Kan skolan överleva politiken?

Leif Tjärnstig som är waldorflärare, och utbildningsansvarig för ämneslärarprogrammet på waldorflärarhögskolan och doktorand i pedagogik vid Åbo Akademi, ställer en intressant fråga om skolan. "Hur ska skolan överleva politiken"? Han behandlar politikens inverkan i skolans innehåll och politikers påverkan.

Frågan är i högsta grad levande här i Sverige också. Mer än en gång har vi lärare funderat över den verkliga avsikten med olika politiska beslut för skolan. Vi har haft utbildningsministrar som har satt sin prägel på skolan med politisk övertygelse som verktyg.

Vi har fått vänja oss vid utbildningsministrar som inte bara förordat krav på katederundervisning utan också ”ordning och reda”. Man uttryckte på fullt allvar att låsa dörren för senkommande elever. Man har diskuterat kepsar och att inte använda mobiltelefoner i skolarbetet. Den politiska agendans närvaro på alla nivåer av utbildningssystemet är påtaglig för alla som har sin vardag inom skolan.

Bilder www.goole.com

Jag har haft mer än en kollega som sagt ”om politikerna kunde hålla fingrarna borta från skolan, så kanske vi kunde komma någonstans”. Vi som arbetet ett tag i skolan har fått uppleva de tvära ”lappkasten” i ideologi och innehåll ett antal gånger. Ofta visar det sig en föga verkningsfull och framkomlig väg. Att sitta på sin politiska kammare och spåna fram skolans väg utan att ha djupare kunskaper om pedagogik och didaktik blir ganska ofta förödande och ibland flera steg tillbaka.

Ändra skolan
I kölvattnet på nya läroplaner har alltid följt en kursplansdebatt som ofta varit i affekt och i en oförsonlig ton. Vi upplevde denna senast då skolverket på förslag  att stryka och förändra området antiken ur historieämnets kursplan, och nu också bildämnet. Det syfte skolverket uttalade var att man vill förenkla och sovra i kursplanerna.

Starka politiska krafter har alltid verkat för förändring eller bevarande av den traditionella skolan. När man på 1970-talet förordade elevaktiva metoder med kollektivt arbete i skolan med ökad elevmedverkan, så uppstod protester om detta under ett uttryck - flum och flumskola för att om möjligt skruva tillbaka till en mera traditionell skola. (Linda Schönbeck 2008, Skolutvecklingen under 25 år)  I denna undersökning visade sig dessa två olika tydliga politiska idébilder tydligt  Läroplan 69 och Läroplan 80. Vi har andra skillnader i närliggande tid, men inte så här stora.

Kunskap och kunskapsbegreppet
Att man från politiskt håll, nästan lägger monopol på kunskapsbegreppet och tolkningen av den blir lite förmätet. Detta verkar i mina ögon lite konstigt i en pedagogisk skola. I många fall har de högljudda rösterna för liten insikt i pedagogikens olika delar har det ofta visat sig. Detta syns ofta genom de löpande omarbetningarna och revideringar av styrdokumenten.

”Med ett politiskt fokus på kunskap istället för på begrepp som demokrati och jämlikhet har svensk skola styrts sedan 1990-talet. Vi har aldrig varit så upptagna av kunskap, ändå verkar vi lyckas sämre än våra företrädare – ”flummarna” – som talade om demokrati och jämlikhet” (Björn Kindenberg 2019, högstadielärare på Grimstaskolan i Vällingby och licentiand i språkdidaktik vid Stockholms universitet)

Att som lärare ha ”indirekta arbetsgivare” i skoldebatten från de politiska partier gör det inte lättare att utföra vårt uppdrag i skolan och verka för kontinuitet.

Skolans vardag och uppdrag är komplext och sammansatt av flertalet disparata mandat.

# I lärarrollens tradition och historiska rötter ligger mandatet att se till individens möjligheter och utveckling till en ansvarsfullt handlade, men ändå fri individ.

 

# Ett annat mandat för läraren är att förmedla en innehållstradition. Vad som väljs och hur skolämnena levandegörs i klassrummet, dess kopplingar med ämnestradition och användbarhet i nutid och framtid.

 

# Ytterligare mandat är att skapa och förmedla kulturella värden som det demokratiska samhällets fortbestånd och utveckling är beroende av. Ett folkligt engagemang kring utbildning, skola och kunskap. (Leif Tjärnstig 2014)

De här mandaten finns i lärarens profession som en grundbult i undervisningen, lärandet och utvecklingen till demokratiska medborgare. Mycket av detta villar på grundvalar som beprövad erfarenhet, pedagogiskt kunnande, men förstås också på samhällets utveckling.

Politiska åsikter och föreställningar
Jag upplever att när politiska åsikter och föreställningar skiljer sig för mycket från den pedagogiska kärnan i lärandet, då uppstår tvivel säkert hos många lärare, vilken uppgift de har i det "politiska skollandskapet". Ibland kan man hemfalla till att undra hur en yttre förändring kan möjliggöra en inre förändring, där lärarna ska sitta på "avbytarbänken"

. ”Ett grundantagande i denna bok är att läroplaner inte primärt är uttryck för nyvunna insikter, baserade på forskningsresultat inom det pedagogiska området. Snarare speglar läroplanerna de strömningar som finns i det omgivande samhället. De är en slags kodifieringar av de aktuella värderingar och uppfattningar som finns i samhället – /…/Läroplaner är politiska dokument som, liksom kommunala skolplaner, anger mål och riktlinjer – dvs. de ses som styrmedel för förskola och skola. De återspeglar därmed också olika intresseriktningar, olika värderingar och olika syn på vad som anses viktigt att kunna.”   (Linda Schönbeck 2008  Skolutvecklingen under 25 år)

Att förändra en skola, gör man inifrån med pedagogiska förtecken. All politisk detaljstyrning utifrån motverkar detta menar jag. I de flesta förändringsarbeten anges ramarna inom vilka förändringarna och utvecklingen ska arbetas fram. Jag menar att politisk detaljstyrning i en skola som ska var ”opolitisk” till alla delar blir konstig. Skolan måste ”styras” av ett gemensamt ”samhälle”, där alla delar och åsikter ”stöts och blöts” mot varandra.  

Källor
- https://www.skolaochsamhalle.se/flode/skolpolitik/leif-tjarnstig-hur-ska-skolan-overleva-politiken/
- http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1361457&dswid=-5292
https://scholar.google.se/scholarq=pedagogiska+%C3%A5sikter+om+l%C3%A4rande&hl=sv&as_sdt=0&as_vis=1&oi=scholart FULLTEXT01.pdf (diva-portal.org)