Är faktakunskap kunskap??

Debatten om kunskap är aldrig sinande när man pratar om skolan och skolans uppgift. Hela tiden talar man om kunskap utan att på något sätt referera till någon källa och bakgrund. För många svävar kunskapsbegreppet som en "ande" över alla utbildningsorganisationer  från förskola till universitet.

 "Dagens skolpolitik betonas behovet av Kunskap. Efter år av oklar och ostrukturerad skolpolitik och en skola i förfall skall nu skolan styras upp för Kunskap för ett framgångsrikt arbetsliv, menar regeringen, Synen på denna Kunskap redovisas ganska väl av TV-programmet ”Smartare än en 5:e-klassare”. (Jonn Lantz 2013)

"Anledningen till att ovanstående argument mot faktakunskapsskolan sällan hörs är att det inte är faktakunskaperna i sig som är intressanta, utan det är  bedömningen av dem som är intressant. Faktakunskaper, samt enklare och väldefinierade praktiska färdigheter, är överlägset de lättast bedömda kunskapstyperna". (Jonn Lantz 2013)

Bilder www.google.com

Att skolan fixerats vid att betrakta fakta som kunskap är säkert att det är lättare att hantera i alla sammanhang, som svar på frågor, att redovisa läxor, eller att sätta betyg. För läraren i gemen, blir detta också en trygghet, eftersom ingen ifrågasätter dessa, när det gäller skolan.

Det som hamnar utanför faktasfären redovisas ofta som "flum", ett skällsord som fått många att vända kunskapsprocesserna ryggen. Pedagoger och forskare vet att i kunskapsprocesserna lär man mera, på ett "bredare" sätt, då man också får med redundansen. (omgivande kunskaper).

Detta är inget nytt under solen utan det är gammal kunskap som alltid använts i lärprocesser i alla tider, lite slarvigt kallas en av dessa ofta för "naturmetoden". Man utgår från ett sammanhang och därifrån leder olika lärospår till det som man vill kalla inhämtad kunskap. Inte att förväxla med avskalade fakta.

"Faktum är ju att vi idag ganska effektivt har automatiserat faktakunskaperna! I stort sett alla fakta som krävs i vardaglig och icke vardaglig verksamhet finns bara några sekunder bort, och oftast med relevans och kontextbeskrivning som är bättre än i våra skolböcker. Denna enorma förändring av faktakunskapernas roll i samhället tycker jag borde ha påverkat debatten mer".(Jonn Lantz 2013)

Med internet och med den lätthet vi nu kan söka faktasvar på det mesta, gör att "skolans påtvingade allmänna syn" på kunskap förstärks, menar jag. Svaret på frågan ligger bara ett par knapptryckningar bort. Visst finns det uppgifter som avges i processform också måste sägas.

Vad man söker efter beror ju mera på frågan än typen av kunskap. Ställer man frågor som "Hur kommer det sig att....?, "Jämför mellan....", "Hur tänker du runt det du hittat...? Vid sådana anpassningar leds eleverna in på banor som dels omfattar ett enskilt fakta, men också allt som finns runt i kring, dvs sammanhanget.

Synen på kunskap måste vara bredare än att svara "Stockholm" och så är man klar. Det är egentligen inget fel på "skolan", utan andra faktorer som snävar in. Kan vara påtryckningar utifrån, rädsla hos lärarna, åsikter i kollegiet, ja många andra saker. Vilken skola vi har beror i slutänden på lärare och rektorer. Inte på politiker eller andra maktgrupper.