Tre forskare vid Linköpings universitet har gått igenom och sammanställt en studie "Elevassistenter i skolan - en forskningsöversikt om elevassistenter" Den relaterade forskningen har genomförts i flera olika länder, framförallt från Storbritannien men även från Sverige.
Det talas allmänt om i skoldebatten, att det behövs flera vuxna i skolan lite lättviktigt, från berörda huvudmän,
vilket jag menar inte automatiskt är en lösning. Flera lärare upptäcker ibland
att man fått en elevassistent som en "extra elev" i klassen, om det vill sig illa, en person som måste ha utförliga instruktioner för att kunna verka. Att
få effekt av att ha elevassistenter är nästan som ett lotteri menar jag. Här
finns förstås hela skalan, de som passar för uppdraget till 100 procent och som
gör skillnad till den som helst ska göra något annat.
”Det finns
uppemot 20 000 elevassistenter i Sverige. De kan göra stor skillnad för de
elever som behöver extra mycket stöd i skolan och ge bättre arbetsro i klassen.
Men enligt en ny studie kan de också ha en negativ effekt på lärandet”. (Lotta
Holme är lektor vid Linköpings universitet 2020)
Pedagogisk insikt
Jag kan väl konstatera att inga elevassistenter utan
pedagogisk högskoleutbildning kan ersätta legitimerade lärares arbetsuppgifter. Många gånger kan
den undervisande läraren ha en pressad undervisningssituation som gör att
assistenten blir mera en undervisande ”lärare” tidvis för en grupp och inte en ”hjälpande hand” för
eleven i fråga.
Ska man inte använda elevassistenter då?
Personer som är väl ”skickade” till att arbeta i skolan och har förmåga för
detta kan vara en stor tillgång. Erfarenheten av den här studien ger vid handen
att man måste undersöka och utröna om personen i fråga är lämplig innan anställning. Att anställa
”vem som helst” är ingen framgångsfaktor inte heller får det vara främst en
arbetsmarknadsåtgärd för ”statistiken”.
Var finns problemen säger forskningen?
”Men det är inte alla gånger elevassistenten har den pedagogiska
utbildning som fordras. Därför finns det risk att elevassistentens arbete
kanske till och med hindrar lärandet för den enskilda eleven”, säger Lotta Holme.
”Det som brister är kunskapen om ämnet och
förmågan att omformulera det som ska ske på en lektion. Läraren kanske ger en
instruktion och sedan lyckas inte alltid elevassistenten så väl med att ta det
vidare till eleven” säger studiens
huvudforskare Henrik Lindqvist 2020
Vem har bästa
kompetensen?
När det gäller undervisning av elever i behov av särskilt stöd så är läraren
mest lämplig för detta. Kan man inte vara flera lärare, så får man göra det näst bästa. Många gånger är den ”omvända modellen”, den allra
bästa. För elevassistenter är det en ”enklare” uppgift att stötta de "som kan eller nästan kan" i elevgruppen, än att lösa problem, där man behöver djup pedagogisk
insikt. Märk väl att oftast behöver elever i behov av särskilt stöd inte detta stöd i allt
skolarbete, vilket är viktigt att konstatera.
Att stötta elevassistenter med någon typ av utbildning ger oftast bättre förutsättningar. En elevassistent som inte verkat inom skolan i vuxen ålder tidigare har ju bara sin egen skolgång som erfarenhet. Denna kan ligga nära eller långt borta från nuet
Riskfaktorer enligt forskningen
Studien påvisar olika risker med hur man använder elevassistenter
# ”En riskfaktor är att elevassistenter i stor
utsträckning blir den huvudsakliga undervisaren för elever i behov av särskilt
stöd. Detta innebär att elevassistenten fattar pedagogiska beslut och anpassar
uppgifter, något de inte är utbildade för”.
# ”Eleven kan
också hamna i en beroendeställning till assistenten vid skoluppgifter, genom
att alltid behöva ha assistenten närvarande för att kunna genomföra dem”.
# ”En annan
riskfaktor handlar om den roll som ”expert” som elevassistenten kan få vad
gäller barn i behov av särskilt stöd. Som expert förväntas elevassistenten
arbeta för inkludering av barn i behov av särskilt stöd och fatta pedagogiska
beslut”.
Erfarenheter
Alla vi lärare som har haft elevassistenter i klassrummet känner igen
”riskerna” som kan uppstå. Många gånger är det ett fel i systemet, att ej behöriga "lärare blir experter” och att man därmed tilldelas en expertroll. Min erfarenhet är att man tar alldeles för lätt på de åtgärder man sätter in för elever, utan att först analysera behov och kompetens hos den som ska göra elevstödsarbetet.
Vi
har sett hur lätt en elev blir beroende av en elevassistent, som måste vara
närvarande för att eleven ska kunna arbeta. Det är viktigt att påpeka igen att
elevassistenten ska göra något annat, när eleven ”klarar sig själv" i andra
sammanhang i klassrummet.
Av nöd
Visst
kan lärare hemfalla åt att ge elevassistenter en undervisande roll ibland.
Till detta kan man bli "tvingad", för att få ihop lärandesituationen för alla
elever i klassgruppen. "Felet" man gör är om man alltid bygger in elevassistentens
undervisande roll i vardagsarbetet och bygger lärandet på detta.
Framgångsfaktorer enligt forskningen
”Men, den granskande forskningen identifierar
också vissa framgångsfaktorer, exempelvis kan elevassistenten mildra relationen
mellan vissa elever och lärare som har svårt att hantera elever i behov av
särskilt stöd. Elevassistenten kan också fungera positivt genom att
ordningen i klassrummet blir bättre. Dock verkar detta mer gynna lärarens
arbetsmiljö än den elev som är i behov av särskilt stöd”. (Henrik Lindquist 2020) Studien
"Systemfelet”??
Felet menar jag är att det inte finns en vedertagen definition av elevassistenten
varande. Det saknas en definierad utbildning för detta också, menar jag. Att anställa ”vuxna” i en pedagogisk skola utan att ha några fordringar på pedagogisk insikt förutom den
egna skolgången blir i mina ögon mycket konstigt. Vi lever ju inte i ”sagans
värld”, där allt blir bra på slutet.
Kanske dags att en
utbildning för elevassistenter skapas av skolverket för att utföras i arbetsförmedlingens regi? Med utbildning har elevassistenter mycket större möjligheter att stödja eleven till ett bättre lärande, anser jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.