Distansundervisning - en kalkylerad "dimridå"?

I Coronans spår uttalade myndigheter att gymnasieskolor och universitet/högskolor, skulle stängas och man skulle gå över till distansundervisning.(Men även hemmasittande elever i grundskolan hamnar i praktiken i samma kategori.) Detta uttalades med lätthet utan att det fanns någon utarbetad  modell för detta. Ordet distansundervisning uttrycker bara att man ska ha undervisning på distans och säger inget om innehållet egentligen. Bara genom att säga ordet "distansundervisning", och tro att en icke förberedd sådan ska kunna bli effektiv i alla led är väl naivt. Genom att från skolmyndigheter bara uttala detta. så skulle man få "ryggen fri" i kristider som denna.

Alldeles säkert stod de flesta lärare ganska handfallna dag ett, då inget eller nästan inget var förberett för detta på den egna skolan. Till en början försökte man säkert ge läsanvisningar för att fortsätta kurserna för sina elevgrupper och ge andrum för att skapa flera möjligheter till undervisning som ska innehålla kvalitet.

Ett "jättekliv"
Det positiva i hela hanteringen, att man var tvungen att vara kreativ och hitta på lösningar för att kunna undervisa. I och med detta så tar skolan och berörda lärare  ett jättekliv in i de digitala lösningarna, kan man förmoda. Steg som sedan länge skulle varit använda. Ganska omgående mobiliserade "utbildningssverige" och man sammanställde och återvann digitalt material, som inspelade program, läromedel och träningsmaterial. Allt sammanställt som ett "smörgåsbord" som eleven och läraren kan använda. Problemet kan var att sovra och att leta upp användbart materiel för eleverna. Här är det viktigt med lärarstöd som anvisningar och råd.

Bilder www.google.com

Genom denna kraftsamling får den enskilde läraren stöd i sitt arbete genom att kunna ange vad eleverna ska kunna använda. Då förutsätts att eleven har de tekniska möjligheterna, arbetsro, studiedisciplin och möjlighet till återkoppling för att man ska få effekt..

Studiestöd

Detta är förstås olika för enskilda elever, men visade sig omgående som ett problem. Då det dagliga stödet i undervisningssituationen från läraren i skolan "försvann", så måste det fyllas av studiehjälp till eleverna på distans. Det man efterfrågade i början var hjälp med strukturen, "lektioner och rasttider" studierna där hemma. Flera elever vill ha hjälp med studieschema, återkopplingstider mm mm. Inte alla vårdnadshavare kan bistå med stöd
måste man förstå, då IKT-tekniken inte är var mans egendom ännu.

Återkoppling
De flesta som arbetat med distansundervisning upptäckte omgående vikten av återkoppling från eleverna, helst i realtid. För största effekt bör man kunna i direkt anslutning till "lektionsmaterialet" kunna ha en öppen "chatkanal" eller annan kanal, som alla elever kan se samtidigt som exempel. Detta då en fråga kan få svar utan att den måste ställas av flera. Det finns forskning om distansundervisning och kommunikationen runt denna som ger en del erfarenheter.

"Jag blev överraskad över hur starkt eleverna betonade kommunikationen och relationen till andra elever, men även till lärare. Distanskurser är ofta uppbyggda så att eleverna ska arbeta med en kurs på egen hand. Men eftersom de sociala relationerna visade sig vara så viktiga är det väldigt utmanande att genomföra en distanskurs för en stor del av eleverna" säger. (Charlotta Hilli,  Åbo akademi 2016-18)

Studieresultat
"Elevernas kunskaper blev svagare när det inte fanns en lärare på plats i klassrummet för att motivera, strukturera och återkoppla i undervisningen". Det visar Charlotta Hillis, Åbo akademi i sin forskning om distansundervisning i virtuella miljöer.

Hon konstaterar vidare

"Tekniken kan vara motiverande för eleverna, men inte tillräckligt för att de ska utnyttja olika lärstrategier. Det ledde till att lärprocessen inte blev lika stark som när eleverna sitter i ett klassrum tillsammans med lärare och andra elever. Man talar ofta om motivation kopplat till lärande och att elevers inre motivation ska stödja lärandet. Men min studie visar att den yttre motivationen, lärarnas respons och handledning, var betydelsefull för eleverna". 

Med de erfarenheter som finns i forskningen visar på kommunikationens/interaktionens betydelse för lärandet. Är man medveten om detta så följer vikten av att följa upp tätare och lägga kraft på att minimera ev avigsidor. De tekniska lösningarna finns redan som kan avhjälpa brister i återkoppling och kommunikation. Det jag talar om är videokonferensmöjligheter där alla kan vara uppkopplade i t ex grupper, då i realtid. Dessvärre hade de flesta skolor inte möjligheter att snabbt anskaffa sådana. Universitet och högskolor har hittills lutat sig mot dessa och använt olika webblösningar från olika verksamma webbkonferensföretag för att bedriva undervisningen.

IKT-möjligheterna ett framtidskliv
Många lärare har säkert fått upp ögonen för digitala möjligheter nu. Man har också fått erfarenheter om saker som är annorlunda än i skolan som lösning av kommunikation och återkoppling som exempel. Det har säkert tillfört användbar kunskap för att utveckla distanskurser framgent.

Man en del saker har utkristalliserats:

# Vikten av kommunikation i undervisningstillfället mycket viktig
# Hur skapar man  extra stöd för elever som behöver det?
# Studiestöd i lärandetillfällena som interaktion
# Forskningen visar att inlärningseffekten är svagare
# Eleverna saknar kamrater och sociala kontakter (Uttalas av många elever)
# Lärarnas "digitala mognad" spelar in på variationsmöjligheterna och effekt
# Individuell studieförmåga av eleverna blir mera utslagsgivande än i skolan
# Svårt att genomföra praktiska moment ex på yrkeslinjer
# Examinationer för "avgångselever" blir ofta ett problem

Skola hemma
Att lättvindigt använda ordet distansundervisning som om allt fortgår som förut blir ett enkelt konstaterande. Våra skolmyndigheter påpekar med allvar att eleverna går i skolan hemma och har skolplikt. Man använder ordet distansundervisning som om det skulle vara en fullt reglerad och kvalitetssäkrad verksamhet som alla känner till. Sanningen är en helt annan och kan närmast jämföras med ett "lotteri" om man ser till resultatet, förmodar jag. 

Några elever kommer att lösa detta galant, andra med mindre svårigheter och till sist en grupp  som behöver mycket stöd i lärandet och de som inte har tillräckliga språkkunskaper för att till alla delar kunna förstå och följa med. Så visst kan det bli en form av "lotteri" om man ser till utfallet av lärandet.

Digitala möjligheter ökar lärandetillfällena
Men optimalt använt kan den digitala tekniken ge fler möjligheter och variation tillsammans med lärandet i skolan. Exempelvis kan man hemma se lektioner och repetera flera gånger för att bättre förstå som en möjlighet. Man kan ännu mera ge möjligheter till skolor på långa avstånd att samarbeta i projekt.

Yrkeselever som har praktik eller arbetar på företag långt från den ordinarie skolan kan bedriva teoretisk undervisning på distans så att onödigt resande inte behöver göras. Idrottare som tränar på andra orter som exempel, kan bedriva studier, eller kompetensutbilda sig inom idrotten ex tränarkurser mm. Möjligheterna har kommit för att stanna.

Distanskurser för lärare
Även lärarkompetensutvecklig kan bedrivas som distansundervisning för att effektivisera, nu när många lärare använt möjligheterna. Vi har PIM;s IT-undervisning i gott minne. Detta kan ske på internet eller från externa källor som interaktionsundervisning.  Jag ser stora möjligheter att nu använda den digitala tekniken optimalt inte bara som ett hjälpmedel för anteckning. Men det fordrar inskolning och förberedelser som i allt annat.