Distansundervisning – bara undervisningsuppehållande verksamhet?

En pandemi drabbar en hel befolkning, men med erfarenhet olika svårt. I pandemins början höjdes röster för att stänga skolor med omedelbar verkan. Man ansåg till en början smittorisken för eleverna som hotet från gemene man. När folkhälsoexperterna menade att barn och unga skulle gå i skolan som vanligt, så uttalade sig politiker och högröstade förståsigpåare att detta var vansinne. Gränsen för att studera hemma drogs vid unga vuxna, dvs gymnasieåldrarna. Till en början förstod inte så många att det fanns betydande hälsorisker utanför själva smittan även där, upplever jag. 

Det blev då lätt  från skolmyndigheter att införa nationell distansundervisning på grund av smittorisken, på kort varsel. Trots att inget till en början kunde vara förberett för sådan undervisning på gymnasiet och till viss del grundskolans högstadium. Men eftersom man inte såg något annat val, så infördes detta. Vi har redan nu facit på hand genom ett antal forskningsartiklar och undersökningar, vad detta innebar. Globalt har det drabbat många barn och unga i världen.

”Enligt vår rapport har 463 miljoner skolbarn haft svårigheter att ta del av distansundervisningen. Det här är omkring vart tredje skolbarn i världen”
(Tarmo Heikkilä, Unicef 2020)

Bilder www.google.com

I de rika länderna har man klarat distansundervisning bättre än i utvecklingsländer. Men även här har man nu mera förstått vikten av ett socialt sammanhang och kommunikationens viktiga roll i lärandet.

”Den största utmaningen för skolor har varit att upprätthålla den mer informella kommunikationen mellan elev och lärare”,( Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare. 2020)

Ett socialt sammanhang för lärande
Pandemin har säkert givit gemene man en vink om det sociala sammanhanget och interaktionens betydelse, för lärandet genom erfarenhet, inom den egna familjen. Jag menar att man fokuserat från politiker och andra på fakta och faktakunskap, betyg som den viktigaste faktorn, om man tolkar uttalandena. Det man nu förstår, som utestående, är hur viktigt det är att samla elever till ett gemensamt lärande i skolan. Vi kan ju inte förklara bort att man i mer än 400 år haft skolor av något slag, där elever haft en lärmiljö tillsammans..

Yngre barn som inte kan gå i skolan av pandemiskäl uttrycker spontat, ”jag längtar till skolan”. Är detta ett uttryck för "att slippa" , svårt skolarbete, läxor och att traggla saker? Det som gör att man trivs i skolan är det sociala sammanhanget. Jag vill påstå att samvaro med andra är förutsättningen för ett effektivt lärande. Detta visar också all forskning och erfarenhet, så min slutsats är lätt att dra.

Distansundervisningens svagheter
Distansundervisningens svaghet är den informella kommunikationen som ju är ”motorn” i lärandet. I skolan sker interaktionen på flera plan, mellan elev och lärare och mellan elev och elev. Flera plan finns då för att ta åt sig kunskap, lärande och befästa dessa.

Elevröst i pandemin från gymnasieelev
”Tekniskt sett fungerade distansen bra, men det är inget jag vill uppleva igen. Man förlorade känslan av att vara en del av gemenskapen på skolan och det blir mycket större risk att man inte jobbade på lektionerna. Det blev svårare att hänga med på genomgångar och man orkade inte be om hjälp på samma sätt som man gör i klassrummet. Det som var positivt var att man kunde sova lite längre” (Nils Ehrnborg 2020, refererar till en av gymnasieeleverna  i sin undersökning)

Eleverna uttryckte allmänt efter våren 2020 (gymnasiet)
Allmänt vet man att teknikproblem skapar sämre förutsättningar för inlärning (exempelvis dåligt ljud eller bild. Eleverna påtalar följande som problem:

 Lägre studiemotivation
 Koncentrationssvårigheter (svårare att hänga med i undervisningen)
Saknar kontakten med klasskamrater och skolmiljön
Till en början dålig planering av lärare. (Oförberedda lärare)
 Sämre möjligheter till stöd och hjälp från lärare (särskilt när det gäller mer praktiskt inriktade skolämnen och för särskilt stöd) 

Sammantaget uttryckte eleverna tvivel om att distansundervisningen var lika effektiv som när de var i skolan.

"Beslut om distansundervisning måste vara en sista och temporär utväg". (Sveriges generalsekreterare UNICEF Pernilla Baralt,)

Det finns ändå ljuspunkter
De som vill måla allt i svart anger att distansundervisning är bortkastad tid. De som är optimister ser allt i vitt och menar att eleverna lär sig lika mycket med distansundervisning. Sanningen ligger någonstans mitt emellan tror jag och att allt är mycket individuellt.

”Jag vill tro att elever på gymnasiet klarar av att hålla en bra studiedisciplin under en period. Skulle det vara så att man inte får med sig allt nu, så tror jag att det går att reparera. Jag tror inte att det här spelar så stor roll att det kommer försämra möjligheterna för eleverna att klara sig i framtiden eller inte. Det som eleverna förlorar nu är kunskaper som man kan arbeta hem i senare studie- och arbetsliv”, (Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet 2020).

Bara undervisningsuppehållande verksamhet?
I den tillspetsade rubriken till detta inlägg finns orden ”bara undervisningsuppehållande verksamhet” med vilken jag vill uppmärksamma att distansundervisning och närundervisning inte blir den samma. (Se källor) Jag menar liksom forskare att distansundervisningens innehåll bör följas upp senare på ett individuellt plan genom utvärderingar, när man åter är i skolan. Jag vill ändå ställa frågan, vad skulle man gjort i stället för distansundervisning? Som vanligt gäller, kan man inte göra det bästa så får man göra det man tror är det näst bästa.

”Det är viktigt att lärare systematiskt utvärderar vad det är som man inte har kunnat arbeta med i undervisningen – så att man vet exakt vad det är man behöver gnugga lite extra på när man väl kan ha ordinarie undervisning igen” (Christian Lundahl 2020) 

Betygen
”Om situationen kvarstår till sommaren så kommer det att bli tufft att bedöma eleverna lika rättvist” (Christian Lundahl 2020) 

Vilka lärdomar har man i skolorganisationen dragit av distansundervisning.

# Elevernas ålder spelar in
# Distansundervisning kan inte jämställas med närundervisning
# Svårt att följa med i elevernas studier när de studerar hemma
# Utvärderingar löpande av elevernas framsteg och förståelse är viktiga
# Kommunikationen är mycket viktig, både formell och informell.
# För att stärka distansundervisningen är lärarnas kompetens viktig
# Uppföljning av undervisningsmoment som förekommit på distans när eleverna är tillbaka i skolan
# Ändamålsenliga digitala möjligheter med support alldeles nödvändiga
# Alternativ för de som inte har de digitala möjligheterna måste arbetas fram. Olika alternativ.
(Se källor)

 I pandemins början
I pandemins början drog man gränsen vid gymnasieåldrarna med betydelsen unga vuxna. Där man ansåg att eleverna åldersmässigt skulle kunna studera själva på distans med stöd av lärare. När man sedan var tvungen att stänga grundskolornas högstadium på flera skolor tillfälligt, så såg man allt i sin vidd. Att låta dessa elever studera längre perioder på distans är inte görligt, anser man.

Man gjorde vanligen till en början ett kort stopp på drygt en vecka, för att sedan skapa någon typ av smittsäker skolgång i skolan för högstadieelever. Ofta då som ex årskursvis vistelse i skolan medan övriga studerade hemifrån, allt enligt någon typ av växelläsning i skolan. 

 På senare tid har man allmänt förstått att det är en modell som man bör tillämpa även på gymnasierna för att säkerställa undervisningens kvalitet, om man inte helt kan gå tillbaka på heltid.

 ”Folkhälsomyndigheten bedömer sammantaget att nackdelarna för eleverna med fjärr- och distansundervisning är betydande, och att närundervisning på plats i skolan är bättre för elevernas kunskapsinhämtning och hälsa”. (Folkhälsomyndigheten 2021)

 Sammantagna lärdomar

# En del undervisning kan göras på distans med framgång
# Skolan som social plattform är viktigare än man tror, inte bara för kunskapsinhämtningen
# Växelundervisning i tex i pandemitider är effektivaste lösningen om man inte kan ha hel närundervisning
# Kommunikationen, den formella och informella, mycket viktig för lärandet över tid
# Distansundervisningen måste följas upp och befästas då man inte som lärare kan följa upp hela utvecklingen och förståelsen på avstånd

Som vanligt är utvärderingar a och o om man ska nå framgång. Viktigt att påvisa positiva och negativa aspekter, så man kan om möjligt radera eller minska de negativa sakerna.

Källor

Baralt Pernilla UNICEF Sveriges generalsekreterare 2020, "Distansundervisning sista utvägen"

Ehrnborg Nils 2020, Så upplevde eleverna distansundervisningen

Folkhälsomyndigheten 2021, "Bättre med närundervisning"

Grönlund Åke, Örebro universitet Handelshögskolan 2020, Skolans fjärrundervisning under Coronapandemin 2020

Heikkilä Tarmo UNICEF 2020, "Svårigheter med distansundervisning"

Lundahl Christian, Professor pedagogik Örebro universitet 2020, Så påverkar corona kunskapsinlärningen

Skolporten 2020, Inte bara negativt med skola på distans

Åkerfeldt Anna. Doktorsavhandling i didaktik vid Stockholms universitet 2014, En studie av kunskapsrepresentationer i en digitaliserad skola