Nuvarande distansundervisning - en hinderbana?

I mitt förra inlägg tog jag upp distansundervisning som av skolmyndigheter nämns med lätthet som om det är något vanligt i svensk skola och det  blir då nästan som en ren "trollformel" i praktiken. Man skapar "råd och tips" i textform sida upp och sida ner på sina webbplatser. Det blir föga konstruktivt, menar jag om många faktorer ändå strular och om de inte kan avhjälpas av dessa råd så står man ändå där.  Man kan läsa "Gör si gör så, tänk på detta, för att skapa en god distansundervisning". Det blir generella råd för sakens skull, upplever jag. Det blir uppenbart, för mig, att man vill ha "ryggen fri" till varje pris inför det kommande resultatet.

Man kan i denna kris inte på något sätt följa upp under resans gång, då man inte kan stödja ute på plats, vilket i forskningens ögon är vägen till framgång. Så man kan inte vara säker på något. Visst ser jag skolmyndigheternas svårigheter, men "hurtiga" råd på avstånd blir föga konstruktiva. Varje lärare saknar säkert utarbetade och prövade modeller för att arbeta på distans. Forskningen säger så här om onlineundervisning:

"Onlineundervisning handlar inte enbart om att tillgängliggöra ett pedagogiskt innehåll på nätet. Forskningen pekar på att det krävs strukturer för interaktion och återkoppling. Det är viktigt att den återkoppling som lärare ger sina elever är tydlig och meningsfull för eleverna". (DiPietro, M., Ferdig, R., Black, E., och; Presto, M. (2010), Kerr, S. 2011)

Interaktion och återkoppling för funktionen
Jag tog också upp svårigheterna med interaktion och återkoppling tidigare, vilket även framförs av forskare. De framhåller också den redundans, som måste finnas runt det som eleven ska lära sig för att allt ska bli förståeligt och meningsfullt.

"För att få bästa möjliga förutsättningar för distansundervisning menar forskningen att det är bra med ett starkt nätverk kring undervisningen. Det handlar om att kommunicera supportfunktioner till eleverna så de vet var och hur de kan få hjälp med tekniken. Forskningen har även visat på betydelsen av att elever kan få stöd i sin närmiljö vid distansundervisning". (Barbour, M., Archambault, L., och; Dipietro, M. (2013)

Bilder www.google.com

Viktigt nätverk
Forskningen framhåller att ett starkt nätverk måste finns runt undervisningen. Att kunna leva upp till detta i alla led blir förstås en utmaning. Men jag kan väl konstatera att en stängning av skolan från en dag till en annan inte är den bästa miljön att skapa ett starkt nödvändigt nätverk. Att bygga upp ett sådant fordras lärare med stor kunskap och erfarenhet av digitala lösningar och tid. Därtill behövs väl prövade modeller för att genomföra undervisningen optimalt.

Som lärare vet jag att eleverna läser av läraren i klassrummet, vad läraren säger, kroppsspråk, betoning och visualiseringar. Allt ofta då elevens frågor och funderingar leder undervisningen vidare. Om detta faller bort och läraren inte kan vara uppkopplad med bild och ljud i realtid. Elever som behöver detta extra stöd förutom vad läraren säger blir helt klart "handikappade" i lärandet.

Ett stort experiment
Jag ser tyvärr den här "distansundervisningen" som ett stort experiment som man ännu inte sett utfallet av. Jag använder ordet experiment, då det mesta var oförberett och att lärarna kastades in i detta, att göra så gott de kunde, då de ställdes inför fullbordat faktum. Kanske extra utlämnade i den digitala världen som i många fall inte var tillräckligt utforskad. Att bara knäppa med fingrarna från myndigheter och tro att allt fungerar blir väl magstarkt. Man talar om distansundervisning som om denna vore en metod. Men trots detta får man göra så gott det går i rådande situation, då få andra möjligheter står till buds, det måste ändå framhållas.

Detta gör förstås att ansvaret som faller på lärarna över tid att följa upp undervisningen och kanske i många fall få skapa ny stödjande undervisning i efterhand. För att eleverna ska få de kunskaper och färdigheter de har rätt till. Slutar man en skolform för att börja i nästa så ställs allt på sin spets förstås. Detta arbete kvarstår kan jag konstatera.

"Hinderbana"
"Forskningen visar att elever som studerar online kan ha problem med den självreglering som undervisningsformen förutsätter. De kan sakna studieteknik för självstudier, prokrastinerar  lätt (Skjuter upp till morgondagen) och kan uppleva ett motstånd mot att be om hjälp, särskilt i publika forum. Forskning som listar goda exempel av onlineundervisning menar att det är viktigt att aktivt stödja elevernas planering". (LaPrade, K., Marks, A., Gilpatrick, M., Smith, D., Beazley, J. 2011)

Flera hinder/svårigheter som forskningen påpekar

"Det är viktigt att lektionsdesignen är enkel och tydlig för eleverna. Fjärrundervisning där elever och lärare skall vara uppkopplade samtidigt utgör här en större utmaning. Forskningen visar att mer komplicerad teknik lätt blir en distraktion för elever och just fjärrundervisning är känsligt för störningar på grund av faktorer som mikrofonproblem, uppkopplingshastighet och dylikt. När fjärrundervisning används föreslås man att lektionsplaneringen kommuniceras till eleverna. Det är också ett dokumenterat problem att elever kan uppleva undervisningsfilmer som för långa och osmidiga. (Rasheed, R., Kamsin, A., och; Abdullah, N. 2020)

Undervisningsmaterial

Att man i undervisningssverige mobiliserat och samlat och återanvänt undervisningsmaterial. kan, menar jag, bli att man lutar sig tillbaka och menar att eleverna har tillräckligt med studiematerial för att bedriva studier. I forskningstexten ovan påpekar man att sådant material kan vara osmidigt och producerat för en annan undervisningssituation. Det finns i dessa material ofta ingen tid för återkoppling, om man t ex förlorar tråden. Återkopplingen sker normalt av läraren i klassrummet när man tittat färdigt eller använt materialet. Enda möjligheten eleven har är att  pausera, men detta hjälper föga om man i denna stund inte kan få återkoppling från läraren.

Flexibilitet och struktur
Framgångsrik distansundervisning utmärks av att lärare har en balans mellan struktur och flexibilitet. Den har tydliga ramar för arbetet, men det är samtidigt viktigt att lärare kan vara flexibla när det behövs. Detta kan innebära att snabbt kunna byta teknik eller kommunikationskanaler när problem uppkommer. Detta sätter förstås det digitala kunnandet på prov och elevens möjligheter också, kan man reflektera över.
.

Gemenskap
Kerr, S (2011) menar att elever som undervisas på distans kan känna sig isolerade och ensamma. Forskningslitteraturen kring goda exempel betonar vikten av att bryta denna isolering. Strategier som använts handlar om att skapa social kommunikation som inte direkt berör skolarbete. Det kan vara att organisera roliga aktiviteter online och undersöka möjligheter med att använda sociala medier.

Oförberedd distansundervisning blev en verklig utmaning
Oförberedd distansundervisning är i högsta grad en utmaning, menar jag. Jag är på inget vis motståndare till distansundervisning utan talar för,  väl förberedd och övad sådan.

Här ska sägas igen att denna gång ställdes alla i skolan inför en åtgärd som ingen hade med i beräkningen. 
Många skolor har 1 till 1 utrustning, så möjligheten har funnits i skolarbetet. Mycket få har i vardagsarbetet ägnat nödvändig tid att utforska detta område. Man måste dock vara medveten om att undervisningen troligen inte blir densamma som den brukar vara när eleverna sitter hemma.. 

"Troligtvis måste man där tänka nytt för fortsättningen, då effekten av distansundervisning ger sämre resultat än undervisning i skolan". (Charlotta Hillis, Åbo akademi 2016)