Är lärarassistenttjänsterna en "lappa och laga" åtgärd

Vilket bakomliggande syfte som  lärarassistenterna skulle ha, menar jag är viktigt. Att vara lärarna behjälpliga är det som framförts mest i media. Ett annat skäl, som jag ser som viktigare, är att få pröva på yrket, samtidigt som man avlastar läraren. Ofta i skolans värld så blir man intresserad på allvar att pröva läraryrket när man finns i klasser och ser vidden av läraryrket.

Statistiken talar ett annat språk
"Drygt fem av tio lärarassistenter är yngre än 40 år. De lärarassistenter som arbetar i fristående skolor är i genomsnitt yngre än de lärarassistenter som arbetar på kommunala skolor" (Skolverket).

"Omkring hälften av lärarassistenterna i grundskolan har en tillsvidareanställning. Nära hälften av de lärarassistenter som har en visstidsanställning är under 30 år, av de som arbetade i grundskolan, läsåret 2018/19, 1 778 personer.  60 procent arbetar i en kommunal skola och närmare 40 procent arbetar i en fristående skola" (Skolverket

Knappt hälften av lärarassistenterna läsåret 2018/19 har även andra befattningar, framförallt inom fritidsverksamheten. (Skolverket)
.
Man ska nu inte generalisera, med de äldre av assistenterna har troligen ett annat yrkesliv "bakom sig", som troligen gör det lite mera motigt att byta karriär och sätta sig på skolbänken igen för att ev bli lärare, om min tes ska gälla.


Lärarassistenters verksamhetsområde

Bilder skolverket

Jag vet och många lärare med mig vet att den som kommer in i klassen kan vara en person som passar som hand i handske i skolan och blir en stor tillgång i klassen. Men använder man assistenttjänsterna som en arbetsmarknadsåtgärd kan det bli annorlunda.

I förhållande till antalet lärarassistenter har de kommunala skolenheterna överlag fler annan pedagogisk personal än motsvarande fristående skolenheter med liknande elevantal, säger skolverket.

En sådan här statistik säger ju inget om effekterna och kvaliteten i åtgärden, men troligen ses åtgärden med positiva ögon överlag. Fler vuxna blir i allmänhet en förstärkning

Lärarassistenternas utbildning

Av diagrammet kan man utläsa att flertalet har någon typ av gymnasieutbildning, vilket troligen indikerar att flera kan ha precis avslutat sin utbildning. Det är förstås inte säkert, men en gissning kan det vara. En dryg fjärdedel har eftergymnasial utbildning, vilket även det kan tolkas att ett antal kan ha fullgjort sin utbildning på universitet och högskola. Dock saknar 9% uppgift om skolunderbyggnad och 2 % har grundskoleutbildning.

Antalet lärarassistenter är förstås intressant, men att få ett utfall hur åtgärden inverkat på undervisningen och resultatet av den är ju det viktiga. Den kommer troligen vad det lider, då åtgärden är relativt ny.

En del assistenter arbetar i bland annat fritidshem säger statistiken. Så här i besparingstider inom skola och omsorg, kan man undra om dessa assistenter arbetar som "stand in" för en annars heltidsanställd person som skulle arbetat där. Om så blir fallet i praktiken blir det ingen förstärkning i verksamheten utan en besparing.

Man måste komma ihåg att det går inte att "lappa och laga " bristen" på utbildade lärare med denna åtgärd. Det är inte alltid antalet som fäller avgörandet utan kompetens och lärarutbildning. Men bättre att göra något än att bara prata om problemen förstås.

Vad är den egentliga lösningen på detta, jo flera utbildade lärare i skolan. Detta möjliggörs av anständiga löner efter utbildningsnivå och bra arbetsvillkor. Receptet är enkelt, men ändå verkar man inte ta det på allvar. Jo det kanske man gör men i en stor personalorganisation, blir summorna för löner nästa astronomisk om alla ska få samma lönelyft. Där finns det egentliga hindret som är ekonomiskt. Därav "duttandet" med pengar, till förstelärare, lärarlyftet m fl.