Vad säger att detta blir bättre?

När man läser skolverkets förklaringar och uttalade syften med att revidera kursplanerna, så betonar man där att man gjort "allt mycket enklare". Trots detta upplever jag att detta kursplansreviderande är "spridda skurar". Man gör antagande och påståenden,  som det inte finns någon täckning för, anser jag. Revideringsarbetet blir lite ojämnt då man i de flesta ämnena bara har gjort små justeringar. Ibland måste man titta på texterna lite djupare för att utröna substansen i det Skolverket säger, om det finns någon?

Jag har valt att återge några texter som Skolverket använder för att förklara varför man ändrar. Jag har valt att kommentera några av texterna som Skolverket skapat för att informera. Jag har förstås inte gjort någon heltäckande analys, utan jag tittat mest på informationen om ändringarna och om revideringsarbetet.

De flesta kursplaner ändras inte nämnvärt
Samtidigt som man säger att man gjort det enklare, så säger Skolverket "att i de flesta ämnen blir det inga stora förändringar utan mindre justeringar". "Läroplanernas inledande, övergripande delar är oförändrade. Den grundläggande strukturen i kurs- och ämnesplanerna finns också kvar. Precis som tidigare ska syftet och det centrala innehållet styra undervisningen och kunskapskraven vara ett stöd när läraren sätter betyg". (Skolverket 2019)

Bilder www.google.com

Baklängespedagogik
"Vi vill minska risken för så kallad baklängespedagogik som innebär att lärare lägger upp undervisningen utifrån kunskapskraven. Vi vill också minska risken för så kallade tröskeleffekter, att elever inte ska kunna få ett visst betyg för att de misslyckats i någon mindre del. Vi vill bidra till ett helhetsperspektiv i undervisningen".(Skolverket 2019)

Detta är ju förstås en intressant tanke då man ska betygsätta eleverna efter centrala innehållet med hjälp av kunskapskraven. Alla lärare måste ju kontrollera om den undervisning man tänkt bedriva leder fram till att de kunskaper eleven ska ha och som ska sammansmältas med kunskapskraven. Detta är ju helt nödvändigt för att få didaktiken att hänga ihop med pedagogiken.
Man kan väl inte tro annat än att lärarna måste kvalitetssäkra undervisningen mot kunskapskraven till viss del när man planerar sin undervisning efter det centrala innehållet. Så Skolverkets baklängespedagogik blir ett underligt resonemang.

För man kan väl inte tro att man ska planera sin undervisning helt efter eget huvud och det centrala innehållet och sedan först ta fram kunskapskriterierna ur byrålådan när man ska sätta betyg? Den som för ett sådant här resonemang måste ha missat didaktikens tre frågor.

– Vad ska jag välja att undervisa om?

– Hur ska denna undervisning gå till?
– Varför ska jag välja just detta?

Didaktisk triangel

Enligt den didaktiska triangeln som belyser samspelet mellan lärare och elev och ämnet som en viktig del i lärandet. Det är inte tillräckligt att behandla ämnet bara genom "ämnesspåret". I läroplanen poängteras elevernas aktiva medverkan i lärprocessen som en tillgång. Man påpekar att eleven ska ta aktiv ansvarsdel i sitt eget lärande. Ingenstans i det centrala innehållet eller i kursplanerna behandlas denna viktiga faktor på något synligt sätt som meriterande, vad jag upptäckt. Det enda som berörs är lärarens roll. "Nu ska läraren också blanda in hur undervisningen bedrivits i betygsättningen". (Skolverket 2019). Man inskränker sig till vilka synliga tecken på lärande som läraren kan se hos eleven, genom den undervisning som meddelats när bedömningen ska göras och på sig själv - "Utifrån" då? vilket blir frågan

Då måste man fråga sig varför man inte på motsvarande sätt beskriver hur aktiva elever som utvecklar lärandet och hur detta ska synas i bedömningen? Hur ska man kunna ta hänsyn till att en elev utvecklar lärandet för alla? Nu tar lärare elevens medverkan i lärandet i beaktande ofta på enskilt initiativ, men när någon annan tittar på betygen så ser man inte vad som är vad. Då diskuterar man bara vilka synliga tecken på lärande man kan se hos eleven. Där lärarens mer korrekta bedömning sätts under lupp av andra och får etiketten bristande betygskorrelation.

 Kunskapskraven

"Kunskapskraven är mindre omfattande, innehåller färre detaljer och är formulerade på ett enklare sätt. Huvudsyftet med det är att kunskapskraven ska bli ett bättre verktyg när läraren sätter betyg. Även i fortsättningen kommer det krävas en lärares professionella tolkning av kunskapskraven utifrån ämnets syfte och centrala innehåll samt utifrån den undervisning som har bedrivits för att kunna använda dem vid betygssättningen.

Intressant är att nu ska läraren också blanda in hur undervisningen bedrivits i betygsättningen. Här har vi en faktor som inte på något sätt kan bli jämförbar i betydelsen rättvisande bedömningar".(Skolverket 2019)

Skolverket säger: "Kunskapskraven blir då mer övergripande vilket gör att läraren får förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg". Att kunskapskraven blir mera övergripande behöver ju inte betyda att betygsättningen blir "enklare" eller "bättre". Då kommer den enskilde läraren att ha mycket större spelrum för sin tolkning, enligt Skolverkets informationsmaterial.

Hur kan mer övergripande kunskapskrav automatiskt bli rättvisare bedömningar? Att också blanda in hur läraren undervisat i bedömningen blir nästan för mycket att ta. Här har vi en faktor som inte på något sätt kan bli jämförbar i betydelsen rättvisande bedömningar".(Skolverket 2019)

Hur i herrans namn ska man då få mer jämförbara och rättvisande betyg som hela revisionen syftar till?? Om man ska bedöma en faktor (och kanske flera) som på intet sätt är jämförbara. Då motarbetar man ju det övergripande syftet till alltihop??

Namngeografin åk 4-6

"Kunskapskraven är mindre omfattande, innehåller färre detaljer och är formulerade på ett enklare sätt. Huvudsyftet med det är att kunskapskraven ska bli ett bättre verktyg när läraren sätter betyg. Även i fortsättningen kommer det krävas en lärares professionella tolkning av kunskapskraven utifrån ämnets syfte och centrala innehåll samt utifrån den undervisning som har bedrivits för att kunna använda dem vid betygssättningen". (Skolverket 2019)

"Huvudsyftet med det är att kunskapskraven ska bli ett bättre verktyg när läraren sätter betyg", säger Skolverket. Om man tolkar innehållet och syftet så ser jag ett "smörgåsbord" från vilket läraren kan hämta faktadetaljer i namngeografin. Jag menar att risken är mycket stor att vi faller tillbaka på gamla synder med ett enda rabblande av detaljer. Det finns ju inget lättare än att sätta betyg på som namn - de gamla "blindkartorna" kommer säkert till heders igen kan man misstänka. Men hur jämför man detta mellan elevgrupper om innehållet som utvärderas inte är detsamma?

Hela historieämnet bör ses över
"Vi föreslår att forna civilisationer och antiken ska finnas kvar i årskurs 7–9 i historia. Andra delar föreslås tas bort eller minskas ned något men vi bedömer ändå att omfattningen av det centrala innehållet i kursplanen i historia fortfarande inte är tillräckligt anpassat till undervisningstiden i timplanen. Därför skulle hela historieämnet behöva ses över".(Skolverket 2019)

Man kan ju fråga sig varför man inte gör en total översyn av kursplanen i historia och anpassar den till timplanen. När man håller på att revidera i kursplanerna, varför stanna på halva vägen? Då kommer problemet att kvarstå och historielärarna står där med ett olöst problem och man måste göra en ny resa senare.

Orientering och dans skrivs nu inte ut i kunskapskraven i idrott
"Eftersom vi vill minska risken för att enskilda prestationer ska få ett för stort inflytande på lärarens betygssättning har vi föreslagit kunskapskrav där dans och orientering inte är utskrivet". (Skolverket 2019)

Skolverket har kommit med den fantastiska slutsatsen att just orientering och dans kan få för stort inflytande på lärarens betygsättning i idrott. Därför har dessa delar valts bort i ämnesbeskrivningen. Varför inte basketboll, fotboll och skidåkning, gymnastik med redskap eller styrketräning? Kan man undra? Det skulle vara intressant att veta hur t ex orienteringsförbundet ser på detta.  Detta måste var fördomar eller "hål i huvudet" hos Skolverket! Anser jag.