Den gyllene medelvägen

Så var också skolornas högstadium omfattade av de aktiva  coronabestämmelserna. Som lärare vet jag att åldersfaktorn spelar in om man ska bedriva undervisning på distans med framgång i denna åldersgrupp. Erfarenhetsmässigt vet jag att hemarbete faller olika ut beroende på mognad och motivation.

"Från och med måndag 11 jan, ger regeringen grundskolans huvudmän bättre förutsättningar att hålla högstadiet öppet utan att riskera trängsel i skolan eller i kollektivtrafiken. De får nu möjlighet att bedriva fjärr- eller distansundervisning så att alla elever inte behöver vara i skolan samtidigt". (Regeringen 2021)

"Den tredje modellen"
Flera skolor har tänkt utanför de svartvita sfären - vara i skola eller vara hemma. En modell som jag sett är att man reducerar antalet elever i skolan efter ett schema. Ex Åk 7 hemarbete måndag, åk 8 hemarbete på tisdag, åk 9 hemarbete på onsdag osv, eller olika varianter på dessa. Säkert är det många skolledare som vridit och vänt på frågan nu en tid och skissat fram olika lösningar om pandemin skulle bli värre.

Schema (Pandemischema exempel)

På en skola jag sett ska undervisningen komma att bedrivas enligt schema nedan: (ett exempel)

Dag och datum	På skolan	Hemarbete
Måndag	Årskurs 7	Årskurs 8 och 9
Tisdag	Årskurs 8	Årskurs 7 och 9
Onsdag	Årskurs 9	Årskurs 7 och 8
Torsdag	Årskurs 7	Årskurs 8 och 9
Fredag	Årskurs 8	Årskurs 7 och 9
Måndag	Årskurs 9	Årskurs 7 och 8
Tisdag	Årskurs 7	Årskurs 8 och 9
Onsdag	Årskurs 8	Årskurs 7 och 9
Torsdag	Årskurs 9	Årskurs 7 och 8
Fredag	Årskurs 7	Årskurs 8 och 9

Detta öppnar den tredje vägen, avdelat hemarbete med instruktioner. Detta gör att eleven tar med skolmaterial hem och arbetar med uppgifter hemma enligt instruktioner. Detta öppnar den tredje vägen och förutsätter inte att man till varje pris behöver vara uppkopplad för undervisning under längre tider. Att vara borta från skolan kanske en dag i veckan ger helt andra förutsättningar än att vara hemma en vecka eller längre  i taget.

Distansundervisningens kommunikation kan upprätthållas
Eleverna kan få stöd av läraren genom en lärportal, chatt eller annat kommunikationsprogram. Inget hindrar förstås att  använda utbildningsradion program som komplement eller annan programvara  för de som har digitala möjligheter.

Den fysiska skolan är fortfarande basen
Fördelen med denna modell är att man dagen efter hemarbetet kan följa upp och förankra förståelsen. Den liknar den modell som man använder vid sjukdom eller annan frånvaro. Eftersom denna modell liknar skolarbetet så fördelas ansvaret på flera ämneslärare. Detta möjliggörs genom gemensamma rutiner. För varje hemarbetsdag får elever detaljerade möjligheter, med tidsinsats och instruktion vad de förväntas kunna.

Bilder www.google.com

Resultatet av detta ger färre elever i skolan och varje elev har då fortfarande sin bas i skolan. En modell som mycket väl kan användas även i gymnasieskolan för de elever som behöver särskilt stöd.

Jag menar att arbete på distans veckovis i grundskolan är sämre än den "den tredje modellen" för grundskolans högstadium.  Att använda sig av ett rullande "närvaroschema", med kortare hemarbeten. Så menar jag att man når målen, att antalet elever tunnas ut i skollokalerna och eleverna får undervisning de känner igen hemma.

Distansarbete på högstadiet under längre tider
Helt distansarbete, menar jag, bör undvikas i princip längre perioder, då man som lärare lätt förlorar kontinuiteten.  Visst finns det elever på högstadiet som skulle klara också veckovis bortavaro från skolan. Det här inlägget är inte mitt geniala drag som alla förstår, utan många skolor var redan på det klara med hur man skulle bete sig för en optimal undervisning och lärande. Säkert prövades denna modell redan i våras av flera skolor som kanske drabbades hårdare av corona och convid-19..

Den "tredje modellen" kan också vara en inkörsport och inlärning om man måste ta till fullskaligt distansarbete av nöd senare. Jag menar att denna modell har stora fördelar i grundskolan, där åldersfaktorn gör det svårare att studera på distans för alla elever. Det är viktigt att ha i bakhuvudet att alla elever kanske inte har de digitala möjligheter eller för den delen kunskaperna som krävs för att arbeta på distans. Frågan kan vara känslig då man inte vill att detta ska "komma ut". Trots att Sverige är datortätt och "digitaliserat" så har vi inte nått 100 % ännu.