Ger svensk skola ungefärliga kunskaper?

I dagarna såg vi braskande rubriker där Riksrevisionen påpekade att Sverige hade exkluderat 11 % av de som skulle göra PISA-proven. Redan under förra året var det känt att för många elever exkluderats. Debattörer säger att siffrorna friserats och benämner också detta som fusk.

Anna Ekström 2020: uttryckte resultaten så här
 ”Det här är en glädjens dag. Jag är så glad för alla elever, lärare och rektorer som har kämpat och lyckats höja resultaten i alla de här ämnena. De ska vara stolta idag. Vi är tillbaka på den nivån vi hade 2006 och ligger en bra bit över OECD-genomsnittet”

”Svensk skola är på rätt väg. I PISA ser vi nu en tydlig uppgång i samtliga ämnen. Resultaten är nu bättre än OECD-genomsnittet och Sverige intar en andraplats i Norden (Arbetarbladet 2020).

Så såg ”sanningen” ut innan Riksrevisionens rapport kom med svidande kritik mot Skolverket och Utbildningsministern.

Bilder www.google.com

Allt i prov är utvald "kunskap"
När människor pratar om kunskap kan man få den uppfattningen att kunskapen är något absolut, dvs den är lika för alla om man inte inbegriper tolkning av kunskapen. Alla som arbetar som lärare vet att all kunskap är en process och ett resultat. Pedagogiskt sett är problemet centralt, huruvida man ska lägga tonvikten vid processen eller det färdiga resultatet och hur man ska se på förhållandet mellan dem.

”Det tycks vara ett kunskapens allmängiltiga problem som gestaltas på dessa olika sätt. Från Platon och fram till nutida uppfattningar kan vi följa en tråd som på skilda sätt talar om att kunskap utgår från något vi antar eller tror är sant eller förhåller sig på ett visst sätt”.  (Bent Gustavsson 2002)

”Kunskapen som sådan är skapad av människan, men kunskapens objekt, världen, är det evigt outtömbara som vi är en del av och verkar inom genom våra kroppar och vårt medvetande”. (Bent Gustavsson 2002)

Kunskap i vardagsspråket
I vardagligt språkbruk används kunskap ofta som en övergripande sammanfattning av flera olika former av kunskaper. Frågan ”Kan du det där?” kan innebära att personen kan klyva ved på ett effektivt sätt, kan tolka text, kan undervisa små barn i danslekar eller kan minnas vad en specifik bro heter. 

Kunskap kan delas in i olika former. OECD beskriver fyra olika kategorier (2003); kunskaper, kognitiva färdigheter, praktiska färdigheter samt en kategori som innehåller attityder, känslor, värden, etik och motivation.

”Kunskaper definieras som ett slags grundläggande vetande, fakta, tillsamman med förståelse. Färdigheter skiljs ut från kunskaper och kan vara både kognitiva och praktiska. Ibland förs också termen förmåga till färdigheter. Den tredje huvudkategorin innefattar mer ideologiska och känslomässiga aspekter i kunskapsbildningen. Här återfinns attityder, värderingar, förhållningssätt, etik och känslor”. (KAU 2021)

Vad återstår i PISA-undersökningen då? Förutsättningarna är att välja ut den del av verkligheten man vill beskriva, göra ett prov och dela ut det i olika länder. Av de svar man får gör man sedan en statistisk produkt för ”jämförelse” – PISA-utfallet.

Var finns den mätbara kunskapen?
Om vi tänker efter lite vardagligt kan vi fråga oss var den kunskap vi anser oss ha egentligen finns. Många skulle nog säga att den sitter i huvudet, men huvudet är ju en del av kroppen och hjärnan hänger samman med kroppen som helhet. Man säger också vardagligt att t ex musklerna har ett ”minne”. Ett exempel som är belysande är att cykla. Om man inte cyklat på 20 år, så är det ändå relativt enkelt att sätta sig i sadeln igen och cykla.

Om lärares kunskap talar man också om tyst kunskap.  En kunnig och erfaren lärare kan fatta snabba beslut i klassrummet för att elever ska kunna följa med och få nya förklaringar i olika ämnen. Detta sker momentant i interaktionen med eleven. Inom denna sfär har eleven också kunskaper, som "minnesvägar", inre metod att angripa problem eller skapande av arbetsmetodik. Det är osynliga exempel. som ofta inte kan mätas i något prov, då de förs genom en inre dialog som är nödvändig för att t ex lösa en uppgift..

Att människan utgör en hel varelse där de olika delarna är integrerade med varandra brukar man säga, men vilka konsekvenser har det konstaterandet för vårt sätt att se på kunskap?

”Kunskap och livsvärld är inte enbart av individuellt och subjektivt slag, den är även av kollektiv och gemensam karaktär. I den vardagliga världen ingår även konventioner och mönster som är avsatta i samhällets institutioner”. (Bent Gustavsson 2002)

I PISA-undersökning och andra prov får man ett problem, att skapa uppgifter med ”minsta gemensamma nämnare”, dvs kunskapsbegreppet, föreställningar i olika länder bör då likna vandra för att eleverna ska kunna uppfatta uppgifterna som det är tänkt.

Politiker och kunskap
I debatter uttalar politiker kunskap som något absolut som de inte behöver förklara. Vi är färgade och fångade av vår situation. Vi är inbegripna  i naturen och den mänskliga kulturen, vilket ger oss ett utgångsläge, en horisont, som påverkar förståelsen av det vi erfar. Då förstår var och en problemet med att bara använda ordet kunskap utan att utveckla detta. , och utifrån det konstatera ett kunskapsresultat. Blir Sveriges nuvarande PISA-resultat då på detta sätt ett ungefärligt resultat som inte basers på verkligheten? Det är förstås frågan.

Källor
Gustavsson Bernt, Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap 2002

Karlstads universitet 2021 https://www.kau.se/resurssidor/undervisning/kunskap

Skolverket, Elevers syn på kunskap viktig för lärandet

Skolverket Kunskapsbedömning i praxis, begrepp, problem och möjligheter 

Om PISA Pisa (utbildningsstudie) – Wikipedia