Behöver skolan böcker för läsbarheten?

 Kulturföreträdare har sedan lång tid ansett att böcker är en nödvändighet i skolan, både för att inhämta information och som upplevelse. Ibland spetsar man till det och säger att böcker inte behöver någon ström och kan användas överallt, vilket ger fördelar när man ska lära.

”En skola utan böcker är en korkad skola. Det är också en olikvärdig skola där lärarna inte ges möjlighet att bedriva god undervisning på grund av bristen på läromedel”. (Göran Greider chefredaktör Dala-demokraten 2021)

Göran Greider säger vidare:

”Svensk skola har inte bara blivit en absurd marknadsskola. Den har blivit en korkad skola, en anti-bokskola. Pressade lärare kämpar på. De kompendier de sätter samman är ofta säkert bra, men någon likvärdighet blir det inte och kommunerna undkommer de självklara satsningar de borde göra”

Bilder www.google.com

Olika källor
Diskussionen om skolböcker eller digitala källor har varit en allmänt förekommande diskussion bland politiker och skolföreträdare. De har ofta ställts mot varandra inte så ofta uttalade som samverkande källor.

Är digitala källor lika bra som tryckta?
Man vet av forskning att läsa på skärmar är ”svårare” än att t ex läsa en bok. Det beror inte på skärmen som sådan utan elevens möjligheter att ta till sig informationen. Man framhåller dock faktorer som är fysiska speglingar på skärm, blåljuseffekter mm tillsammans med andra förklaringar.

”De flesta människor föredrar att läsa texter på papper framför att läsa på datorskärm. Ofta säger man att det beror på störande blänk från skärmarna, men enligt norska forskare finns andra förklaringar. Främst är att den fysiska kopplingen mellan texten och mediet försvinner.” (Forskning & Framsteg 2009)

Forskningen

När det gäller att komma ihåg vad man läst ger elektroniska medier inte samma stöd som tryckta böcker. När du läst något i en bok kan du ofta komma ihåg saker bara. genom att se omslaget säger Anne Mangen, professor vid Universitetet i Stavanger.

Diskussionen rör oftast informationsläsning och hur olika källor inverkar på minnet, beroende på var den är inhämtad. För att kunna få framgång med digitala källor måste man vara medveten om fördelar och nackdelar.

“The way the media affect reading comprehension outcomes is still unclear. Several researchers have explained screen inferiority under some conditions as being due to people's stronger inclination toward shallow work in digital-based environments than in paper-based ones particularly when the task design indicates its legitimacy, as when working under a limited time frame legitimacy, as when working under a limited time frame”. (Annisette & Lafreniere, 2017; Wolf & Barzillai, 2009).

Alla faktorer som inverkar på digital läsning och skillnaden när man läser tryckta källor är inte helt klarlagda. Dock finns en klarlagd faktor, nämligen tidsfaktorn. Tar man hänsyn till denna så är tryckta källor bättre än digitala.

 ”Vi tror att det handlar om metakognitiv förmåga, när du är tidsbegränsad så måste du bestämma vad du ska göra och hur lång tid du ska ägna åt varje text. Flera studier visar att människor ofta överskattar sin förmåga när de läser på skärmar – människor tenderar helt enkelt att tro att de förstår mer än vad de gör. Den här överskattningen är ännu starkare när det kommer till tidspress”, (Pablo Delgado 2000–2017)

 Fördelarna med pappersbaserad läsning gällde både när det kom till informativa texter och en blandning av dessa och skönlitterära texter. Däremot så märktes ingen skillnad mellan pappersbaserad och digital läsning när det kommer till enbart skönlitterära texter, säger han vidare

 ”Det här är också i linje med hypotesen om ytlig läsning. Informativa texter är mer krävande, de kräver mer kognitiva resurser”, säger Pablo Delgado.

Slutsatser som jag dragit

När det gäller val av media för att inhämta lärdomar är det viktigt att man vet hur man bör hantera digitala och tryckta källor.

# Informativa texter är mera krävande att inhämta digitalt
# Tidsfaktorn är mycket viktig vid informationsinhämtning
# För många elever är tryckta källor bättre, då det finns en fysisk koppling mellan texten och mediet. (Digitala möjligheter inbjuder till att ”hoppa” mellan texter)
# Människor överskattar ofta sin förmåga när de läser på skärmar – människor tenderar helt enkelt att tro att de förstår mer än vad de gör
# Digitala källor är bra för att t ex få fram aktuella uppgifter om något, eller när det gäller nya aktuella forskningsfält som exempel
# Minnesfaktorn ger olika effekt enligt forskningen beroende på källa.

Stress påverkar eleven
Som man tidigare konstaterat är stress och tidsbrist faktorer som också inverkar negativt på hjärnan och minnet, men de kan även bli hälsoproblem i det längre perspektivet. Det är alltså alltid viktigt att ha tidsfaktorn i minnet som undervisare i alla undervisningssituationer.

"Tidigare forskning har visat att kronisk stress försämrar beteenden som den här delen av hjärnan styr, som mental flexibilitet och uppmärksamhet. Men lite är känt om de konsekvenser som stress skapar i den här delen av hjärnan, på lång sikt. Särskilt hos unga, då hjärnan är mer känslig för stressfaktorer", säger författaren till studien,  säger Zhen Yan, från State University of New York 2019. (SVT 8 mars 2012)

Arkitektkopia 2019 /  Grafikskolan hänvisar till forskningen och säger vid utarbetande av digitala alster.

 # Analyser visade att läsförståelsen kunde påverkas negativt om läsaren behövde skrolla när de läste digitala texter. De som läste icke-skrollande texter överträffade de som behövde skrolla.

# Digitala medier kräver mycket mer av läsaren i form av att kunna söka och navigera, tänka kritiskt och kunna göra flera saker samtidigt. Detta kräver en högre grad av uppmärksamhet och kunskap som inte är utvecklad hos barn och vuxna när de enbart läser digitala texter.

 # Användare är vana att skumma igenom digitalt innehåll vilket kan leda till svårigheter att ta in mer komplicerat material.

Läraren står alltid inför dilemmat vilka medelman bör använda för största effekt och förståelse. Oftast så är det en kombination av tryckta och digitala källor som ger helhetsbilden. MEN en försvårande faktor är alltid att sovra och hitta en överblickbar information med digitala källor. Mängden information är alltid ett hinder för yngre elever och elever i behov av särskilt stöd.

 Källor

Annisette Kathryn D & Logan E Lafreniere,  2009, 2016, 2017, Social media, texting, and personality: A test of the shallowing hypothesis

Arkitektkopia 2019  /  GRAFIKSKOLAN 

Forskning & Framsteg 2009, ”Därför är det jobbigt att skärmläsa”

Mangen, Anne University of Stavanger, The Reading Centre, Studies Literary reading on paper and screen,

Mangen, A., Walgermo, B. R., & Brønnick, K. (2013). ,Reading linear texts on paper versus computer screen: Effects on reading comprehension. International Journal of Educational Research, 58, 61–68. https://doi.org/10.1016/j.ijer.2012.12.002.

Pablo Delgado, Cristina Vargas, Rakefet Ackerman, Ladislao Salmeróna, (2000–2017), A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension