga inom smala fält när det gäller IT-tekniken, som kommunikation, spelteknik, video, grafik mm. Mycket av undervisningen i skolan har tidigare varit på elevernas villkor. I grunden är förstås detta bra, men allt för lite har kunnat användas i lärandets tjänst. Beroende på att lärarna allt för mycket saknat kompetens i pedagogisk it-användning.

Lärarna är ännu "stoppklossarna" menar många
I en sådan här satsning behöver alla lärare ha god pedagogisk it-kompetens. Detta har man till stora delar hittills försummat, förutom t ex PIM-utbildningen (Praktisk IT- och mediekompetens) och några få liknande begränsade "projekt". Försök gjordes med ITiS (It i skolan) för att förändra de pedagogiska metoderna till ett elevaktivt lärande och att använda digitala hjälpmedel. Tyvärr rann det mesta ut i sanden och nu syns nästan inte ens spåren efter denna satsning. Skolhuvudmännen, myndigheter, skolverket har nedprioriterat it under ett stort antal år, även de med samma "solsken i blick" som många inom skolans väggar, anser jag.

Bild www.google.com

Det går inte bara att skylla på lärarna eftersom it-kunskap har efterfrågats under många år. Denna flathet hos huvudmännen har inneburit ett "frivilligsystem", där lärarna har kunnat använda it om de "velat", menar jag. Mer än en gång har jag hört uttalas, av personer i beslutandeställning, att vi behöver inte satsa så stort på it i vår kommun eftersom så få lärare använder det i lärandet för eleverna.

Men det finns inte tid till att stanna vid att utse syndabockar. Man måste skjuta till pengar, på nationell basis, så alla kommuners elever får kraftiga likvärdiga möjligheter att möta framtiden som redan är här. Då duger alltså inte att bara ändra i kursplanerna, när medel måste till och därtill en allmän pedagogisk it-fortbildning av alla lärare. I detta sammanhang finns ännu hos många lärare en rädsla för att använda digitala hjälpmedel i lärandet. En stor faktor är att man måste ändra sin pedagogiska inriktning i många delar för att kunna använda t ex digitala hjälpmedel effektivt. Att skapa en digital medvetenhet och möjliggöra it-lärande är till stora delar en pedagogisk och didaktisk fråga.