Myter och antaganden är ofta inga sanningar

"Hattie, Timperley, Wiliam, Dweck och Fullan har ett enormt inflytande över skolan. I skoldebatten nämns de sällan, där ges istället gårdagens pedagoger ett närmast demoniskt inflytande" säger Eric Cardelús är lektor, lärarutbildare och mångårigt verksam gymnasielärare 2020)

Jag har tidigare intresserat mig mycket för skolforskning, det vet alla som följt mina krönikor. Ibland måste man påminnas om viktiga forskningsrön som gjorts, men som bara blivit "hyllvärmare" och därmed nästan blivit osynliga. Gamla myter är kraftfulla sanningar hos många, vilket gör att det är få saker som kan rubba dem. Man har under mer än 50 år debatterat läxor och klasstorlekar som exempel. Detta är aktuellt i dagarna när man vill ändra timplanerna.

I svensk skolvärld finns det fortfarande myter och antaganden som anses vara sanningar. Exempel på detta är läxor, mindre klasser, skolstorlek och att välja skola. Dessa skulle vara positiva faktorer på lärandet anses allmänt. Att man hävdat detta är en lång "skolhistoria", allt sedan grundskolans intåg på 1960-talet.

Forskningen har visat att dessa inte har någon större inverkan på lärandet. På senare tid har man dock nyanserat sig lite och säger att arbetsron i stora klasser kan bli lidande och därmed lärandet. Samma uppfattning kan man ha om stora skolor, att det kan bli oroligare, svårare att finna sig till rätta. Men att koppla detta till elevens eget lärande har man inte fog för, anser jag.

John Hattie

Bild www.google.com

John Hattie, Nya zeeländsk utbildningsforskare, har gjort intressanta studier om effekterna av olika typer av insatser inom skolan, där skolan, läraren, eleven och hemmet behandlas. Han har gjort en metastudie på forskningsresultat som omfattar 80 miljoner elever. (I en metastudie tittar man på andra tidigare undersökningar och forskningsinsatser resultat och slutsatser)

Hattie har räknat fram olika effektvärden för lärande utifrån sin teori och sina fältstudier.

Ett politiskt och i Sverige vedertaget antagande är att mera ämnesstudier för läraren ska leda till bättre skolresultat. Detta yttrar sig i att man "ropar" på flera lektioner som ett redskap att öka lärandet. Enligt Hatties har denna faktor mycket liten effekt på ökat effektivt lärande. Hattie har räknat fram ett normalvärde på lärande, ett normalt effektvärde som han satt till 0,40. Han har gått igenom olika situationer i skolan och räknat fram ett effektvärde för dessa

Hattie pratar om det synliga lärandet  “How do we make learning visible to teachers and how do we make teaching visible to students?” 

Man brukar då tala om formativt lärande. Många lärare jobbar formativt i sin undervisning, och har så gjort så många år, dock kanske utan att kalla det för just formativt. Att arbeta formativt har avsikt att stärka elevens lärande genom att ta reda på vad eleven har lärt sig ( summativt syfte) och ge kontinuerlig återkoppling i förhållande till målet, att göra lärandet "synligt". I ett synligt lärande används bedömning för att formativt lyfta resultat och föra elevens lärandeprocess framåt.

Faktorer som förbättrar utbildningsmöjligheterna och därmed lärandet Här är några viktiga effekter av insatser enl. Hattie. (Normalt effektvärde är 0,40)

Förtroendefulla relationer lärare och elev 0.72
Professionell fortbildning/utveckling 0.62
Inte etikettera elever 0.61
Undervisningskvalitet 0.44
Lärares förväntningar 0.44

Rapporten SOU 2014:5 instämmer i Hatties resultat. 

“Studien visar att faktorer som tidigare lyfts fram som viktiga för att nå förbättrade elevresultat, som klasstorlek, skolstorlek eller möjlighet att välja skola generellt sett spelar mindre roll för elevernas prestationer” (SOU 2014:5) (Skolverket)

Om man läser ovanstående blir man mycket kritisk över har man hanterat kompetensutvecklingen för lärarna. Deras fortbildning är en av de starkaste faktorerna för inlärning. Den gamla tesen får också mer innehåll "Behandla eleverna som genier så blir de genier". Lärarens förväntningar på eleverna är en kraftfull egenskap bland flera.

Faktorer med mindre inverkan på lärandet  
Men om man tittar på åtgärder som man ofta vidtar i skolan för att man tror att de ska hjälpa eleven och elevens lärande, så blir man nu fundersam. Hattie “slår” här hål på myter och antaganden som jag menar måste leda till eftertanke. Det slår i alla fall “hål” på politikernas förslag till lösning av skolans problem. Kom ihåg Normalt effektvärde är 0,40.

Hemläxor (medeltal L-M-H) 0.28
Hemläxor för lågstadiet 0.15 Gruppering inom klassen 0.16
Nivå (begåvnings)-gruppering 0.12
Undervisningsstöd utanför skolan 0.09
Åldersblandade/åldershomogena klasser 0.04
Kvarsittning/gå om en årskurs - 0.16
Byte av skola - 0.34 

Här ovan finns de faktorer man fortfarande tror på har stor effekt på lärandet, men icke. Här hittar vi hemläxor, extra läxläsning efter skolan, åldersblandade klasser, nivågruppering m fl.
Nu kan extra läxläsning efter skolan vara bra av den anledningen att eleven inte störs av andra. Då kan koncentrationen vara bättre. Men troligen är det helt andra faktorer som spelar in som förtroendefulla relationer lärare – elev, professionell fortbildning/utveckling hos läraren, undervisningskvalitet. Att resultatet ofta blir bra för lärandet, så får man inte sätta likhetstecken av detta och att det är bäst att lära efter skolan.

När jag träffade på Johm Hattie och hans teser och resultat så föll en hel hop polletter ner och många förklaringar och samband blev klara. Visst visste jag sedan tidigare att klassrumsklimat, bemötande och mänsklig behandling av eleverna  var kraftfulla redskap i lärandet. Men som lärare behöver man nya intryck, där man ställs inför situationer som från början inte var helt klara. Alltså kompetensutveckling!