Önsketänkande - eller blir det bara spår i sanden?

 I pandemins spår är det lätt att falla för önsketänkande. Även så inom skolans sfär, där man prisar elevernas förmåga att studera på distans. Låt vara att man nu är något mera beredd på vad detta innebär. Men att generalisera är en ”farlig väg” för att lugna sitt sinne. I våras sågs bristerna klart uttalade, både hos elever och lärare. Många skolor hade ingen beredskap alls för att bedriva undervisning på distans.

Utbildningsministern
Vi har alla hört utbildningsministerns ord, "att arbeta på distans är inget extra lov!" Man prisar ena stunden elevernas ansvarstagande samtidigt uttrycker man tvivel. Detta dubbla budskap gör ingen människa glad. Det andra man tänker på är generaliseringen, ”nu går vi över till distansundervisning”, som om den vore standardiserad och fungerar likadant överallt. I verkligheten är allt med det avklarat, tycks man mena, från ansvarigt håll. Efter detta läggar man ner mycket energi på att bevisa att distansundervisning är lösningen för alla.

Skolinspektionen
Redan under sommaren hade Skolinspektionen hittat flera problemområden med distansundervisning.

# Betygssättningen är ett problem som skolinspektionen identifierat.
# Det finns också tendenser till att elevernas motivation sviktar.
# Många elever känner sig ensamma hemma framför datorn 
# Svårt att genomföra praktiska moment på distans.

Här finns både administrativa problem och individproblem som man måste ta på allvar och kanske lämna utrymme för nya lösningar över tid. Svårigheter att ge genomgripande stöttning är ett annat problem.

”För de elever som exempelvis har väldigt höga ambitioner. Där är det svårt att avgränsa när skoldagen slutar och vad som är en normal arbetsbelastning. Och eleverna som har social oro i hemmet har svårare. Det lyfter rektorerna, att de elevgrupperna är sårbara. De måste man verkligen ha fokus på i den här situationen”, säger Lars Thornberg Skolinspektionen 2020.

Bilder www.google.com

Lärarnas svårigheter
Lärarna har uppenbara svårigheter menar jag. Att få överblick över elevernas självutvärdering av skolarbetet och deras förståelse av undervisningsmaterialet. Att som lärare, vara utlämnad till detta, att endast kunna utvärdera det material som eleverna skickar in. Visst kommer man en bit på vägen genom olika videokommunikationsprogram, men lärarens överblick i klassrummet faller bort. I lärarnas vardag ingår ju också en visuell faktor, som är mycket viktig för förståelsen och för hjälpinsatser. Genom att läraren ser hur eleven arbetar, eller då denne fastnar på något. Detta är en inte minst viktig faktor i sammanhanget.

En modell är styrkan
En stor svaghet under våren var, när lärarna "togs på sängen", och att lärarna var för sig försökte snabbt uppfinna "hjulet" och skapa en modell  för sig själv och sina elever i utförandet av distansundervisningen. I efterhand har man siktat in sig på detta, då eleven kanske fick 10 olika modeller för kommunikation mm. Erfarenheten av detta är att skapa en modell i kollegiet, så eleverna inte behöver förhålla sig till ett stort antal modeller.

Hemarbete
Det är ju stor skillnad att arbeta hemma som arbetstagare, då man vet sitt uppdrag och vad det innebär och därtill målet för arbetet. Eleverna vet ofta inte till vad undervisningen syftar  eller har den översikt som behövs för att förstå riktningen och var just den lektionen passar in i det övergripande lärandet.

Distansundervisning har också stora fördelar
Distansundervisning och fjärrundervisning har förstås stora fördelar också. T ex kan studenter studera på universitet utomlands, eller här hemma när man inte kan vara på plats på en högskola eller universitet. Jag själv har studerat på distans i ett antal universitetskurser och sett fördelarna. Men jag menar att åldern är en viktig faktor för framgångsrika distansstudier. Distansundervisning kan vara en kraftfull möjlighet om man har mål och medel.

Förslag på elevrutiner
Som lärare måste du vara noga med att instruera dina elever och lyfta fram rutiner som ska medverka till att distansundervisningen blir framgångsrik. Det är en av erfarenheterna sedan vårterminen. Att du som lärare påminner eleverna med tips för utförande är viktigt, då du känner eleverna i studiesituationen. Du kan med fördel färdigställa tipsen och skicka ut dem till eleverna. Eller låta dem hämta på t ex webbplats över tid. Har skolan en lärplattform så används naturligtvis denna. Ex på elevrutiner som framhålls från flera källor..

1. Rutiner.
   Försök att bete er som ni gör en vanlig skoldag: Sätt även rutiner för lunch och raster.
2. Schema.
   Skapa ett schema – gärna med tillhörande bilder – tillsammans. Ange klockslag och aktivitet för hela skoldagen.
3. Mat och sov-klockan.
   Det är extra viktigt att hålla på sov-tider och att gå upp när klockan ringer på morgonen. Att äta vid bestämda tidpunkter är också viktigt.
4. En fast plats.
   Skapa en skolplats i hemmet som helst enbart används till skolarbete. Se till att platsen har en ren arbetsyta och bra belysning.
5. Motion.
   Försök att motionera. Promenader, springturer, danspauser, yoga eller annan hemmaträning är bra skolarbetspauser.
6. Social kontakt.
   Försök hålla kontakten med klasskompisar. Ordna fysiska träffar om ungdomarna är helt friska annars se till att de håller i kontakterna med videosamtal. OBS! Se till att ni följer råd och riktlinjer för pandemin.

Det kan kanske tyckas vara petigt, men det viktiga är att efterlikna skoldagen så mycket som möjligt. Inrätta gärna en e-postkanal, chattkanal för frågor som uppstår kanske efter skoldagen hemma. Kanske tider för ”öppen linje” för direktkontakt. De forskare som tittat på frågorna är eniga om detta som en framgångsfaktor.

Distansundervisning är en utmaning även för läraren
Du som lärare måste göra olika justeringar av din ”vanliga” undervisning, då du inte har den vanliga visuella kontakten från klassrummet. Du kanske är ny undervisare i distansundervisningen? Jag har fastnat för dessa tips:

Förslag:

● Först. Har eleven de digitala möjligheterna hemma? Fråga, undersök instruera.
  Om inte……

● Var noggrann med en tydlig inledning och ett tydligt slut på lektionen. “Det här
ska ni lära er i dag” kan vara en bra början och något som man kan
återkomma till när man ska sammanfatta lektionen. Skapa gärna en s.k. exit-
ticket, d.v.s en kontrollfråga för att ta reda på vad eleverna har lärt sig eller
behöver ha hjälp med. Alltså en arbetsinstruktion för dig som lärare.

● Gör en numrerad lista för vad som ska ske under lektionen som eleven kan
följa. Markera gärna på hur lång tid olika aktiviteter ska ta. Kontrollera med
enklare frågor så att du ser/kan uppfatta att alla elever är “på banan”. Det kan du göra via
en chatt som är bra att använda för att kommunicera och stämma av att alla
hänger med.

● Försäkra dig om att eleverna förstår och hittar i den digitala miljön som ni
arbetar i. Det kan du göra genom att fråga var ett dokument ligger eller om de
ser samma dokument/saker som du ser på din skärm. Ta inte för givet att de
vet hur man gör.

● Skapa gemensamma riktlinjer i arbetslaget i hur ni lägger upp material,
utformar uppgifter och formulerar instruktioner m.m. Om varje lärare uppfinner
sitt eget sätt kan det bli svårt för eleverna att orientera sig och organisera sitt
arbete.

● Vad gör eleven om hen har ”kört fast”?
Hur når jag läraren snabbast?

● Vilka kanaler kan eleven använda och på vilka tider?
Kan jag använda de vanliga kanalerna eller finns ett snabbspår vid akuta problem?

● Hur stöttar vi elever som behöver extra stöd? När och var?
För elever som behöver särskilt stöd. Bör samordnas av skolledningen

● Hur hanterar vi praktiska uppgifter? Var och när?
Bör samordnas av skolledningen

● Fundera även på hur de olika aktiviteterna under lektionerna hänger ihop och hur
de ska arbetas med.

Är det ett material som ska läras in?
Är det ett område som behöver diskuteras?
Är det något eleverna ska ta reda på?
Behövs det skapas förutsättningar för diskussion, kollaboration, instuderingsfrågor?
Hur ska det innehåll som behandlas bearbetas?
Ska de svara på ett antal frågor, skriva en text? 
Överväg om du ska använda en film i stället för att sköta detta vid "svarta tavlan" (Källa: ifus 2020)

VIKTIGT!

Jag repeterar: Viktigt att lärarkollegiet har en gemensam modell för lektionsupplägg, kommunikation och återkoppling och helst bara en "lärplattform" För många lärare med egna modeller skapar onödiga svårigheter för eleverna. Det skapar frågor "vilken lärare var det som ville ha det så här?" Även lärare behöver stöd i arbetet.

Sammanfattning
Som vanligt lönar sig goda rutiner, administrativa åtgärder när man inte har den ständiga kontakten i klassrummet. Jag har tidigare påpekat att det är alldeles för lätt att generalisera och skapa sig en bild som inte är helt sann. Genom att bara uttala distansundervisning, så är allt frid och fröjd, verkar man tycka från ledningshåll.. 

Vi måste alla se distansundervisningen som en utmaning i gymnasieskolan och behandla den som en sådan. Ser man fällor och oklarheter, så har man nått en bit på vägen. En svårighet är att man som lärare inte kan använda sitt vanliga kroppsspråk mm. Dialoger är svårare att upprätthålla i grupp när man arbetar på distans. Spontana frågor i olika sammanhang faller ofta bort.

Till sist: Instruktioner, förklaringar mm kan aldrig bli för många. Var gärna övertydlig!