Skolkommissionens
SOU 2017 följer det vanliga mönstret verkar det, när man gör utredningar om den
svenska skolan. 1946 års skolkommissions tankar förverkligades på 1960-talet.
Ska denna utredning ligga till sig som hyllvärmare i 20 år den också?
Utredningen hinner "kallna"
Jag har arbetat länge inom skolan och sett ett antal utredningar och undersökningar komma och gå. Några mera effektiva än andra. Där man lyckats har man tagit tillvara de "signaler" som utredningarna genererat och försökt inom kort tid att börja implementera dessa, först med små steg för att eftersom göra mera avtryck. Signalerna är viktigare än att efter två år eller 5 år komma med insiktsfulla texter. De flesta lärare vet vad som inte fungerar, men ser få möjligheter att inom ramarna kunna förändra radikalt.
Jag har arbetat länge inom skolan och sett ett antal utredningar och undersökningar komma och gå. Några mera effektiva än andra. Där man lyckats har man tagit tillvara de "signaler" som utredningarna genererat och försökt inom kort tid att börja implementera dessa, först med små steg för att eftersom göra mera avtryck. Signalerna är viktigare än att efter två år eller 5 år komma med insiktsfulla texter. De flesta lärare vet vad som inte fungerar, men ser få möjligheter att inom ramarna kunna förändra radikalt.
Det finns inget mer
förödande än att göra en utredning och sedan lämna den därhän under avsevärd tid, medan skolarbetet
löper på som vanligt som det gjorde innan undersökningen blev klar.
Skolkommissionen visar på brister och ger förslag på förbättringar inom skolan. Syftet är förstås att de styrande skolmyndigheterna ska ta tag i slutsatserna och börja verkställa dessa inom rimligt tid innan rapporten "svalnat".
Skolkommissionen visar på brister och ger förslag på förbättringar inom skolan. Syftet är förstås att de styrande skolmyndigheterna ska ta tag i slutsatserna och börja verkställa dessa inom rimligt tid innan rapporten "svalnat".
Bilder www.google.com
Löner
När man läser utredningen så ser man klara motsättningar mot vad man gör i verkligheten . Ett tydligt exempel som vi redan har facit på är det orättvisa fördelningssystem som man skapat utanför löneförhandlingarna. Åtgärder som nästan splittrat en hel yrkeskår.
Man säger i utredningen:
När man läser utredningen så ser man klara motsättningar mot vad man gör i verkligheten . Ett tydligt exempel som vi redan har facit på är det orättvisa fördelningssystem som man skapat utanför löneförhandlingarna. Åtgärder som nästan splittrat en hel yrkeskår.
Man säger i utredningen:
"Lönebildning
för lärare och skolledare ska även fortsättningsvis vara en partsfråga. Det är
viktigt att de behov som finns av att premiera utveckling och ökat
ansvarstagande tillvaratas inom den reguljära lönebildningsprocessen". (Skolkommissionen SOU 2017:35).
Man
säger i klartext att vanliga löneförhandlingar ska genomföras, med bibehållande
av individuella löner. Man avvisar den skapade pengautdelningen från politiker, på lösa boliner, som en snabbfix, som man ägnat sig åt några år nu. Här finns en motsättning mot dagens situation som helt
går i en annan riktning än vad kommissionen kommit fram till och logiken också.
Smygbyråkratisering
Man vänder sig också i rapporten mot den "smygbyråkratisering" som jag också ser från statens sida, med flera pålagor på lärarna över tid. Vi upplever "nya kvastar som ska sopa på sitt sätt" utan att först sopa bort gammalt som inte fungerat.
Man vänder sig också i rapporten mot den "smygbyråkratisering" som jag också ser från statens sida, med flera pålagor på lärarna över tid. Vi upplever "nya kvastar som ska sopa på sitt sätt" utan att först sopa bort gammalt som inte fungerat.
"Det
är vidare av stor betydelse att legitimerade lärare kan fokusera på
undervisningen genom att frigöras från administrativa och andra sysslor i den
mån det är möjligt". (Skolkommissionen SOU 2017:35)
Inkludering
När det gäller att inkludera alla elever i sammanhållna klasser under huvuddelen av veckotiden säger man att detta system inte är framgångsrikt, vilket även jag konstaterat i flera inlägg. Man har dock ingen lösning på hela bilden utan man tar den vanliga ståndpunkten. Man berör det vanliga problemet med en "normalstudiegång", en medelnivå på undervisningen i klassrummen och "rycker sedan på axlarna" verkar det.
Man säger dock att den inte är bra och inte når målen för alla elever. Att minska flera elevers möjlighet att lära är ingen bra väg. Jag ser en möjlighet med flexiblare grupper inom den administrativa klassens ram som en dellösning för elever i behov av extra stöd och för de som fått ett gott intellekt" i gåva".
När det gäller att inkludera alla elever i sammanhållna klasser under huvuddelen av veckotiden säger man att detta system inte är framgångsrikt, vilket även jag konstaterat i flera inlägg. Man har dock ingen lösning på hela bilden utan man tar den vanliga ståndpunkten. Man berör det vanliga problemet med en "normalstudiegång", en medelnivå på undervisningen i klassrummen och "rycker sedan på axlarna" verkar det.
Man säger dock att den inte är bra och inte når målen för alla elever. Att minska flera elevers möjlighet att lära är ingen bra väg. Jag ser en möjlighet med flexiblare grupper inom den administrativa klassens ram som en dellösning för elever i behov av extra stöd och för de som fått ett gott intellekt" i gåva".
"Det
svenska skolsystemet präglas av tanken om inkludering och alla elevers rätt
till utbildning. Det finns dock flera
indikationer på att systemet inte är
framgångsrikt när det gäller att genom stöd och stimulans ge alla barn och
elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna
förutsättningar.
Undervisningen inriktas många gånger mot en medelnivå, vilket får som konsekvens att den missar de elever som behöver mer stimulans och utmaningar, samtidigt som de elever som behöver extra anpassningar och stöd inte heller får det". (Skolkommissionen SOU 2017:35)
Undervisningen inriktas många gånger mot en medelnivå, vilket får som konsekvens att den missar de elever som behöver mer stimulans och utmaningar, samtidigt som de elever som behöver extra anpassningar och stöd inte heller får det". (Skolkommissionen SOU 2017:35)
Stöd till lärarna
Här finns det stora problemet menar jag som alla lärare behöver ha stöd i. Hur anpassar man undervisningen till alla elever på en optimal nivå med sammanhållna klasser? Här upprepar kommissionen bara gamla slagord, men tillför inget, som gör att vi kommer närmare en lösning, menar jag.. Det är på detta viktiga område som är grunden till goda kunskapsresultat. Detta förbigår man menar jag, med en tidigare "mantrafras", "lärarna ska individualisera undervisningen och ge alla elever det stöd de behöver", HUR?.
Här finns det stora problemet menar jag som alla lärare behöver ha stöd i. Hur anpassar man undervisningen till alla elever på en optimal nivå med sammanhållna klasser? Här upprepar kommissionen bara gamla slagord, men tillför inget, som gör att vi kommer närmare en lösning, menar jag.. Det är på detta viktiga område som är grunden till goda kunskapsresultat. Detta förbigår man menar jag, med en tidigare "mantrafras", "lärarna ska individualisera undervisningen och ge alla elever det stöd de behöver", HUR?.
"Det är
viktigt att elever som behöver mer stimulans och utmaningar i skolarbetet får
det, och att lärare anpassar undervisningen även utifrån högpresterande och särbegåvade
elevers behov och förutsättningar". (Skolkommissionen SOU 2017:35)
Nya kursplaner
I dagarna talar man mycket om kursplanerna som ska omarbetas, där lärarna bjudits in för att ha synpunkter. Man vi som följt debatten ser redan de inramningar man gjort, t ex att faktakunskaperna ska primernas. Skolkommissionen tar upp risken för motsättning med syftet med kursplanerna och de bedömningsmatriser man ska använda.
Jag ser dock att man, med arbetet, är inne på linjen att skapa tydligare mätbara kriterier i det nuvarande kursplansarbetet, vilket då i viss mån bryter det övergripande syftet. Alla lärare är betjänta av tydliga kursplaner som prioriterar lärandeprocessen och inte genom "avprickningslistor", anser jag.
I dagarna talar man mycket om kursplanerna som ska omarbetas, där lärarna bjudits in för att ha synpunkter. Man vi som följt debatten ser redan de inramningar man gjort, t ex att faktakunskaperna ska primernas. Skolkommissionen tar upp risken för motsättning med syftet med kursplanerna och de bedömningsmatriser man ska använda.
Jag ser dock att man, med arbetet, är inne på linjen att skapa tydligare mätbara kriterier i det nuvarande kursplansarbetet, vilket då i viss mån bryter det övergripande syftet. Alla lärare är betjänta av tydliga kursplaner som prioriterar lärandeprocessen och inte genom "avprickningslistor", anser jag.
Kommissionen
menar att det behöver undersökas om undervisningen styrs av kursplanernas och
ämnesplanernas syften eller långsiktiga mål på det sätt som avsetts eller om kunskapskrav
och s.k. kunskapsmatriser kommit att i för hög grad bli styrande. (Skolkommissionen
SOU 2017:35)
Skolresultaten
I sin iver att förbättra skolresultaten, upplever jag, att man vill ta genvägen att föreskriva lärarna hur de ska bedöma den enskilde eleven utifrån ett "i huvudsak ett abstrakt synsätt", men med föreskrivna mätbara ramar inom vilka eleverna ska passas in. Detta motsäger lärarnas arbete, att arbeta holistiskt och se hela elevens prestation inom kunskaps och färdighetsområdet och bedöma detta, menar jag. För mig verkar det som de slutsatser som skolkommissionen kommit fram till motsäger detta "mätande" om man följer kursplaneprocessen på flera punkter. Man vill också ändra språkbruket i kursplanerna, vad jag uppfattat, i flera fall till "vagare" tolkningar som inte underlättar för lärarna misstänker jag.
I sin iver att förbättra skolresultaten, upplever jag, att man vill ta genvägen att föreskriva lärarna hur de ska bedöma den enskilde eleven utifrån ett "i huvudsak ett abstrakt synsätt", men med föreskrivna mätbara ramar inom vilka eleverna ska passas in. Detta motsäger lärarnas arbete, att arbeta holistiskt och se hela elevens prestation inom kunskaps och färdighetsområdet och bedöma detta, menar jag. För mig verkar det som de slutsatser som skolkommissionen kommit fram till motsäger detta "mätande" om man följer kursplaneprocessen på flera punkter. Man vill också ändra språkbruket i kursplanerna, vad jag uppfattat, i flera fall till "vagare" tolkningar som inte underlättar för lärarna misstänker jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.