Extra anpassningar finns de i verkligheten?

 Alla elever har rätt att ingå i ett sammanhang i skolan. Det fastslås i internationella och nationella lagar och förordningar. Jag har tagit upp diskussionen och underlaget med ”extra anpassningar” i ett tidigare inlägg för elever i behov av stöd, det jag kallat ”särskilt stöd light” som är tänkt att ingå som åtgärder inom elevgruppens ram. Verkligheten är ofta en annan.

”Samtidigt tilltar huvudmännens ekonomiska besparingar runt om i Sverige. Dessa nedskärningar leder till att resursskolor läggs ned, elevassistenter försvinner och det särskilda stödet minskar”. (Fredrik Sandström, svensklärare 2021)

Min och många andra lärares upplevelse, säger Fredrik Sandström, är att andelen elever med extra anpassningar ökat markant de senaste åren, ungefär i samma takt som minskningen av resurspersonal och speciallärare. Vid sidan av själva undervisningen följer ökade dokumentationskrav. Detta är en ekvation som inte går ihop. Detta vet alla lärare som nu har till uppgift att hjälpa alla elever i klassgruppen. Ingen är betjänt av en utpräglad skrivbordsprodukt, som jag menar detta är.

Bild Skola och samhälle

”En del skolor vittnar om listor med extra anpassningar som i olika kategorier uppgår till fler än hundra olika valbara anpassningar. En praktik präglad av en mekanisk byråkrati med förtryckta besiktningsprotokoll har uppstått. Denna praktik leder skolan längre bort ifrån det huvudsakliga syftet, nämligen det hur vi kan bemöta och förhålla oss till eleven på bästa sätt.” (Fredrik Sandström 2021)

Ibland behöver en elev stöd i skolan utöver det vanliga. Det kan ske i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd, säger skolverket.

Några exempel på extra anpassningar enligt Skolverket

• ett särskilt schema över skoldagen
• ett undervisningsområde förklarat på annat sätt
• extra tydliga instruktioner
• stöd att sätta igång arbetet
• hjälp att förstå texter
• digital teknik med anpassade programvaror
• anpassade läromedel
• någon extra utrustning
• extra färdighetsträning
• enstaka specialpedagogiska insatser.
  (Skolverket)

De tänkta åtgärderna är förstås helt i linje med att möta den enskilde eleven. Problemet uppstår för den ”ensamme” klassläraren eller ämnesläraren i skuggan av ekonomiska hänsyn som ofta drabbar de extra resurserna, med t ex brist på speciallärare och specialpedagog.

Flera av de förslagna extra anpassningarna blir i mina ögon ganska tidskrävande. Med en ensam lärare i klassrummet ”tas tid” från övriga elever. Som jag ser det är det nödvändigt med tillskjutande personalresurser för att leva upp till det uppsatta målet. Eller att man i organisationen arbetat in högre lärartäthet som har pedagogiska insikter. Då kan man nå en bit på vägen.

Bilder www.google.com

Utvärdering
Det är viktigt att utvärdera vidtagna åtgärder för att mäta effekten och möta framtida krav.

Checklista – Utvärdering av extra anpassningar (Specialpedagogiska skolenheten)

1.
A. Den undervisande pedagogen ansvarar för att utvärdera extra anpassningar i sitt ämne.

B. Om eleven har ett övergripande stöd i alla skolämnen så ansvarar mentor för att utvärdera de övergripande extra anpassningarna, i samråd med berörda pedagoger.

2.
Den ansvarige pedagogen utvärderar med elev och vårdnadshavare för att se om insatserna är effektiva eller om de måste förändras. Utvärderingar bör ske fortlöpande.

3.
 Ansvarig pedagog fattar beslut om vilket av alternativen nedan som följer efter utvärderingen. Pedagogen markerar aktuellt alternativ med ett kryss.

Alternativen är:

 - Nya extra anpassningar dokumenteras.

- Extra anpassningar avslutas.

- Anmälan att utreda behov av särskilt stöd. Beroende på alternativ går pedagogen vidare i processkartan.

 4.
Diarieför handlingen.

(Källa: Specialpedagogiska skolenheten)

Administrationen
Det administrativa arbetet blir omfattande om flera elever i varje elevgrupp ska dokumenteras. Dokumentation är alltid viktig för att kunna analysera insatserna. Den kommer man inte runt.

Finns då de extra anpassningarna och den pedagogiska dokumentationen i verkligheten?
Som jag ser det står allt på sin spets om tid finns att utföra de extra anpassningarna i lärandesituationen och tid för dokumentation, möten mm. Som t ex en ensam ämneslärare i ett ämne med en klassgrupp. Då menar jag att detta är en skrivbordsprodukt skapad av någon som inte har undervisningserfarenheten. 

Handen på hjärtat, tillför denna föreställning om "extra anpassningar" något i verkligheten? Enda möjligheten är om det finns flera pedagoger i klassrummet. Om detta inte går att skapa, denna situation, så menar jag, att här har vi något som blir ”ångestskapande” , för läraren då man kanske inte ens kommer i närheten av vad som är tänkt. En pärm med åtgärder i bokhyllan tillför ingenting.

”Dessa anpassningar undergräver lärarnas kompetens och eroderar deras autonomi. Om det finns lärare som är extra otydliga, utelämnar eleverna och låter dem själva lista ut vad som ska göras under lektionen, struntar i att förvalta och skörda det man under tidigare lektioner har sått, och inte undervisar eleverna i hur man skriver och läser är det inte en fråga som rör elevers eventuella behov av stöd. Det är ett annat sorts skolproblem som måste lösas”. (Fredrik Sandström 2021)

Att anställa ”lärarassistenter” för att klara detta åtagande, menar jag, är helt fel väg att gå.
 Att kunna ge pedagogiska extra åtgärder anpassade till eleven, det fordrar pedagogiskt insikt. Ska ämnesläraren arbeta med de extra anpassningarna så blir "lärarassistenten” undervisande lärare. Det blir lika bakvänt det om man ska leva upp till skolverkets skissade ideal. En lärare sa en gång till mig: "man låter inte springpojken köra "kärnkraftverket", inte heller ska lärarassistenterna ansvara för elevernas framtid.

Källor
Fredrik Sandström:  Skola och samhälle 2021 ”Har extra anpassningar nått vägs ände”?

Lärarförbundet 2018 ”Ska lärarassistenterna ta fritidspedagogernas plats i skolan”?

OECD skolrapport 2015 ”Jämlikhet i skolan”

Skolverket ”Extra anpassningar” Skolverkets webbplats

Specialpedagogiska skolmyndigheten ”Checklista – Utvärdering av extra anpassningar”