Kan man påverka skolan uppifrån?

I mitt förra inlägg behandlade jag innehållet i undervisningen ”på klassrumsgolvet” och diskuterade om läroplansförändringarna implementerades i klassrummen? Många med mig ställer sig frågande till om det går att förändra skolan från ”skrivborden” på Skolverket?

”Trots alla förändringar går det ändå konstatera att likvärdigheten i svensk skola fortsatt att minska medan resultatskillnaderna ökat. Institutionella strukturer står ofta opåverkade från reformer och direktiv från ovan, glappet till realiseringsarenan där elever och lärare befinner sig är svindlande stort”. (Martin Eksath 2020, doktorand inom utbildningsvetenskap på Malmö)

Förklaringarna till varför reformer och förändringar inte fått den effekt man tänkt sig är många. Trots allt är inte skolan i Sverige en enhet utan en mängd skolor i 290 kommuner med helt olika förutsättningar och möjligheter. Att man betraktar skolan som om den vore en enda enhet är förstås praktiskt genom en förenkling i tanken.

Bilder www.google.com
Är det så enkelt att skolan helt enkelt inte lämpar sig för ovanifrån skapade konstruktioner?

Man vill skapa rationalitet, man har en övertro på dokumentation och tillämpar styrningsprocesser som i mina ögon, ”skjuter förbi målet”. En stor del i detta menar jag är att man i grunden inte förstår lärarnas profession. Då denna inte helt följer den smala  akademiska traditionen. Lärarens yrke är i högsta grad tvärvetenskapligt och har sin grund i flera vetenskapsteorier. Om man inte har god insikt så kan man inte skapa funktionella förklaringsmodeller. Lärarna ska ju "bryta ner" styrdokumenten till effektiva lärandesituationer för eleverna, vilket man sällan tar med i beräkningen vid förändringar.

”I studien redovisas en stor enighet bland lärarna om att reformerna påverkat deras arbetsvardag i form av tidsbrist, ökad arbetsbörda och mer stress. Andra forskare visar också på ett samband mellan de krav, på effektivitet och kvalitet som följer med globaliseringen och krav på skolförändring och ökad stress bland lärarna”. (SKOLVERKETS AKTUELLA ANALYSER 2013)

”Det är ett känt mönster från utvärderingar inom utbildningsområdet att mer omfattande reformer behöver tid för att komma igång, för att få uppslutning och, inte minst, för att få genomslag i praktiken. Inom skolområdet tar det ofta 10–15 år, ibland ännu längre, innan man ser resultat av beslutade reformer”. (Skolverket 2013)

Om vi tittar på frekvensen med nya läroplaner så visar tiden mellan de olika planerna att när de beräknas vara implementerade och "i full drift " då införs en ny läroplan. Lgr 94 är möjligen undantaget där man haft chans att få genomslag, men det är dock det enda exemplet

Grundförutsättningarna skiftar

En statlig utredning från 2019 (SOU 2019:40) visar på att förutsättningarna för skolor skiftar. Om man ser svensk grundskola som en enhet i tanken och agerar utifrån detta så blir det fel. Om man stoppar in indata som präglas av generalisering så får man utdata som präglas av detsamma.
”Det är otvetydigt att skillnaderna i elevresultat mellan olika skolor har ökat trendmässigt under flera decennier. Det är också uppenbart att skolor har blivit betydligt mer socialt segregerade under denna period”. (SOU 2019:40)
Som de flesta vet så ska  meritvärdet spegla det resultat som skolan ger kunskapsmässigt. Meritvärdet är ett statistiskt mått som används av skolmyndigheter för att påvisa samlat elevresultat mm

”Kvalitetsskillnaderna mellan kommuner är tydliga. Storstadskommunernas skolor har högre mervärde än landsbygdens skolor. Skillnaderna har dessutom tilltagit över tiden, vilket har drivit isär”. (SOU 2019:40)

Meritvärde ett trubbigt instrument
Flera forskare har pekat på svårigheterna att identifiera skolnivåeffekter (se t.ex. Manski, 1993; Moffitt, 2001; Angrist, 2014) "mått  på effektivitet” av skolans insatser. 

Generaliserad bild av skolan
När man ska försöka förändra skolan och ämnesinnehållet måste man ha god kunskap om vad som händer i vardagen på klassrumsgolven. Många ansatser faller redan innan man har börjat om man har en bild av skolan som inte speglar verkligheten. Man förstår tydligen inte att förändringarna måste innefattar lärarna från start, deras lärarutbildning/ erfarenheter och den enskilda ”skolans syn” på hur man genomför uppdraget måste vara en viktig aspekt

Kan man påverka skolan uppifrån?
Frågan Kan man påverka skolan uppifrån? är intressant. Frågans svar blir nej, menar jag, om man inte involverar de som ska genomföra undervisningsuppdraget. Endast de yttre ramarna för skolan finns på alla skolor genom styrdokumenten. Men skolans möjligheter att leva upp till dessa skiljer sig markant åt. Innehållet präglas av tillgång på behöriga lärare, hur många obehöriga man har, elevsammansättning, ekonomiska ramar, lokaler, skolornas lokala styrning och ledning.

Min slutsats i denna fråga är klar. Ingen pålaga pålagd på skolorna uppifrån kan skapa en jämlik, likvärdig skola utan att de som arbetar i skolan kan bidra med ”verkligheten” och verklighetens syn på verksamheten. Att alla läroplaner hittills har fått omarbetats och kompletteras talar sitt tydliga språk. Det är ingen framkomlig väg att lägga en läroplan och kursplaner som en ”filt över hela grundskolan” och tro att allt blir likadant under denna. Vi har haft denna visdom minst 50 år, men ingen verkar förstå detta på allvar.

Källor

Hargreaves,  Andy  Läraren  i  kunskapssamhället
Martin Eksath 2020 Jämlikheten i skolan
Poppleton, P. & Williamson, J. (Eds) (2004) New Realities of Secondary Tachers’
SOU 2019:40 - Utredning
Skolverket 2013 Forskning om skolreformer och deras genomslag