Finns det en ny lärarroll?

När man läser dokument som innehåller olika argument och förklaringar till att läraryrket är i stor förändring blir man lite fundersam. Skolpolitiska texter fokuserar på lärarrollen som kvalitetssäkrare, dokumenterare och betygssättare. Detta är delar som framställs som de viktigaste i lärarnas arbete.

”De politiska texterna spänner från sent 1980-tal fram till i dag, och i dem framträder en föränderlig bild av vad en professionell lärare är. I slutet av 1980-talet betonas lärarens pedagogiska frihet; i dag läggs vikten vid lärarens uppgifter att betygssätta, kontrollera, dokumentera och kvalitetssäkra” (Larissa Mickwitz 2015)

Det blir allt tydligare hur skolföreträdare och politiker tolkar lärarnas arbete utifrån sin syn och regelverk, där man framhåller ”samhällets krav” på lärarnas arbete och hur det ska utföras, upplever jag. Man tillskriver lärare sina argument på "förändring" utan egentligen vara insatta i de pedagogiska spelrum inom vilka lärarna arbetar. Syftet, menar jag, är att anpassa lärarna till ekonomiska, marknadsmässiga villkor som "ligger i tiden" dvs mätbara saker. Samtidigt menar man underförstått att lärarna ska vara effektiva i de pedagogiska lärprocesserna och föra alla elever till måluppfyllelse på något sätt anser man, som genom ett trollslag, upplever jag.

Bilder www.google.com

Olika uppfattningar kan hindra
Flera forskare framhåller att debatten legitimerar den syn på lärarna som man har från stat och kommun. Politikers och lärares syn på den professionella läraren är ganska motstridig säger Larissa Mickwitz, som själv är lärare och befarar att bristen på samsyn kan hindra lärarna från att vara professionella. Lärarna själva betonar flexibilitet och pedagogisk frihet som yrkets viktigaste faktorer.

I lärarprofessionen finns en pedagogisk kärna som utgår från erfarenhet och pedagogisk forskning. I denna sfär ska lärare och elever verka i symbios till gagn för lärandet och personlig utveckling.

”Det är något av en paradox, men en överreglerad skola kan kväva utrymmet för de kvaliteter som lärarna kopplar till ett professionellt yrkesutövande”. (Larissa Mickwitz 2915)

I förändring
Många säger att nu har eleven världen i sin ficka genom de digitala möjligheter som nu finns. Detta är en förändring som borde förändra skolan kan man tycka. Det bör det förstås göra, men på den pedagogiska kunskapens villkor vill jag tillägga.

Elever kommer inte längre till skolan för att kunna ta del av information, de kommer för att kunna ta del i en lärprocess. (Ilka Nagel, projektleder DigiLU, HiØ)

För att kunna möta detta behöver inte pedagogikens grundbultar förändras, dvs säga hur lärandeprocessens ”inre väsen” hanteras. Den största skillnaden i synen på lärandet, menar jag, är att myndigheters syn är fixerat vid resultatet, dvs betygen. I lärarnas perspektiv finns också ”vägen” till målet, dvs lärandet byggt på pedagogiska insikter, metoder och personlig kunskap om eleverna.

Elevernas utveckling och kunskapsmassa
Om man ser på professionens innehåll, så menar jag att den ”pedagogiska kärnan” inte har förändrats över tid. Eleverna är förstås mera orienterade i världen än tidigare elever var. Men utvecklingsmässigt är elever idag i samma sits som tidigare barn i det stora hela.

Förändringen av läraryrket är mera av metodisk art att kunskapen inte längre finns mellan klassrummets fyra väggar, eller att en person ”äger” kunskapen. Detta talar för att de elevaktiva processerna måste bli framträdande anser jag. I pedagogiken har man i flera decennier talat om vikten av elevaktiva lärprocesser. De digitala möjligheterna skapade de reella grunderna för detta.

Den förändrade lärarrollen från myndigheternas synvinkel
Flera forskare menar att marknadsstyrning, profilering, från regelstyrning till mål och resultatstyrning, betygsfixering, privatiseringen av skolsystemet är yttre förändringar som påverkat skolsystemet. Samtidigt som en ökad privatisering av skolan skett har även detaljregleringen från staten minskat av olika faktorer. Man menar att skolsystemet har blivit tydligare med en diskussion kring en mål - och resultatstyrd skolas villkor.

Den förändring av lärarrollen som myndigheterna vill se är ”följsamhet” mot styrdokumenten och resultaten i tiden, med betoning på resultatuppfyllelse. Detta trots att man menar att man förminskat regelverket till förmån för målen, dvs den nationella betygsuppföljningen, så omgärdats läraryrket av ett tätnande regelverk, menar jag.

Kunskapsmätningar
Kunskapsmätningar får ett allt större inflytande över skolpraktiken och vilka pedagogiska konsekvenser, centreringen kring måluppfyllelse riskerar att leda till vet man inte. Under senare tid har detta alltmer uppmärksammats (se också Biesta 2009, Forsberg & Lundahl 2006, Forsberg 2008, Lundahl & Waldow 2009). Eva Forsberg  (2006) pekar på att ökad fokus på redovisning, inspektion och bedömning i skolans verksamhet sker på bekostnad av de delar av läroplanen där ”värden, erfarenheter och kunskaper som betraktas som viktiga i ett samhälle” betonas.

 Men motsättningar finns i regelsystemen

”Styrdokument som skollagar och förordningstexter reglerar ramarna och styr verksamheten på ett handfast eller “hårt” sätt i enlighet med den suveräna principen. Samtidigt ska eleven styra sig själv på ett “mjukare” vis genom olika självstyrningtekniker se Bartholdsson, 2008; Granath, 2008; Vallberg Roth, 2010 (Lisa Asp-Onsjö 2011)

Lärarrollen förändras menar jag, men inte som politikerna tror. De pedagogiska insikterna och metoderna måste vara intakta i grunden, då all forskning och erfarenhet ger de bevis som behövs när de måste möta nya och anpassade metoder. 

Inverkande faktorer
Tidigare erfarenheter i förändringsarbetet i skolan är kompetensutveckling, stödskrifter och kollektivt arbete på olika plan, vilket alla redan vet. Åtgärder som, enligt mig, leder till en förändring i tiden. Om jag ska vara ärlig, så är utfrånkommande ”tafatta” föreställningar att förändra skolan vilket oftast skjuter förbi målen och leder till förvirring i lärarleden . Professionen känner inte igen sig i resonemangen i de snabba omkastningarna. Visst inser lärarna att ett regelverk måste finnas, men det måste vara baserat på pedagogiska sanningar för att bli effektivt. Men regelverket utifrån förändrar inte pedagogikens kärna som är redskapen i vardagsarbetet i skolan.

 Källor

Asp-Onsjö Lisa 2011 Dokumentation, styrning och kontroll i den svenska skolan

Björk-Lindgren Niclas 2017  Kalla vindar - En vetenskaplig essä berörande demokrati, etik och ledarskap i skolan

Hansson Camilla och  Juliusson Susan 2008, Elevers uppfattning av inflytande, delaktighet och medbestämmande i sin lärandesituation - en jämförelse mellan årskurs 5 och 9

IIKa Nagel 2019  Utanningsdirektorate: Profesjonsfaglig digital kompetanse – hva er PfDK?

Jensen Niklas 2009 Lärarrollen i förändring – en intervjuserie

Mickowitz Larissa.  Konstruktionen av en professionell och betygssättande lärare i skolpolitik och skolpraktik Stockholms universitet 2015

Mickowitz Larissa 2015, Biesta 2009, Forsberg & Lundahl 2006, Forsberg 2008, 
Lundahl & Waldow 2009 "Den professionella lärarens möjlighetsvillkor"