Styrdokumenten och "ordning och reda"

Jag har i två tidigare inlägg behandlat undervisningens ramar och lärarnas möjligheter i skolan. I detta inlägg fokuserar jag på dolda faktorer som inverkar på styrdokumentens presenterade innehåll.

Lärarnas avgörande om undervisningsinnehållet
I en studie säger Gidlund och Lundell Samuelsson 2017. Att de flesta lärarna i studien har någon gång eller ständigt organiserat ämnet utifrån lokala avdelade kunskapsområden. Lärarna anser att det finns en hel del möjligheter både för sin egen och elevernas vinning. "Undervisningen får en röd tråd och lärarna kan lättare se en progression i elevernas utveckling samt att eleverna får större möjligheter att nå högre kunskapskrav. Svårigheter och ramfaktorer som lärare nämner i studiens resultat är främst kopplat till lokaler, personal och tidsbrist".

Kunskapsområden följer nödvändigtvis inte styrdokumenten i alla delar är min erfarenhet. Ofta hindrar tid, lokaler och ekonomiska möjligheter att använd styrdokumenten som det är tänkt. Riktlinjen blir "Vi gör vad som går att göra" med våra förutsättningar. Att inte följa styrdokumenten är ingen vald sak, utan man tvingas att frångå dessa av de anledningar som nämnts ovan.

Likvärdighet
”Skolsystemen har formats för att möta olika statliga behov likväl som enskilda klasser eller individers behov samt att skolan måste formas för likvärdighet. Undervisningsprocessen formas av ramarna som möjliggör samt omöjliggör olika undervisningsprocesser, de är inte orsaker till ett bestämt utfall”. ( Ulf P Lundgren 1999)

Bilder www.google.com

"Ordning och reda"
Det finns andra delar som inverkar på utförandet av undervisningen, men som ofta inte nämns i debatten. Ett slagord finns förstås, "ordning och reda". Att jag tar upp dessa konflikter i samband med resonemanget om styrdokumenten och undervisning är för att de också inverkar menligt på dessa.

Konflikter i skolan tar tid från undervisningen då de hanteras på undervisningstid
Av och till inverkar konflikter också på undervisningen och ställer ibland stora krav på läraren för en effektiv konfliktlösning. Jag behandlade tidigare ramfaktorteorin som omfattar yttre ramar som påverkar i skolan och som lärarna inte kan påverka i undervisningen. 

Att jag tar upp olika konflikttyper beror på att de ofta tar tid att lösa och att de kan inverka menligt i undervisningssituationen. Jag tror att om man benar ut olika typer kan man komma en bit på vägen. Här är några  exempel på insikter och "lösningar", eftersom man i läroplanssammanhang inte lägger så stor vikt vid dessa. De försvinner under rubriken "ordning och reda", som indirekt är en negativ och "anklagande" benämning.

Koopterande samtal
I en konfliktsituation där läraren talar med de olika parterna är koopterande samtal att föredra, det vill säga, samtal där båda parterna får komma till tals och inga slutsatser dras innan alla har fått säga sitt. Detta tar ofta avsevärd tid att reda ut tills alla är "nöjda".

Dominerande samtal
En annan väg att gå är dominerande samtal där läraren bestämmer agendan, vad som har hänt och hur den ska lösas. Detta är något som inte förespråkas av någon eftersom  dominerande samtal ökar risken för olösta konflikter som kanske  kommer att "ligga och pyra" under längre tid.

Destruktiv konflikthantering.
I praktiken finns ofta inte den tid som behövs för att gå till botten med konflikten utan läraren tvingas till ett dominerande samtal med de inblandade och bestämmer vad som ska göras och hur det ska göras. Det lägger förstås ”locket på” för stunden men det löser sällan konflikten.

Inom dessa konflikter ryms förstås också mobbning i olika skepnad. Även om allt då försiggår utifrån ett maktförhållande.

Manipulerande strategier hos elever
Elever använder sig i skolan ibland av olika strategier för att utmärka sig över varandra och läraren, så kallad positionering (Colnerud, 2004). De kan positionera sig i gruppen med hjälp av manipulativa strategier. Detta kan innebära att de får med sig andra elever i ett översitteri genom exempelvis sänkningar och perverterad empati*. De manipulativa strategierna är de bärande delarna i mobbningens maktspel, (Thors 2007)

* Perverterad empati hos elever, beskrivas som förmågan att leva sig in i en annan elevs känslor för att på så sätt utnyttja de svagheterna

Socialiseringsprocessen
I skolans värld pågår det varje dag, en socialisationsprocess, mellan elever och lärare. Detta är ett komplext arbete för bägge parter (Wrethander, 2004). Elever använder sig i skolan av olika strategier för att utmärka sig över varandra och läraren, så kallad positionering (Colnerud, 2004,).

De kan positionera sig med hjälp av manipulativa strategier, alltså att de får med sig andra elever i sitt översitteri genom exempelvis sänkningar och perverterad empati som nämnts tidigare. De manipulativa strategierna är de bärande delarna i mobbningens maktspel, (Thors 2007)

Konflikter och konfliktlösning behandlas sällan i lärarnas arbete, när man ska beskriva detta.. Åtminstone inte på ett offentligt sätt av skolansvariga, upplever jag. Oftast försöker man göra dessa konflikter till enskilda händelser som sammanhänger med personer, dvs lärare och deras förhållande till eleverna, är min erfarenhet.

Konfliktlösning
Alla vi lärare vet att dessa konflikter kan bli allvarliga och omfattande. Ser jag tillbaka på min lärarutbildning så nämndes inte konflikter i klassrummen mer än som ”pratighet” ”svårt att sitta still mm”, inte hur man kunde gå till väga och lösa dessa. Ända till dags datum får lärarna i huvudsak lära sig detta själva, genom erfarenhet eller med hjälp av psykolog eller kollegors erfarenheter. Dock är det inte ovanligt att läraren får tillbaka "problemet" i sitt "knä" igen efter en "elevvårdsrunda".

Största hindret
Största hindret att implementera styrdokumenten är brist på tid säger många lärare. Andra hinder är lokaler och ekonomi, men även personalbemanning. Jag menar också att konflikter är en stor bov när det gäller att hindras använda styrdokumenten fullt ut. Här blir oftast erfarenhetens väg som grundar sig på erfarenhet och hur man undervisat tidigare.

Man brukar lägga blicken på ”klassrumsklimatet” som beskrivning på hur elever och lärare förhåller sig till varandra. Man förespråkar ett ”öppet och förlåtande klimat”. Detta berörs inte i styrdokumenten som någon viktig faktor menar jag. Indirekt kan man inläsa det mellan raderna.  Här är faktorer som faller under rubriken ”fallenhet för yrket”, förmåga att läsa olika tecken hos klassgruppen mm. Lite hjälp kan man få i separata handledningar förstås och av skollagen.

Implementering av styrdokumenten
Sammantaget i mina tre inlägg har jag försökt ta upp faktorer som gör att styrdokumenten blir svårare att implementera i skolan. Att ändra kursplaner och fila på läroplaner över tid blir föga framgångsrikt, då man inte frågar sig ”Varför kan styrdokumenten” inte bli som det var tänkt från början? Att joxa på ytan över tid blir bara ”tomluftsarbete” som sysselsätter skolmyndigheter, menar jag.. Samtidigt som man blundar för andra realiteter i verklighetens skola, anser jag

Källor
Fors, Zelma & Nilsson, Kristoffer (1995), Makt maktlöshet mobbning.
Gidlund Julia och Lundell Samuelsson Anna  2017. Styrdokumenten inte alltid det viktigaste
Lundgren, Ulf P. ”Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering.” Pedagogisk forskning i Sverige, 1 (1999):31-41.
Thors, Christina, Bäckström, Claes (2007). Utstött: en bok om mobbning