Betyg som morot?

Nu har klockan slagit för att införa betyg i åk 4 allmänt för de som vill från 1 april 2021. Det går lätt att konstatera att en stor tveksamhet finns ute i kommunerna. Jag har genom åren frågat mina elever om detta med betyg och då fått lite olika svar. En del elever upprepar föräldrarnas argument, andra säger att de vill ha bra betyg. Många elever har inte den självkännedom att inse sin förmåga som då skulle återspeglas i betyg med de följder det kan få. Som erfaren lärare vet jag att med min syn finns kraftiga invändningar mot betyg i åk 4 hos många lärare, då av pedagogiska skäl. Rektorer uttalar att man inte vill ha "betygsstress" redan på lågstadiet. Flera skolor som redan provat avstår nu från att fortsätta efter analyser.

”Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2021 så att rektorer som vill kan besluta om att införa tidigare betyg från höstterminen 2021. Det nya bestämmelserna omfattar årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och i årskurs 5 och 6 i specialskolan” (Skolvärlden 2021)

Bilder www.google.com

Beslutet
År 2017 beslutade riksdagen att införa en försöksverksamhet med betyg från årskurs 4. I samband med beslutet om försöksverksamheten beslutade också regeringen att ge Skolverket i uppdrag att utvärdera resultatet – en utvärdering som görs i detta nu av en grupp forskare. Den utvärderingen ska vara klar i december 2021 – en dryg termin efter att lagändringen föreslås träda i kraft. 

Betygsfrågan i tidiga skolåldrar har ventilerats under flera år. Så här säger betygsforskaren Christian Lundahl (2021)

#  Politikerna visar att man inte tycker det är särskilt viktigt att ta in forskningen. Det är bekymmersamt, när det är tänkt att vi ska ha en skola som vilar på vetenskaplig grund, 

# Det blir så uppenbart för mig att man gör betyg i årskurs 4 till en bricka i det politiska spelet utan att lyssna in vad utredningen kommer fram till.

Alla verksamheter och införande av saker fordrar en viktig utvärdering och analys innan man inför nya saker i t ex grundskolan. Att införa olika verksamheter utan att göra en analys bäddar för att det blir störningar. Här kan bli ett typiskt exempel på när utvärderingen kommer efter införande

Föreställningar
I detta finns en föreställning om att betyg blir båda rättvisare och ger en bättre bild av elevens förmågor och ”kunskaper”. En föreställning som i mina ögon är falsk. Beaktar man att det är olika lärare från Haparanda till Smygehuk som oberoende av varandra ska betygsätta eleverna och försöka ge likvärdiga betyg. Där alla skolor i grunden har olika förutsättningar och ibland olika sammansättningar. Diskussionen blir den samma som i åk 6 och på högstadiet. Det är olika människor som ska utvärdera och betygsätta eleverna. Här finns inte någon absolut rättvisa eller likartad betygsinnbörd. Det finns inget rättvist betygssystem, anser jag, när människor ska bedöma människor.

”Det främsta syftet är att kunna tala om vad en elev har uppnått i förhållande till de kunskapsmål som finns i skolan, redan på lågstadiet”, säger Roger Haddad (L) 2019 till Dagens Nyheter. Detta uttalande speglar flera politikers åsikt i frågan.

SKR om betygen
Regeringen föreslår även att beslut om att sätta betyg från årskurs 4 ska fattas av den enskilda skolan, och inte som idag, av huvudmannen. SKR motsätter sig det förslaget och menar att beslut om betygssättning eller ej bör ligga kvar hos huvudmannen och inte flyttas till skolnivå.

”Förslaget skulle innebära att beslut om betyg eller ej skulle kunna omprövas vid varje rektorsbyte. Det riskerar att göra tillvaron ryckig för elever och lärare på den enskilda skolan. Stabila förutsättningar är något som främjar goda resultat, och det är huvudmannens ansvar att ge förutsättningar för sådana stabila förutsättningar, säger Anders Knape (2021)

Det är många lösa ändar i frågan menar jag. Att styra en pedagogisk skola med politiska medel har inte lyckats särskilt bra tidigare. Inte ens styrdokumenten blir särskilt stabila, utan måste omprövas och kompletteras över tid.

Tveksamheten
Att införandet av betyg i åk 4 får göras, men inte behöver göras menar jag är det starkaste argumentet för att man inte är säker på utfallet. Där har man inget stöd i den utvärdering som ska vara klar dec 2021. Med min syn välkomnar jag den stora tvekan att införa betyg i åk 4. Många pedagoger menar att det inte tillför något i lärandeprocessen, utan är ett politiskt beslut baserat på dåliga pedagogiska insikter.

”Det är inte lärare, eller elever, eller föräldrar, som efterfrågar betyg från årskurs 4. Det är heller inte pedagogiska forskare. Inte heller lärarfack eller skolledningar.
De som efterfrågar betyg från åk 4 är opinionsbildare. Det är debattörer och politiker”
(Sveriges idéburna friskolor riksförbund 2020)

Källor
Christian Lundahl betygsforskare 

Sveriges kommuner och regioner 2021

Sveriges idéburna friskolor riksförbund 2020

Vetenskapsrådet  Vänta med betyg i skolan