vill man bestämma att de nationella proven ska ha mera inverkan på elevernas betygsresultat. Att få betyg att spegla elevernas kunskaper menar jag fungerar inte idag heller. Svårigheten har alltid varit när människor ska bedöma människor.
De nationella proven mera rättvisa?
Nu har man fastställt att de nationella proven är mera rättvisa än varje lärares betygsättning. Problemet med de nationella proven är att de ges en gång per prov, vilket bara det leder till osäkerhet. Elevens dagsform, övrig kunskaps - och färdighetsbakgrund vid provtillfället bland annat. Möjligheten att träna på gamla prov mm.
Termerna reliabilitet och validitet är begrepp som man använder sig av i kvantitativ forskning. Dvs tillförlitlighet hos en mätning (provet) och hur väl ett prov mäter det som det ska mäta, (resultatet)
Bild www.google.com
Forskare vid Karlstads universitet har konstaterat att:
"De nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9 har uppenbara brister. Osäkerheten i proven är så pass stor att elevernas provresultat inte utgör en tillförlitlig grund för betygssättning".(Gustaf B. Skar m fl 2017)
"Något förenklat kan man uttrycka det som att provet förmår skilja på dem som har lite bättre läsförmåga, från dem som har lite sämre läsförmåga. Men att provet på ett tillförlitligt sätt skulle kunna användas för att dela in elever i betygsskalans sex olika nivåer saknas det bevis för", säger en av forskarna, Gustaf B. Skar.
Bland lärare har sedan länge varit känt att de nationella proven inte varit "felfria" eller ens uppnått någon högre klass av tillförlitlighet för de olika betygsstegen. Detta uppenbarades då de undervisande lärarna skulle rätta proven.
Den här åtgärden med "tyngre" nationella prov, gör man för att komma åt de så kallade glädjebetygen, som ofta är kopplade till lärarens förmåga att undervisa menar man. Höga betyg för alla elever kan till och med visa sig i plånboken för den enskilde läraren. Men man kan inte dra några generella sanningar från detta.
Bild Lärarförbundet.se
Mera misstro för lärarna
Under allt detta visar sig det sig att man nu ännu mera misstror lärarnas förmåga att sätt så rättvisa betyg som det går. Då nu de nationella proven upphöjts till prov med större kvalitet och rättvisare utfall. I mina ögon är detta ett önsketänkande som egentligen inte har någon bevisad relevans.
Sanningen är en annan menar jag, mera misstro hos skolhuvudmännen för lärarnas förmåga att bedöma elever. Kan det vara så att åtgärden är till för att stötta de obehöriga i deras bedömningar. Vill det sig illa så kan en legitimerad lärare som ska med -bedöma eleverna har för dålig kunskap om eleverna.
Obehöriga personer
Eller har man konstaterat att den stora andel obehöriga personer inte når upp till det man kan kräva av en legitimerad lärare. Vilket avspeglar sig i bland annat betygsättningen. Man säger samtidigt från skolhuvudmännen att hela elevens situation ska bedömas. Detta sagt för att gjuta olja på vågorna och ta tillbaka nästan alltihop. Resultatet av detta blir mycket "lagom" och osäkerheten består.
Signaler till eleverna
När elever hör och deras vårdnadshavare hör, att de nationella proven väger tyngre än lärarnas vanliga betygsättningar, så kan det smyga sig in tankar på taktik. Det viktigaste blir att göra goda resultat på de nationella proven och låta hela läsårets prov kanske "flyta" förbi.
Läraren kan få svårare att argumentera för sin bedömning av hela årets resultat. När man kan argumentera att nationella proven väger tyngre. Om eleven gjort en mycket bra insats på nationella proven, men i övrig gör en svag prestation under året och läraren bedömer hela läsårets resultat, kan det bli knivigt att argumentera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.