Dokumentation till varje pris?

I det här inlägget behandlar jag dokumentationen i skolan, allmänt och dess dubbelhet. Vi som arbetar eller har arbetat i skolan har varit inblandade i en tidvis alltmer ökande dokumentation i skolan. Dokumentation av elever är en central del i dagens skola och en viktig del av skolans vardag. Men dokumentation är inte enbart något som framstår som allt viktigare i skolans värld. Man väger numera även in de tolkningar av verkligheten man gör i dokumentationsarbetet. Syftet kan var kontroll, makt eller att skapa en verklighet som man upplever sig se.

Dokumentation - Två sätt att styra i skolan
Dokumentationen med styrdokumentens, lagar och förordningar styr skolan
# Styrdokument som skollagar och förordningstexter reglerar ramarna och styr verksamheten på ett handfast eller “hårt” sätt i enlighet med den suveräna principen.

# Eleven ska också styra sig själv på ett “mjukare” vis genom olika självstyrningstekniker
(Källor: Bartholdsson, 2008; Granath, 2008; Vallberg Roth, 2010).

De olika självstyrningsteknikerna består ofta av planeringsböcker, ”jobblistor” och loggböcker, som ska belysa elevens granskning/lärande och en dokumentation av sitt eget arbete. Det blir en form av självgranskning eller självstyrning i praktiken. Syftet är förstås att tydliggöra lärandeprocesserna och det fortsatta arbetet.

Foucault, (1991) beskriver detta så här
”När det gäller skolans dokumentation kan man under de sista decennierna av förra århundradet se en glidning från styrning genom yttre reglering och tydliga påbud till en mjukare disciplinär maktutövning. Eleven förväntas styra sig själv, men att gå utanför de internaliserade normerna kan få minst lika ödesdigra konsekvenser som att bryta mot ett yttre regelverk”.

Bilder www.google.com

Eleven förväntas alltmer styra sitt eget arbete
Eleven förväntas alltmer styra sig själv och sitt lärande men att gå utanför normerna kan få mindre önskvärda effekter säger Foulcault. Vi vet ju alla att eleverna i gemen förväntas ha självkontroll och möjliggöra hur eleven ser på sig själv och genom detta skapa en självförståelse för sitt lärande, allt med stigande ålder. Dock finns ett yttre regelverk som inte kan överskridas, det måste man inse. Här har dialogen mellan läraren och eleven en stor plats för att synliggöra elevernas ”spelutrymme” inom skolsystemet.

I den här diskussionen inryms också den "skapade" motsättningen av undervisningsmetoder ”katederundervisning” och elevaktiva undersökande arbetssätt. Där katederundervisning i allmänhetens ögon får stå för lärarstyrd reglering strikt enligt styrdokumenten. Nu är förstås inte detta svart och vitt utan olika pedagogiska metoder har sin plats inom lärande processen av och till. Den viktiga delen är att utveckla processerna, de undersökande metoderna som då blir "äkta" elevaktivt arbete. Vilket inte får blandas ihop med "planerat arbete, jobblistor" mm utifrån uppgifter som styrs indirekt av läraren.

Dokumentationens dubbelhet
Det som skrivs om en elev är aldrig neutralt. Alla omdömen och all dokumentation är präglade av ett visst synsätt eller perspektiv, det måste man alltid hålla i minnet.

Foucault (1991) benämner detta som ”politics of truth och han beskriver det som en uppsättning regler vilka avgör vad som hålls för sant i en viss situation. Vad som skiljer ett sant uttalande från ett falskt eller osant regleras, liksom de procedurer som är nödvändiga på vägen dit. “Sanningen” är således reglerad av olika maktrelationer och i någon mening alltid ”politisk”. Foucault (1991, s. 79)

Ska man vara krass så kan man uttrycka det som att det som skrivs inte i första hand beskriver en specifik verklighet utan snarare en tolkad verklighet eller sanning, som skapas av de inblandade. Här måste man vara uppmärksam så att man inte skapar en rationell generaliserande verklighet som förlorat ”riktningen” från huvudspåret.

Steyerl (2010) pekar också på dokumentationens dubbelhet, genom att saker dokumenteras fixeras sanningen i en viss form men den blir samtidigt också synlig och därigenom möjlig att opponera sig mot. På så sätt finns en möjlighet till motstånd inbyggd i all dokumentation, genom olika perspektiv.

Svårt att se dubbelheten i dokumentationen
Det är dock svårt att se tydliga tecken på denna motståndsdimension eller dubbelhet hos dokumentationen i skolans vardag. ”Min empiri visar, trots allt, att det finns föräldrar och elever som kan använda dokumentationen för att driva sina krav mot skolan. Men den dubbelhet som framstår tydligare är snarare den att lärarna använder dokumentationen som ett sätt att försäkra sig om att “ha ryggen fri” (Steyerl (2010).

Dokumentation kan alltså användas på många olika sätt, menar jag, och kan fylla ett flertal olika funktioner. Den kan vara såväl ett stöd som ett hinder för elevens utveckling, den kan vara ett sätt för skolan att utöva makt över elever och föräldrar, men den kan också vara utgångspunkt för elevers och föräldrars krav. Vi vet alla hur lätt det är att dokumentationen runt elever har en förmåga att hänga kvar statiskt och följa eleven och bli ”sanningar”. Ofta genom att man inte gör uppföljningar och utvärderingar löpande av elevens förmåga och kunnande.

I den svenska skolan finns en tradition där samtal och dokumentation tillmäts stor betydelse, säger (Adelswärd, Evaldsson & Reimers, 1991). Flera lärare med mig har säkert upptäckt dokumentationens styrande roll i skolans verklighet och för eleven. Tidvis kan det vara svårt att "se igenom" dokumentationen.

”Den som har makten över dokumentationen producerar den sanning som blir gällande. Den samlade dokumentationen får konsekvenser – dels för individens identitetsuppfattning när han eller hon vävs in i en allt tätare väv av omdömen - dels för en kunskapssyn som måste harmoniseras med dokumentationens överordnade ställning”. (Asp–Onsjö, 2006)

Dokumentationsraseri eller nödvändig dokumentation?
Tidvis har jag upplevt att i perioder har, som jag menar, ett dokumentationsraseri rått inom skolan, där det mesta skulle dokumenteras. Många lärare uttryckte det som att allt detta skrivande tar tid från undervisningen och för- och efterarbetet. 

För mycket dokumentation blev ofta ”hyllvärmare” och inte de aktiva dokument som de var tänkta att vara. Flera gånger har man fått omarbeta kraven så att dokumentationens nivå, inte ska "äta upp" undervisningsmöjligheterna.

Källor:

Adelswärd, Viveka, Evaldsson, Ann-Carita & Reimers, Eva (1991). Samtal mellan hem och skola. Lund: Studentlitteratur..

Asp-Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Asp-Onsjö, Lisa (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 248.

Bartholdsson, Åsa (2008). Den vänliga maktutövningens regim – om normalitet och makt i skolan. Stockholm: Liber

Foucault, Michel (1988).Technologies of the self. I L. H. Marin, H. Gutman & P. H. Hutton. (Red.), Technologies of the self: A seminar with Michel

Foucault, Michel (1991).Question of method. I G. Burcell, C. Gordon, & P.

Foucault, Michel (1997). Etics: Subjectivity and Truth. I P. Rabinow (Red.).The Essential Works of Michal Foucault 1954-1984. Vol 1. New York: The New Press.

Steyerl, Hito (2010). Dokumentarism som sanningspolitik. Ord & Bild, (5),26-32.