Förändras ämnesinnehållet i undervisningen genom de olika läroplanerna?

Jag ska i detta inlägga titta lite närmare på de olika läroplanernas och kursplanernas inriktning. Bakgrunden för mig är studien ”Läroplaner under 50 år i grundskolan – en analys”. Området är stort så jag utgår från en översiktlig behandling av den naturvetenskapliga delen av styrdokumenten. Att försöka gå till botten med hela resonemanget ter sig ogörligt, kan jag konstatera. Först några översiktliga rader om läroplanerna i stort med inriktning på en övergripande ansats. Först kan jag konstatera att läroplanernas och kursplanernas mål stöps ibland om med andra uttryck, men i grunden finns innehållet kvar i stora drag upplever jag. Man gör sammanslagningar och andra indelningar som i många fall bara blir kosmetika.

                                                                                   Bilder www.google.com

Läroplanernas inriktning  i stora övergripande drag

Lgr 62 och Lgr 69

Lgr 62 och 69 betonade medborgerlig allmänutbildning samtidigt som kunskapsinnehållet skulle vara okontroversiellt och inte ge upphov till kritiskt ifrågasättande. (Löfdahl 1987)

 Lgr 80 

Lgr 80 beskriver skolans roll som att ge fostran och medborgerlig kompetens. I läroplanen uppmålas samhället som konfliktfyllt; demokratins fortlevnad är inte självklar utan demokratin måste försvaras i skolan. (Löfdahl 1987)

 Lpo 94

Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. 

Enligt Lpo 94 ska undervisningen utveckla elevernas förtrogenhet med naturvetenskaplig kunskapsbildning och färdigheter som att ställa frågor, eller hypotetiska svar, som de sedan kan pröva genom egna experiment.

I läroplanen och tillhörande kursplaner angavs målen som uppnåendemål och strävansmål för årskurserna fem och nio

 Lgr 11

I Lgr 11 betonas faktakunskaperna som får en central roll. Samtliga kursplaner till LGR 11 innehåller beskrivning av centralt innehåll i undervisningen samt beskrivning av kunskapskrav, vilka för årskurs 4–6 och årskurs 7–9 är relaterade till betyg. I och med denna läroplan rubriceras det centrala innehållet utifrån olika kategorier till exempel fysiken och världsbilden och fysikens metoder och arbetssätt. Utredningen ”Vad ska elever lära sig angående naturvetenskaplig verksamhet? blir central.

Jag upplever att LGR 11 vill uttrycka kunskapskraven som en absolut kärna som läraren kan utvärdera med olika matriser. Ibland som synligt beteende, ibland som "synlig kunskap".

Läroplanerna behandlar också elevernas medverkan i lärandet i olika grad

 Översiktlig sammanfattning av elevernas medverkan i de olika läroplanerna
”De tidiga läroplanerna Lgr 62 och Lgr 69 saknar mål om att eleverna ska lära sig ställa frågor, formulera hypoteser eller delta vid planering av undersökningar. Att eleverna ska lära sig formulera frågor beskrivs först i Lgr 80 och förändras till frågeställningar från och med kursplanerna 2000. Från Lgr 80 sker en förskjutning av tyngdpunkten från att tala om ”elevernas egna frågor” till kursplanen 2000, som talar om frågeställningar vilka går att vetenskapligt undersöka. Lgr 11 beskriver dessa förmågor som att eleverna formulerar frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Vetenskapligt undersöka har här förändrats till att arbeta systematiskt” (Anne-Maj Johansson, Per Olov Wickman Stockholms universitet 2012)

Det går lätt att se hur inriktningen i läroplanerna  ”svänger” och kursplanerna inriktas också, efter det politiska klimatet i samhällsdebatten och viljan över tid att ”återställa” delar av innehållet till det jag kallar huvudspåret, dvs med historisk tillbakablick på skolan "Då man lärde sig" som ofta uttrycks i debatten
(Jeanette Henning Kjällström, Sophie Liljemark Höiseth 2010 och  Malin Andersen, Dennis Mårtensson  2011.)

Svensk läroplansteoretisk tradition
Den svenska läroplansteoretiska traditionen brukar anses ha sin grund i Dahllöfs (1967) arbete kring skoldifferentiering och ramfaktorteorin*  med syfte att förklara interaktionen mellan yttre organisatoriska ramverk och undervisningsprocessen. Detta arbete har sedan utvecklats och fördjupats vid flera tillfällen (Lundgren, 1979; Englund, 1990; Östman, 1995).

* Teorin bygger på idén att det finns externa faktorer utanför lärarens direkta kontroll, men som ändå har stor påverkan på hur undervisningen faktiskt gestaltar sig (Urban Dahlöv, Ulf P Lundgren 1968)

 I studien har författarna ” (Anne-Maj Johansson, Per Olov Wickman 2012) ställt två huvudfrågor:

1) Vad ska elever lära sig om att göra naturvetenskapliga undersökningar?

2) Vad ska elever lära sig om naturvetenskapens karaktär?

Den första frågan blir för mig intressant.

 Vad ska eleverna lära sig om att göra naturvetenskapliga undersökningar?
"I de läroplaner som vi studerat skall eleverna utveckla olika färdigheter för att kunna genomföra undersökningar eller experiment. Vilka färdigheter som eleverna skall utveckla varierar i viss grad mellan olika läroplaner. Vi analyserar de olika färdigheterna och begreppen under de rubriker som speglar de successiva stegen av en undersökning”

 1. Att formulera problem/frågor (planering av datainsamling)

2. Genomförande (datainsamling)

3. Att dra slutsatser (tolka data) samt redovisa dessa

4. Ett kritiskt förhållningssätt

(Anne-Maj Johansson, Per Olov Wickman 2012)

 I detta läser jag in också den allmänna bilden av elevaktiva metoder, Problembaserat lärande (PBL) och olika forskningsinspirerade metoder. Där man har denna inriktning i elevmedverkan.

Dock måste sägas att på senare tid har PBL och forskningsinriktade undersökningar fått  stryka på foten till förmån för lärarnas mera historiska undervisningstradition. Jag har inga hårddata för detta annat än observationer av undervisningen. Detta menar jag har sin grund i politiska uppfattningar om skolan och lärande.

Elevmedverkan stärks över tid
Det går lätt att se att man över tidens gång förstärker eleven medverkan i lärandet genom att man förstärker metoden och skapar en undersökningsmodell enligt pkt 1-4. Min uppfattning är att senare läroplaner lutar sig mera mot metoder för undersökningar. Man närmar sig vedertagen forskningsmetodik i de delar som man kan användas i grundskolan. Men vattnar ur forskningsmetoderna i Lgr 11 till att bli systematiska.

Tidigare läroplaner spelar roll i senare läroplaner
Författarna till studien ”Läroplaner under 50 år”, visar på att inriktningen i de olika läroplanerna skiljer sig åt i delar. De framför dock att lärarnas erfarenheter och kunskaper av tidigare läroplaner spelar in på genomförandet av undervisningen.

 ”När nya läroplaner introduceras i grundskolan påverkas undervisningsinnehållet även av andra faktorer. Tidigare läroplaner kan till exempel påverka implementeringen. Även om specifika mål är borttagna från en ny läroplan, kan dessa fortfarande vara en del av lärares erfarenhet och tolkning av läroplanen (Muschamp, 2011). Det är därför viktigt att tydliggöra förändringar i läroplanerna genom att jämföra dem - Läroplaner och vilka konsekvenser de kan ha för arbetet i skolan. Studien kan också stödja kritiska diskussioner av läroplaner för välgrundade framtida val av mål, syften och innehåll”. (Anne-Maj Johansson, Per Olov Wickman 2012)

Författarna till studien behandlar tidigare läroplaners inverkan i senare. Frågan är intressant, då man inte kan vara säker på att nya läroplaner implementeras till fullo på klassrumsgolvet. Den enskilde läraren ska anpassa lärandet till de enskilda eleverna säger styrdokumenten, ofta i "lokala kursplaner" (Malin Andersen, Dennis Mårtensson  2011). Då kan det vara lätt att fortsätta enligt tidigare erfarenheter och ämnesinnehåll som man av erfarenhet vet fungerar och välja bort andra delar, för en viss typ av inlärningssvårigheter eller allmänt lärande som exempel.

 Författarna till studien säger i slutorden
”Sammanfattningsvis kan sägas att det under 50 år har skett betydande förskjutningar i svenska läroplaner beträffande vad elever ska lära sig om naturvetenskaplig verksamhet. Sannolikt kan man förvänta sig nya förskjutningar i framtiden. Dessa förskjutningar av kommande läroplaners mål behöver vara grundade på tidigare erfarenheter av läroplaners mål och dess konsekvenser för undervisningen”.(Anne-Maj Johansson, Per Olov Wickman 2012)

Frågan jag ställde i rubriken Förändras ämnesinnehållet i undervisningen genom de olika läroplanerna? Det är inte så enkel att utreda. Det går att se att det finns förändringar i de olika läroplanerna textmässigt, men att härleda det till de genomförda undervisningsmomenten är svårare att bevisa, menar jag.

Inom pedagogiken kommer man alltid tillbaka till frågan: Är det vägen eller slutresultatet som är det viktigaste i lärandet?

Källor
Anne-Maj Johansson, Per Olov Wickman  2012 ”Läroplaner under 50 år i grundskolan – en analys” )

Bengtsson, J. & Lundgren, U.P. 1968: Modellstudier i utbildningsplanering och analyser av skolsystem. (Utdrag)

Jeanette Henning Kjällström, Sophie Liljemark Höiseth 2010 "Utbildning och ideologi -en komparativ analys av medborgerlig och politisk bildning i en svensk respektive kubansk kontext"

Malin Andersen, Dennis Mårtensson  2011 "Lokala kursplaner, en politisk nyck?

Dahllöf 1967 "Skoldifferentiering och undervisningsförlopp"  (Utdrag)

Skolverket, Kursplaner