Är skolan forskningsinriktad?

Forskning och problembaserat lärande (PBL) bör vara två hörnstenar i en modern skola. Forskning om skolan har länge varit på "tapeten" men den har inte varit så framgångsrik som man skulle vilja. Det är svårt att påverka en personalintensiv verksamhet, där man vill nå alla. Forskning som tittar utifrån och in på skolan har visat sig ganska verkningslös, menar jag. En faktor har säkert varit att man ibland sett på den med misstro, då man ställt den mot praxis och praktisk "lärarkunskap". Men genom denna forskning har nya rön om elevaktivt lärande och nya insikter kommit fram. Att man ofta bortsett från dessa nya insikter som lärare är nog att man själv har sista ordet i klassrummet och därmed "rätten" att personligen välja metoder.

Forskningen har många gånger gått ut på att titta på hur lärande går till och hur eleverna ska kunna tillgodogöra sig kunskaperna effektivare. Man har också forskat på minnesträning och hur hjärnan arbetar. Hjärnforskningen är betydande, men har ännu så länge ingen bred genomslagskraft i lärandet, menar jag. Främst då genom de olika åldrarnas möjligheter ibland utmanar den nuvarande organisationen och föreställningar om den..

Bilder www,google.com

Entreprenöriellt lärande. 
Ett verktyg som man försöker introducera i skolan är Utvecklingspedagogik - Entreprenöriellt lärande. 

Där utvecklingspedagogiken syftar till att utveckla personliga egenskaper som företagsamhet, analysförmåga, kreativitet, förmåga att ta ansvar o.s.v. Detta stämmer väl med de mål som anges i de svenska läroplanerna både för grundskola och gymnasium.
Här har näringslivet varit intresserade genom att metoden anses vara kreativ och till förmån för att skapa företagare och utveckling i företagen gamla och nya.

E-lärande i skolan Ett annat verktyg har varit e-lärande i skolan, där man med hjälp av bland annat  IT-baserade hjälpmedel ska lära och kommunicera och lära tillsammans med andra. Inom denna nisch har EU gått med sitt E-twinning för att främja kontakter som ska leda till ökad förståelse och samarbete inom och utom landet. Denna inriktning skissade man i Utbildningsdepartementet på redan i början på 2000-talet. Alla de här metoderna är introducerade utifrån i olika projekt. Jag kan nog konstatera att det inte så lätt går att förändra en skola utifrån, det visar de historiska exemplen som bara då och kanske även nu tyvärr blir marginella företeelser i svensk skola. Visst man kan komma en bit på väg genom att inspektera skolan och påpeka möjliga vägar. Men då agerar man förstås utifrån skolan även då.

Om man ska förändra en skola till att bryta med den gamla traditionen så måste man förändra inifrån skolan och tillsammans med lärarna och forskare. De flesta lärare är utbildade att “klara sig” utan t ex IKT-hjälpmedel. Men visst väver man in IKT-uppgifter i den traditionella undervisningen, som skrivträning eller använder datorerna som träningsredskap sk. “hjälplärare”. Inget fel i det förstås, men inte utnyttjar man de digitala hjälpmedlen för modernt lärande på detta sätt, anser jag.

Visst finns metoderna, visst finns de nya läroredskapen, visst finns kunskapen om modernt lärande, men finns insikten hos alla de som står närmast eleverna?, det är den bärande frågan.  

Forskningen har många gånger redan redskapen för ett effektivt lärande. En ljusning finns dock då man på ett individuellt håll försöker förändra. Men det är först på bredden som allt ger effekt för svensk skola och alla elever.

De sk “Spjutspetsarna” finns, men ibland arbetar de fortfarande i motvind. På många håll kan man se att traditioner och väl beprövad erfarenhet är svåra att bryta. Men de måste brytas då vi inte längre har skolbarn och elever från 1960-talet kvar i skolan.